Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva primärvårdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Hur ser historiken ut för primärvårdskuratorer? Vilka ramar styr primärvårdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primärvården? Vilken roll har kuratorn i primärvårdsteamet? I vilka slags ärenden kopplas primärvårdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primärvården?Det empiriska materialet består av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och två kvalitativa intervjuer med primärvårdskuratorer som arbetar på två olika vårdcentraler. Empirin har analyserats utifrån teorin psykosocialt behandlingsarbete.Resultatet har visat att kuratorns roll i primärvårdsteamet är att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nätverket fungerar. Några av de vanligaste arbetsområdena för primärvårdskuratorer i patientarbetet är; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem.

Uppsatsen undersöker hur olika kategoriseringar av lärarprofiler kan vara till hjälp att ge förståelse för vad det innebär att vara lärare i slöjd. En komparativ innehållsanalys används som metod då en jämförelse mellan kategoriseringar gjorda av tre slöjdforskare och tre forskare inom annan didaktisk forskning sker. Resultatet visar att slöjdlärarprofiler har olika undervisningsmål, dessa är att eleverna ska utveckla: förståelse; tekniska kunskaper; skapande förmåga och personlig utveckling. Analysen visar också att det i slöjdämnet finns lärarprofiler som har otydliga undervisningsmål. I jämförelse mellan slöjdlärarprofiler och lärarprofiler inom annan didaktisk forskning uppmärksammas temat undervisning med olika centrering och grad av kontroll. Resultatet visar att det finns lärarcentrerade och elevcentrerade lärarprofiler inom både slöjd och annan didaktisk forskning.

I detta arbete undersöks det hur en NoSQL-databas presterar jämfört med en relationsdatabas när kommunikation sker med en webbapplikation. Testning sker med hjälp av en PHP-applikation och Ajax för att simulera användningen av en webbapplikation. Den data som kommer lagras i databaserna kommer vara strukturerad och databaserna kommer vara på ett odistribuerat system. Metoden är teknikorienterade experiment men för framtida arbeten kan dessa tester utföras som en fallstudie för att ytterligare simulera en skarp användning av en webbapplikation.I detta arbete förklaras anledningen till framtagningen av NoSQL-databaser. Saker som diskussionen om att NoSQL kommer ta över platsen som de mest använda databaserna från relationsdatabaser tas också upp.

Temat för denna uppsats är fördomar, och hur de påverkar oss i vårt identitetsskapande. Min hypotes är att vi bildar vår identitet utifrån den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre påverkas vårt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig på en ojämn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot människor i vår utgrupp. Det är mot utgruppen våra negativa fördomar dyker upp, beroende på den ojämna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det är inom ingruppen våra positiva fördomar finns.Mitt syfte är att genom en teoretisk uppsats, utan någon empirisk anknytning ställa jag mig frågan: Varför har vi fördomar? Min ambition är inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hålla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag.

Du är ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med män som utsatts för våld i nära relationer och hur de hanterar föreställningar som finns i samhället om mänFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om våld mot män i nära relationer och syftet är att undersöka hur föreställningar om män som finns i samhället påverkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med våldsutsatta män. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgångspunkterna är genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhäver att respondenterna är medvetna om de föreställningar som finns i samhället. Detta är något som de måste förhålla sig till i mötet med de utsatta männen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer väljer ekonomiskt bistånd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestående av typfamiljer där det ekonomiska läget mellan ekonomiskt bistånd och lönearbete jämförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistånd och låglönearbete. Även en jämförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers långsiktiga incitament att ta ett låglönearbete. De individer som oftast har långsiktiga incitament är den yngre befolkningen därför att de har just börjat sin arbetskarriär.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Vi har i det här arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot narkotika fungerar på området Backen i Umeå. I detta arbete har vi ställt oss tre frågor: Fungerar det förebyggande arbetet mot narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet läst verksamhetsplaner, handlingsplaner och även intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot narkotikan på området Backen. Utifrån dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjälp för dom olika aktörerna på Backen området. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en tidig upptäckt och konsekvent handlande från dom vuxna gentemot narkotikan?.

Under första hälften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ?accelerationsspår CAS?. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för närvarande pågår i Afghanistan har tidvishaft svårt att förhålla sig till folkrätten på ett positivt sätt.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Syftet med denna studie var att undersöka hur människor upplevde det ökade kravet på tillgänglighet till sitt arbete. Med den nya informationstekniken, såsom Internet, mobiltelefon, e-mail, bärbara datorer m.m. har gränsen mellan arbete och fritid minskat. Arbetstagare behöver i dagens samhälle inte längre befinna sig på sitt kontor utan kan, med hjälp av informationstekniken, arbeta hemma, på resor etc. Teorier menar att det är individen själv som måste strukturera sitt arbete, för att få balans mellan arbete och fritid.

Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt.

I detta arbete undersöks hur bestraffningsmetoder för att bestraffa storleken på GP-program påverkar generaliseringsförmågan. Arbetet grundar sig på ett arbete som Cavaretta och Chellapilla gjort, där de undersöker skillnaden i generaliseringsförmåga mellan bestraffningsmetoden ?Complexity Penalty functions? och ingen bestraffningsmetod.I detta arbete har nya experiment gjorts med ?Complexity Penalty functions? och ?Adaptive parsimony pressure?, som är en annan bestraffningsmetod. Dessa bestraffningsmetoder har undersökts i samma domän som Cavaretta och Chellapilla och ytterligare i en domän för att ge en bättre bild av hur de generaliserar.I arbetet visar det sig att användningen av någon av bestraffningsmetoderna ?Complexity Penalty functions? och ?Adaptive parsimony pressure? oftast ger bättre generaliseringsförmåga hos GP-program.

Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare?Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier.Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand.Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk.