Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet då dess kursplan anger reflektion som ett av målen för Godkänt betyg. Då det ingår i lärarens arbete attytterst ansvara för planering av kursen utifrån aktuell kursplan, utgår studien från ett lärarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts på tre gymnasieskolor med påföljande intervjuer med respektive lärare. Studien granskar nuvarande, dåvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion.

BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. Särskilt i dennatid då många förskolor väljer att satsa på en öppen skapande miljö där barnen tillåts skapa närhelst deras lust faller på. Redan från förskolans uppkomst på 1800-talet har vikten av barnsskapande påpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger är barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats är att se hur pedagoger till synes och genom berättandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgångspunkt.

Jag har i den här uppsatsen undersökt på vilket sätt skapande kan användas som motivation till lärande i religionsämnet på gymnasiet. Detta har skett genom observation av en lektionsserie i etik och moral som hölls i två klasser i tredje året på gymnasiet. En stor del av lektionsserien fick eleverna i grupper arbeta med att skapa ett bords- eller kortspel som skulle ha förankring i det de fått lära sig i genomgångar. I slutet av lektionsserien kompletterades observationen med en enkätundersökning. Den insamlade informationen analyserades sedan från ett hermeneutiskt perspektiv.

Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat på reflektion, då det är en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gå till. Arbetet har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade på vad barnen gjorde och sa, utan även tingen omkring barnen. Tingen sågs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod användes videoobservationer, som användes för att samla material vid fem olika tillfällen.

AbstraktEntusiasm eller ointresse - vad är det som förorsakar lust eller motvilja för skapande ämnen? Frågan jag ställer är väldigt omfattande och berör flera samhällsområden. Tid - den historiska och i individens utveckling; Plats - i världen och individrelaterat tillsammans med tillhörande närmiljö, traditioner och relationer, samt individer med sina personligheter. Därför väljer jag att koncentrera mig på fyra ungdomars utsagor, som är minnen från deras viktigaste uppväxtmiljö hemmet och skolan, i samband med frågan om hur de uppfattar lust för skapande i ämnet bild och vad som var lustfyllt i ämnet bild. Denna avgränsning resulterar i en undersökning som är en kvalitativ studie i form av en diskursanalys.

Ja.

Jag har stött på många olika skapande rum under min verksamhetsförlagda tid, men jag har inte riktigt förstått vilken stor betydelse rummen kan ha för verksamheten. Utifrån min nyfikenhet om hur ett skapande rum kan se ut och vad för material som är viktigt, har detta sedan blivit utgångspunkten för mitt examensarbete. Syftet med min undersökning är att jag ville veta mer hur ett skapande rum kunde se ut och vad det kan ha för betydelse för barns utveckling. Jag har dokumenterat rummen, för att sedan göra en jämförelse av rummens utseende och form. Jag har jämfört rummen med varandra och tittat närmare på utseende, form och undersökt vad rummet har för material. Jag har dokumenterat rum och på tre olika förskolor och intervjuat på en förskola i närliggande stad till Malmö.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Syftet med denna studie är att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lärprocesser inspirerade av naturen. Studiens frågeställningar är: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? På vilket sätt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare är det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa är utgångspunkter för studien.Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket textilt slöjdande som finns på förskolan och om det varierar vad barnen får lära sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och läroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla barnen bör vara när de börjar skapa/slöjda. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i två omgångar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nästa undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om barnens skapande och slöjdandet i förskolan.Resultatet av mina intervjuer visar att barnen, på de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola där en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingår i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sätt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnå syftet avser jag att besvara följande frågor: 1. Vad består regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehåll? 2.