Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Ett arbete om hur jag genom en övningsmetod som jag tagit fram själv avgör om den övningsmetoden gör mig bättre på att hålla konstanta tempon i mitt trumspel..

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Denna studie undersöker om könsskillnader i självskattad allmän hälsa inom Sveriges befolkning kan förklaras av att kvinnor tenderar att ha i genomsnitt längre totala arbetstider, när betalt arbete och hushållsarbete summeras. Den undersöker även om könsskillnader i arbete med fysisk ansträngning eller arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna i självskattad allmän hälsa i den förvärvsarbetande befolkningen. Data från Levnadsnivåundersökningarna år 2000 analyseras med binär logistisk regressionsanalys. Ett representativt urval av Sveriges vuxna befolkning (N=3899) analyseras för att undersöka om total arbetstid kan förklara könsskillnader i självskattad allmän hälsa. Ett urval av förvärvsarbetande (N=2646) analyseras för att undersöka om arbete med fysisk ansträngning och arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna.

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ?dem? ?invandrarna?, eller personer med låg socioekonomisk status.

Det är varje barns rätt att i varje stund bjudas möjlighet att vara ? och bli ? sitt bästa jag under sin vistelse på förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende på aspekter som tid, miljö och material präglar förskolan jag besökt och den avdelning på vilken min studie är gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt på flertalet tillfällen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrån sina erfarenheter och intressen men framstår vid upprepade tillfällen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angående syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemål består görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten.

Subsidiaritetsprincipen är ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebär att det finns olika nivåer av beslutsfattande. Principen har i EU två huvudsakliga funktioner; att värna medlemsstaternas suveränintet samt, om nödvändigt, ge beslutsmakten till den nivå som på mest effektiva sätt kan genomföra en åtgärd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka åtgärder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka åtgärder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och därmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats är att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, både i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrättsligt begrepp.

Detta arbete handlar om föräldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete på en svensk kommunal skola jämfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkätundersökning har vi fått en bild av hur föräldrar och lärare på skolorna ser på engagemanget. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt föräldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de båda skolorna. Resultatet visar att de två skolorna skiljer sig åt genom att föräldrarna på den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgång. Föräldrarna på båda skolorna tycker dock att det är mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bästa..

Detta är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde. Själva verket består av en spelbar nivå till spelet SWAT4 (Sierra, 2007) med stöd för upp till 16 spelare i spelläget ?Barricaded Suspects?. Uppsatsen inleds med att presentera idén, frågeställningen och målet med verket. Detta följs av en kort del om spelet SWAT4: s ramverk innan den nivådesignsmässiga teorin som använts vid verkets skapande förklaras.

Uppsatsen kartlägger det amerikanska agerandet i fråga om EU: s skapande av en militär krishanteringsförmåga. Dessutom görs ett försök att med hjälp av en teori vars födelse ägde rum före det kalla kriget, förklara USA:s säkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen är att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens säkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn på den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man välkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer på sin respektive försvarsförmåga vilket ger en mer jämbördig fördelning av kostnaderna. USA välkomnar europeiska utvecklade förmågor för att förbättra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt en jourhemsplacering påverkar ungdomars självbild. I studien har en teori gällande avvikelse använts, samt symbolisk interaktionism. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som typ av datainsamling och resultatet visar att det sociala sammanhanget är av stor betydelse i ungdomars skapande av sin självbild. Ungdomarna i studien upplever känslor av avvikelse och de upplever att en jourhemsplacering bryter mot den sociala normen som finns i samhället idag. Denna avvikelse upplevs på olika sätt och i olika hög grad beroende på hur deras erfarenheter av jourhemsplaceringen ser ut.

Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne.

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta delav några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitalaverktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter iundervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Hjalmar Söderberg är en svensk författare vars verk i allra högsta grad lever kvar i våra dagar, vilket visar sig i de mångtaliga omtolkningar på hans romaner som uppkommit under 2000-talet. Med detta arbete vill jag dels analysera Hjalmar Söderbergs mest uppmärksammande roman Doktor Glas (1905), dels utveckla en didaktisering av de sentida pastischer som sprungit ur verket och belysa pastischernas postmoderna tendenser.Mitt syfte är också att undersöka hur dagens gymnasielärare ser på användandet av Hjalmar Söderbergs texter i sin undervisning. I arbetet intervjuar jag sex yrkesverksamma svensklärare som pekar på olika förtjänster med att använda sig av Söderbergs texter i elevsammanhang, däribland språket, stockholmsskildringen, de etiska och moraliska frågeställningarna som tas upp i texterna samt Söderbergs texter som förmedlare av ett svenskt kulturarv.Därutöver har jag själv gått ut i skolan och provat min didaktisering av de sentida omtolkningarna av Söderbergs Doktor Glas med en elevgrupp. Eleverna har sedermera fått besvara en skriftlig uppgift om pastischerna samt en utvärderande enkät om hur de upplevde mitt lektionsmoment. Utifrån detta diskuterar jag hur och varför Söderbergs texter kan ha en plats i skolundervisningen samt vilka förtjänster det finns med att undervisa om postmodernistisk litteratur i skolan.Resultatet från lärarintervjuerna och elevenkäterna för mitt resonemang in på hur vissa elever kan ha svårigheter att förstå äldre texter och forna tiders moralsyn, men också nyttan av att utmana sina egna perspektiv och sin egen tids tankesätt.