BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle.

A variety of demands have to be considered in the design of a new opera house in Galärvarvet. All possible viewpoints are important to be aware of, as is the need for the new building to be a contrast to the already existing opera house in Stockholm. The restricted site also makes a multitude of demands on the building's design.By rationalizing the layout and structure and also by making the footprint smaller, the complex building of over 30 000 square meters can be fitted and blended into the existing physical context. Unlike the existing opera house in Stockholm, the new opera house shows the rationality and the advanced technology that lies behind the scenes and becomes the character of the entire building. Through the dynamic façade, the new opera can convey any character it so desires, just like scenes do through different settings.

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsämnet och dess breda innehåll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad på intervjuer av mellanstadielärare om hur religionsämnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att få deras synpunkter på skolans religionsundervisning. Detta mycket för att få en helhetssyn på saken och kunna knyta ihop påsen.Tillvägagångssättet för denna undersökning har jag försökt att göra så likartad den tidigare som möjligt för att få en något så när rättvis jämförelse och bedömning. De intervjuade går i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmässigt, men genomsnittet är ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanställt efter bästa förmåga, oftast ordagrant men även sammanfattande beroende på elevernas olika förmåga att uttrycka sig.Även genom denna undersökning har jag fått bekräftelse på att det är dåligt ställt med religionsundervisningen i dagens skola.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. Enkäten utformades utifrån tidigare liknande studier och med hänsyn till lösenordsläckor där enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att systemvetare har bättre lösenordsvanor när det kommer till skapande av lösenord än deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gällande sättet att lagra lösenord där de utsätter lösenorden för onödig risk..

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har även varit av intresse att se vilka förväntningar det finns på användningen av Smartboarden. Metoden som användes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes på en skola och en förskola. Det är tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frågeställningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett användningsområde.

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att få förståelse för hur lärare respektive specialpedagoger ser på barn i socioemotionella svårigheter, dels att undersöka om socioemotionella svårigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville också belysa om samverkan mellan hem och skola är en förutsättning för att komma till rätta med elevens problem.För att kunna nå denna förståelse har vi använt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lärare respektive tre specialpedagoger på två skolor. Forskningsfrågorna i uppsatsen är:Hur ser lärare respektive specialpedagoger på elever i socioemotionella svårigheter?Kan elevers socioemotionella svårigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svårigheter?Vårt resultat visar att synen som lärare respektive specialpedagoger har på barn i socioemotionella svårigheter är att det i första hand handlar om utagerande beteende.Vår undersökning visar också att barn i socioemotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare på hur viktigt det är med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rätta med en elevs problem..

Vi har gjort en undersökning där vi studerat värdegrundsbegreppet. Syftet var att undersöka hur en skola arbetar för att uppnå en god värdegrund hos eleverna. De frågor vi ville få besvarade var, vilket innehåll ger pedagogerna begreppet värdegrund samt hur och när pedagogerna arbetar med värdegrunden. I arbetets bakgrund har vi studerat litteratur som behandlar värdegrundsbegreppet. Som undersökningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgångsfaktor. Tre frågeställningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna på motivation i skolan, (b) hur ser eleverna på deras framtida väg till framgång samt (c) ser eleverna andra vägar till framgång utöver den väg som skola och utbildning erbjuder och hur påverkar detta deras motivation att prestera i skolan? Då syftet är av en tydlig subjektiv karaktär, har en kvalitativ metod och teknik tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av två teman; motivation och vägar till framgång. Dessa två ämnesområden innehåller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, på en specifik skola, om bakgrundsmusik på lektioner i idrott och hälsa. Vi ville även se om valet av musik har någon betydelse för elevernas inställning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lärarna använder sig den musikanläggning som fanns i idrottssalen. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkäter, som delades ut till samtliga elever i årskurs nio på en skola i Uppsala. Med enkäterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan påverka under en lektion i idrott och hälsa.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhämta en djupgående insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av händelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att få kunskap om vad kommunens företrädare och pedagoger tyckte och tänkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur Va?stera?s stadsbibliotek kan fo?rba?ttra sin kommunikation med skolorna i bibliotekets upptagningsomra?de. Fo?r att underso?ka hur kommunikationen hittills har fungerat har jag genomfo?rt en enka?tunderso?kning hos la?rarna som arbetar pa? de fo?rskoleklasser och skolor som ho?r till stadsbibliotekets upptagningsomra?de. Vidare har jag genomfo?rt en kvalitativ analys av texten och den grafiska formen i det informationsmaterial som Va?stera?s stadsbibliotek skickat ut till fo?rskoleklasser och skolor i upptagningsomra?det.

Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning.Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa.

Detta arbete undersöker hur den nya zeeländska läsinlärningsmodellen Whole language kan se ut i praktiken på en svensk skola utifrån läsinlärningsmaterialet Kiwi. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur materialet är uppbyggt, hur lärarna arbetar med det och vad de anser om metoden som bygger på läsning i tre former: gemensam, vägledd och självständig. Min metod består av tre delar: kvalitativa intervjuer med 5 lärare på min VFT-skola, hänvisningar till min fältdagbok som jag skrev där och en mindre textgranskning av kiwimaterialet. Det viktigaste resultatet är att det finns både lärare som helt har tagit metoden till sig och lärare som skulle vilja slippa arbeta med den. Min viktigaste slutsats är att Kiwi och storbok fungerar bäst om det finns resurser för det.