Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lärare och elever i klassrummet med hjälp av relationsstärkande övningar. Undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i två olika kommuner. För att dokumentera resultatet använde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkät. Vi lärarkandidater använde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkäten. Det var totalt 65 elever fördelade på fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkäten.

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

Vi har i vår kvalitativa studie valt att undersöka hur fritidsledare arbetar för att skapa en meningsfull tillvaro i fritidsgårdar utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill också undersöka om ungdomarna är delaktiga i detta arbete utifrån fritidsledarnas perspektiv. Vi har valt att ställa upp två frågeställningar som är 1. Vilka metoder använder sig fritidsledarna av för att åstadkomma meningsfullhet i Mixgården? 2.

Utifrån förändringar i omvärlden har konsumentens krav förändrats avsevärt.Följden av detta är att det blivit allt viktigare att kunna använda design för att differentiera sitt företag och produktutbud samt kunna erbjuda sina konsumenter ett mervärde. Hur detta ska kunna genomföras av företag utan designkompetens är oklart, i avsaknad av designteorier. Därför har vi valt att analysera och utvärdera två externa samarbetsformer möjliga för företag utan egen designkompetens.Vår uppsats syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa undersökningar utvärdera två externa samarbetsformer i samband med produktutvecklingsprocessen. För att sedan kunna besvara vår problemformulering: Vilken av de externa samarbetsformerna joint venture och upphandling, skapar de bästa förutsättningarna för företag att skapa mervärde gentemot konsumenten?Vi har utgått från ett antal företagsekonomiska teorier, teorierna har ställts dels mot en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av nyckelpersoner på dessa företag och dels mot en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos de två företagens kunder.Slutsatsen utifrån undersökningens resultat är att joint venture skapar avsevärt bättre förutsättningar för att skapa mervärde gentemot kunden i förhållande till upphandling.Detta görs fördelaktigt genom samproducerande i en värdestjärna där möjligheten finns att skapa värde gentemot kunden.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar.Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker.

Syftet med det här kandidatarbetet i agronomprogrammet ? landsbygdsutveckling är att undersöka om, och i så fall hur, föreningslivet bidrar till att skapa sammanhållning. Genom att intervjua föreningsaktiva och göra observationer har jag undersökt föreningslivet i ett samhälle på landsbygden. Genom att använda begrepp som bygd, lokal gemenskap och community undersöker jag om föreningslivet kan bidra till att skapa gemenskap och hur detta går till. Studien visar att föreningarna där människor träffas genom ett gemensamt intresse också kan bidra till gemenskap lokalt.

E-business innebär att företag använder Internetteknologier eller nätverksteknologier för att skapa större affärsnytta i deras affärsprocesser. För att kunna genomföra automatiserade affärsprocesser krävs att de olika system som används är interoperabla, d v s kan kommunicera och fungera ihop på ett effektivt sätt. Målet med Web Services är att skapa hög interoperabilitet, vilket gör denna teknik lämplig för e-business. Företag kan specialicera sig på att skapa specifika Web Services. Dessa Web Services kan sedan vara byggstenar åt andra företags tjänster. Det krävs då att Web Services kan integreras på ett bra sätt så att de verkligen bildar en affärsprocess. Därför är även frågor kring hur integration mellan Web Services ska gå till, viktigt ur ett e-bussiness perspektiv. Det vi kommit fram till är att det går att minimera integrationsproblemen genom att anvä nda de mest standardiserade protokollen och följa vissa riktlinjer vid skapandet av Web Services.

Examensarbetet gick ut på att skapa en förvaringsprodukt till kök som bidrar till ett mer strukturerat arbetssätt och bättre ordning i kök. Produkten skulle även bidra till glädje för användaren och medverka till lättillgänglig förvaring. Genom att intervjua och observera hur personer använder sina kök framkom grundläggande information som var användbar för projektet. Även litteraturstudie och intervjuer med personer inom branschen gjordes. Efter en grundlig förstudie påbörjades en designprocess som resulterade i en förvaringsprodukt till kök. Slutresultatet blev ES-förvaring, en produkt som underlättar arbetet i köket då den erbjuder tillänglig förvaring som kan användas och anpassas efter användarens personliga behov.

Creating instructions is not just about words, but also about text structure. A company creates many instructions to document their management systems, which often are presented through an intranet. This study examines how the text can be presented to make content understandable and give employees the knowledge to take action. An interview survey was made at Skanska Sweden and their management system "Vårt sätt att arbeta". The results show that it is mainly about creating an overview of the system and creating separations between different text sections.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap.

Denna uppsats undersöker Environmental Storytelling som berättarteknik i spel. Huvudsyftet med uppsatsen är att få kunskap i ämnet för att applicera på ett specifikt spelprojekt, samt att undersöka området genom en användarundersökning. Frågan ställs hur spelare använder environmental storytelling för att skapa sig en uppfattning om spelets story. Teori undersöks för att samla information och rekommendationer om hur man använder environmental storytelling, och denna information används sedan för att skapa en virtuell miljö. Miljön testas av spelare som får spela igenom miljön under observation och sedan delta i en kvalitativ semi-strukturerad intervju, där de frågas om vad de förstår av spelets story, och hur de kom fram till det genom att titta på miljön.

Co-branding, vilket är en typ av varumärkessamarbete, har på senare tid blivit en populär strategi i strävan efter att skapa ett högre värde för konsumenten samt nå fördelar så som ökade intäkter samt möjligheten att skapa och attrahera lojala kunder. Dock finns det siffror som pekar på att många co-brandingsamarbeten misslyckas. Mot denna bakgrund har syftet med denna studie varit att, utifrån lojala kunders perspektiv, undersöka vilken påverkan ett varumärkessamarbete av typen co-branding kan ha på ett av de två varumärkenas värde. För att undersöka detta har co-brandingsamarbetet mellan Nike och Apple i form av produkten Nike + iPod Sport Kit valts som undersökningsobjekt. En enkätundersökning baserad på Aakers modell har gjorts bland alla ?Apple on Campus? representanter i Sverige.

Spel blir större för varje år som går och därmed även världen i vilken spel utspelar sig. Dessa världar  ska  fyllas  med  olika  typer  av  miljöer,  som  till  exempel  städer.  Att  låta  utvecklare skapa allt detta innehåll i dessa spelvärldar,  som städer  och allt de innehåller,  skulle ta upp för mycket av deras tid. Genom att procedurellt generera innehåll kan man spara mycket tid. I  det  här  arbetet  granskas  en  agentbaserad  teknik  för  stadsgenerering.  Städerna  som genereras  är  tänkta  att  vara  äldre  städer  som  har  en  stadsmur  runt  sina  äldre  stadsdelar. Experimentmiljön  består  av  ett  rutnät  i  en  matris  likt  ett  schackbräde.  Agenter  skapas  i denna matris för att skapa vägar och hus.

Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte.