Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                       ? en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson Datum:              2010-01 Handledare:    Inger Ahlgren  Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla.

Denna studie med titeln ?Boys will be boys - några exempel på hur kön konstrueras i en skola? är en kvalitativt inriktad studie där intervjuer och observationer har legat till grund för resultatet. Analysarbetet har skett utifrån olika teorier om hur kön konstrueras och befästs i samhället. Syftet med undersökningen var att se hur några lärare ser på kön och vilka konsekvenser detta får för verksamheten i skolan. Lärarna tyckte sig se skillnader mellan könen och dessa förklarades bero på både sociala faktorer och biologiska skillnader.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorerna talar om och beskriver kontakten med social-tjänsten, samt lyfta fram viktiga faktorer som rektorerna anser som hindrande respektive underlät-tande för samverkan. Ambitionen är även att undersöka rektorernas upplevelse av professionella gränser mellan skola och socialtjänst. Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats.Vad talar rektorerna om när de beskriver kontakten med socialtjänsten? Vilka faktorer anser rektorerna vara främjande, respektive hindrande för samverkan? Hur upplever rektorerna att professionella gränser och ansvarsområden upprätthålls mellan skola och socialtjänst?Studien har en kvalitativ ansats där empirin består av sex intervjuer med rektorer från olika skolor runt om i Göteborg, alla med erfarenheter kring samverkansarbete med socialtjänsten. De teore-tiska perspektiv som använts för att analysera det insamlade och bearbetade materialet är olika teorier om samverkan, samt teorier och begrepp ur professionsforskningen.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten.

I dagens Sverige har många barn på våra skolor en flerspråkig och mångkulturell bakgrund. På en del skolor i invandrartäta områden finns det få barn med svenskfödda föräldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat område. Syftet med denna undersökning är att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lärarperspektiv. Följande frågor ställdes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartät skola, och vilka konsekvenser får denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lärare intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumanual.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angående elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras känsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser därför att behovet av kunskap utifrån elevperspektiv är stort. Metoden som tillämpats i den här undersökningen är kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser från grundskola och särskild undervisningsgrupp.

Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur.Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog.Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar.

Syfte med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på vilka förväntningar och erfarenheter föräldrarna har gällande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett föräldraperspektiv så vill vi skapa en förståelse för hur föräldrar tänker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frågor som undersökningen utgått ifrån är: ?Hur upplever föräldrarna kontakten och samverkan med skolan??, ?Vilka för- och nackdelar ser föräldrarna med samverkan mellan hem och skola??, ?Vilken roll anser föräldrarna att de har i barnens skolgång??, ?Upplever föräldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan??. Tillvägagångssättet för undersökningen är ett utskick av enkäter till ca 60 barns föräldrar på tre olika skolor i sydvästra Skåne.

Det nya bostadsområdet Annedal ligger på gångavstånd från Sundbybergs centrum och många barnfamiljer flyttar hit. Centralt i området finns en park och det är i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med träd. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det är i denna ?natur?- och ?stads?-sida ­som min skola har sitt ursprung.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka hur flitigt pappor nyttjar sin kontaktdag för besök i skolan. Kontaktdagen är en besöksform där Försäkringskassan ersätter den förlorade dagsinkomsten på samma sätt som vid vård av sjukt barn. Bakgrunden beskriver hur papparollen vuxit fram ur ett historiskt samhällsperspektiv där familjepolitiken under 60 och 70-talet var avgörande för den familjepolitik och föräldraförsäkring vi har idag. Efter detta visas vad läroplanen och skollagstiftningen säger om hur skolan ska förhålla sig gentemot elevernas föräldrar. Vidare genomgås de mest etablerade kontaktformerna mellan hem och skola.

Dagens skola är på många sätt en annan skola än den som flertalet vuxna lärt känna sen de vuxit upp. Dessutom så lever vi i ett utbildningssamhälle där förändringar pågår. För att förstå dagens skola och lärarens förändrade roll är det nödvändigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det är även viktigt att tillägga att den nya läroplanens utformning har lett till att arbetssättet ute på skolorna har förändrats. Vi har studerat hur skolan och lärarens roll är under förändring.

Ladugårdsmarken är en skola med hög energianvändning och det är främst elanvändningen som bidrar till de höga siffrorna. Eftersom byggnaden renoverades 1991 borde inte energianvändningen vara så hög som den är. Energiförlusterna beror till största delen på bristande isolering i byggnadens omslutande delar, dåligt U-värde på fönster och ett felaktigt konstruerat golvvärmesystem. Att belysningen ofta är tänd och saknar någon form av styrning samt att datorerna ofta står på stand-by bidrar också till den höga elanvändningen. Även ventilationens styrning skulle kunna anpassas bättre till verksamheten för att minska energiåtgången..

I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden.

Syftet med studien är att undersöka och belysa hur föräldrar ser på samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte är av undersökande karaktär valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingår sex föräldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete någon gång under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rätta betydelse.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vi tror att på en arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anställning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begränsa oss till studie- och yrkesvägledare som examinerades tidigast år 2003. För att genomföra denna studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod, då vi ansåg detta vara den mest lämpliga metoden för vårt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, samt tre med anställning på arbetsförmedlingar.