Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

I detta arbete studeras förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete är att lyfta fram förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frågeställningar är: Hur ser två förskollärare på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de läs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser två lärare i grundskolans tidigare år på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat två förskollärare och två lärare i grundskolans tidigare år samt gjort två observationer på samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollärare och lärare i grundskolans tidigare har olika syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Syftet med studien var att beskriva vilka åtgärder arbetsterapeuter utför inom palliativ vård. Metoden som användes var forskningsöversikt. Sökning gjordes via databaser och manuell sökning. 14 studier uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Redskapet vid analysen var Mosey´s tre behandlingskategorier vilka bygger på att hjälpa individen i processen att dö.

I dagens informationssamhälle med många intryck och aktiviteter känner sig människor stressade. Den psykiska ohälsan är stor och den svenska hälso- och sjukvården behöver förbättras för patientgruppen med psykisk ohälsa. Konstskapande aktiviteter är ännu ett relativt okänt område inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur konstskapande aktiviteter kan påverka patienters psykiska ohälsa och varför konstskapande aktiviteter kan vara betydelsefulla inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Studien utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga kvalitativa studier, kvantitativa studier och kombinerade studier ingick.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Det här arbetet tar upp modellering och skulptering riktat mot webbaserade 3D spel samt texturerings processen och hur man kan arbeta med optimering.Syftet med arbetet är att undersöka om och när det är användbart att utnyttja digital sculpting för detaljering eller skapande av meshes samt vilka avväganden som måste göras..

Barn och ungdomar lägger idag mindre tid på fysisk aktivitet och mer tid på olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkätundersökning riktad till barn i 10-13 - årsåldern har syftet varit att ta reda på hur mycket tid de lägger på olika fysiska aktiviteter, i skolan och på fritiden, samt hur mycket tid barnen lägger på olika skärmbundna aktiviteter såsom dator, tv och surf- och läsplatta. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan hög frekvens av användandet av olika skärmbundna aktiviteter och låg grad av fysisk aktivitet. Något sådant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att många barn tillbringar mer än rekommenderad tid framför en skärm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som åtgärd.

Syftet med denna studie var att ta reda på erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrån de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, där de fick berätta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstå aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjälp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att några av deltagarna valde att avstå från att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende på olika funktionsnedsättningar som var relaterade till deras sjukdom.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

In this paper the discourseand social practice of the Swedish culture funding system Skapande Skola hasbeen mapped out and examined. The material for analysis was takenfrom regulating documents, information texts and media texts, and alsofrom four interviews that were conducted. The theoretical foundation is builton theories from Pierre Bourdieu, Michel Foucault and the theoretical frameworkof New Public Management. The survey has resulted in three major points ofinterest. They are presented throughout the text.

Syftet med arbetet är att undersöka i vilken mån algebraiska aktiviteter förekommer på Samhällsprogrammet på ett gymnasium. Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige med kvalitativa intervjuer av matematiklärare som undervisar i matematik B på Samhällsprogrammet. En textanalys av lärobok och lärarhandledning, som används på det aktuella programmet, har också gjorts med avseende på algebraiska aktiviteter. Resultatet visar att det på den aktuella skolan förekommer en del aktiviteter som variation till enskild räkning i läroboken. Resultatet visar också att de aktiviteter som är mest förekommande är av karaktären transformerande.