Sökresultat:
14153 Uppsatser om Skapa 3D-miljöer - Sida 42 av 944
Vad genererar pressutrymme för retailföretag?
Dagens konkurrenskraftiga samhÀlle medför större rivalitet om kunderna vilket omöjliggör för företag att endast vara passiva och vÀnta pÄ kundernas infinnande. IstÀllet krÀvs differentiering för att utmÀrka sig bland ett stort antal existerande företag. Ett sÀtt Àr att forma speciella band till kunderna som gör dessa lojala till det egna företaget. Men frÄgan Àr om det verkligen finns förutsÀttningar för att detta ska kunna ske inom dagens detaljhandel? Vad Àr det som behöver förbÀttras för att större kundlojalitet ska kunna uppnÄs?Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur företag inom retailbranschen arbetar med att skapa lÄngsiktiga kundrelationer.
Att skapa motivation och lust för matematik i grundskolans tidigare Är
BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..
Meningen mÄste ju vara att fÄ folk till butiken : en kvalitativ studie av ICA respektive Coop:s profiler och images
BÄde ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av vÀlkÀnda varumÀrken, förmÄnliga erbjudanden och kvalitet, vilket bÄda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansÄg att reklamfilmer frÄn Coop var trÄkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevÀrd och rolig underhÄllning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill bÄda skapa trovÀrdighet och identifikation samt kÀrlek och vÀlkomnande i det undersökta materialet. BÄda har lyckats att skapa igenkÀnnande och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna.
SprÄket som verktyg för inkludering : En kvalitativ intervjustudie med verksamma pedagoger i förskolan
Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.
Att skapa förutsÀttningar för lÀrande pÄ science center
Uppdraget som lÄg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utstÀllning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pÄlÀrande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. MÄlet med arbetet Àr att föreslÄ hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsÀttningar för lÀrande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen bestÄr av en studie av litteratur med syfteatt fÄ en övergripande bild av den forskning som berör lÀrande pÄ museer. MÄlet var att belysaviktiga aspekter för lÀrande pÄ museer.
Effektiv försvarslogistik?
Försvarets materielverk (FMV) stÄr inför en omfattande ominriktning av verksamheten med tillhörande omorganisation. Den nya verksamheten innefattar att leverera tjÀnsten försvarslogistik till Försvarsmakten (FM). DÄ det inte finns nÄgon entydig definition för vad försvarslogistik Àr sÄ har detta arbete inriktats att utarbeta ett förslag till en sÄdan definition. Dessutom har en procedur skapats som identifierar relevanta prestandamÄtt för ett godtyckligt försvarslogistiskt system, s.k. Key Performance Indicators (KPI), som kan anvÀndas för att pÄvisa om försvarslogistiken Àr effektiv eller inte.
Prediktiv modellering av fotbollsspelares utveckling baserat pÄ semifiktiv data
Det finns ett behov att hitta och rekrytera skickliga spelare till sin fotbollsklubb pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Den nuvarande processen med talangscouter Ă€r tidsödande och kostsam. Automatiserad dataanalys kan underlĂ€tta sökandet efter de önskade spelarna. DĂ„ automatiserad dataanalys med semifiktiv data inte undersökts i nĂ„gon större utstrĂ€ckning tidigare hade det varit intressant att ta reda pĂ„ hur vĂ€l vanliga tekniker inom data mining fungerar nĂ€r de appliceras pĂ„ semifiktiv data.ĂndamĂ„let med studien var att med hjĂ€lp av kvantitativa experiment skapa prediktiva modeller som förutspĂ„r om en fotbollsspelare kommer att öka sina marknadsandelar i framtiden. Studien hade Ă€ven för avsikt att ta reda pĂ„ om det, med hjĂ€lp av semifiktiv data, gick att skapa tolkningsbara modeller som gav generella insikter om viktiga attribut hos fotbollsspelare pĂ„ olika positioner.Studiens forskningsmetod var kvantitativ forskning dĂ„ det Ă€r en metod som vĂ€rdesĂ€tter struktur och objektivitet; vilket var viktigt för studien och dess forskningsfrĂ„gor.
HÄllbar vattenplanering : en studie av Kristianstad kommun
Idag stÀlls det allt större krav för utformandet av vÄra stÀder föratt anpassa oss för framtiden. Ett stort mÄl för utvecklingen avvÄra stÀder Àr att gÄ i riktning mot ett mer hÄllbart samhÀlle.NÄgot som har hanterats ganska lite i stadsplaneringen ÀrvattenfrÄgorna i stÀderna. Vattnet har behandlats som ensjÀlvklarhet i Sverige och nÀr man har velat göra sig av med detsÄ har man behandlat det som en obegrÀnsad resurs. Med EU:snya ramdirektiv riktas blickar mot vattenfrÄgorna i vilka man skaarbeta för en lÄngsiktig hÄllbar hantering.Intentionen med detta examensarbete har varit att skapa enövergripande förstÄelse inom Àmnet hÄllbarvattenplanering.Litteraturstudien inom Àmnet vattenplanering har Àmnatsligga till grund för fördjupningsdel dÀr det har utförts engestaltning av en dagvattendamm/översvÀmningsyta iKristianstad kommun. Förstudien har gjorts i litteratur omvattenplanering och hÄllbarhet, vidare har en litteraturstudiegjorts av dagvattensystem.
BrottkÀrrs förskola ? en jÀmförelse mellan landskapsarkitektens intentioner och hur utemiljön blev
Det hÀr Àr ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten
av en förskolegÄrd och landskapsarkitektens intentioner jÀmfört med hur resultatet, den
fÀrdiga gÄrden, anvÀnds av barnen.
I den jÀmförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats
under ett antal tillfÀllen pÄ plats kan man se att det Àr svÄrt att fullt ut sÀtta sig in
i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Ăven om det nĂ€stan blir som arkitekten
tÀnkt sig finns det flera Äterkommande moment som riskerar att pÄverka designprocessen
pÄ ett dÄligt sÀtt. NÄgra risker som förefaller uppenbara Àr att man Àgnar kraft Ät att
skapa miljöer för sÀrskilda tillfÀllen som samlingar och scener för avslutningar, platser
som man inte anvÀnder i vardagsleken. En annan Àr att man tar avstamp i den vuxnes
syn pÄ utemiljön dÀr ord som sÀkerhet, skönhet och ekonomi fÄr stor betydelse.
Miljöpromenader tillsammans med barnen Àr ett bra sÀtt att starta upp planeringsprocessen.
Observationer Àr lÀmpliga som avslutning av arbetet.
Konsten att kommunicera och motivera ? ur arbetsledarnas perspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att, pÄ Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig sjÀlva.Faktorer som undersöks mer ingÄende Àr arbetsledarnas upplevelse av:hur uppÄtriktad kommunikation frÀmjasatt kommunicera impopulÀra budskapeventuella hinder i kommunikationenickeverbal kommunikationhur feedback fungeraratt skapa mÄl för motivationövriga sÀtt att skapa motivationarbetsledarnas sÀtt att motivera sig sjÀlvaFrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna?Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen?Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras?Hur motiverar arbetsledarna sig sjÀlva?Undersökningen Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare pÄ Företag X.VÄrt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att frÀmja uppÄtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ŽgnÀllŽ/klagomÄl. De beskriver att de informerar impopulÀra budskap pÄ ett genomtÀnkt sÀtt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen sÄ som att de inte utbildats i kommunikation och attityd bÄde deras egen och medarbetarnas.
Strategier och möjligheter : en studie av nÄgra gymnasieelevers tankar om framtiden.
I denna studie försöker jag skapa en förstÄelse för nÄgra gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna gÄr sista Äret pÄ ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste Ären har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förÀndrats. Det har fÄtt följden att allt fler ungdomar vÀljer studieförberedande program pÄ gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har dÀrmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva nÄgon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.
Uppslag - En projektredogörelse om att skapa ett lÀromedel som frÀmjar tematiskt arbete
VÄr projektredogörelse beskriver utformandet av ett lÀromedel som frÀmjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B pÄ gymnasiet. VÄr intention har varit att lÀromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgÄngspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mÄl. Vi har stÀllt oss frÄgorna: ?Hur kan man gÄ till vÀga för att skapa ett undervisningsmaterial dÀr problemorienterat tematiskt arbete frÀmjas?? och ?Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla lÀroplanens mÄl??.
Vi har valt att utforma vÄrt undervisningsmaterial i form av en lÀrarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex.
Ny struktur för styrning - Att skapa ett balanserat styrkort för en kommunal verksamhet
Syfte
Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns
kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva vÄra
erfarenheter av denna process som vi sjÀlva deltar i.
Metod
Detta Àr ett projektarbete som bygger pÄ ett arbete med en projektgrupp, en
inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom nÀringslivet i Ronneby
kommun. Dessutom har en webbenkÀt och en ?tycka till dag? genomförts för att
komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att fÄ fram relevanta
fakta och synpunkter om vad som Àr viktigt för ett vÀl fungerande nÀringsliv.
Slutsats
Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns
kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning.
Upplev det Stora Alvaret
Ăland ligger mig varmt om hjĂ€rtat och det Ă€r dĂ€rför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som hĂ€nder dĂ€r om hur den pĂ„verkar och möjliggör att fĂ„ ta del av detta otroliga landskap.Intentionen Ă€r att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för mĂ€nniskans vĂ€lbefinnande och möjlighet att fĂ„ ta del av den sĂ€regna naturen pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll under Ă„rets alla Ă„rstider. En unik och vĂ€lanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stĂ€rker besöksnĂ€ringen och lockar fler besökare till Ăland och vĂ€rldsarvet.Min strategi Ă€r att skapa en punkt som fungerar som hjĂ€rtat av VĂ€rldsarvet och Södra Ăland.
Hur kan kreativitet genom möten skapa innovation
Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram Àmnet och öka förstÄelsen för hur möten kan bidra till att skapa innovation. Uppsatsen ger en insikt i hur man kan bedriva möten i syfte att generera idéer och öka innovationsnivÄn. Uppsatsen har en abduktiv ansats men tenderar att falla nÄgot mer mot en induktiv. Vidare Àr uppsatsen av kvalitativ art dÀr datainsamlingen sket genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av denna uppsats beskriver hur organisationer bör gÄ tillvÀga för att öka innovationsförmÄgan genom möten.