För företag som startar sin verksamhet och vill skapa en identitet i det växande mediala samhället är retoriken avgörande. Att som företag skapa en identitet och kommunicera ut den till sin omgivning tror vi har blivit livsavgörande för ett företags profilering och positionering. Syftet med arbetet är att försöka finna en djupare förståelse för hur man kan använda retorik i ett företag när man formar och förmedlar sin identitet. Det gör vi genom att analysera en av oss genomförd fallstudie och sedan jämföra den med en annan studie om Skandia. Vi har frågat oss hur vårt fallföretag arbetat för att komma fram till sin identitet och hur man tänker förmedla den.

SammanfattningAkademi:Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,Mälardalens HögskolaNivå:Kandidatuppsats i Företagsekonomi/Vårtermin 2008Titel:Kundlojalitet, en studie av försäkringsbranschenFörfattare:Maria Bergström, -79ÅkersbergaFredrik Karlsson, -84VästeråsAnders Melkersson, -66VästeråsHandledare:Jonsson, ClaesProblem:Allt fler företag använder sig idag av relationsmarknadsföring för att få lojala kunder. Anledningen är att företagen vill ha lojala kunder då dessa anses vara den mest lönsamma kundgruppen. Hur företagen definierar en lojal kund är avgörande för hur detta arbete utformas.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra hur företagen Skandia i Västerås, Folksam i Stockholm och Försäkringscenter i Västerås definierar lojala kunder. Syftet är även att beskriva och jämföra hur dessa företag arbetar för att uppnå/öka kundlojalitet.Metod:Vi använder oss av en kvalitativ insamlingsmetod i vår uppsats. Utifrån den teoretiska referensramen har intervjufrågor sammanställts.

Recent accounting scandals, often led by managers trying to improve results and thereby their own bonuses, have severely damaged the publics view of management. In the aftermath of scandals such as Enron, Parmalat and Skandia, demand has increased for Corporate Governance codes and similar regulation. The Swedish code for Corporate Governance came into effect on July 1, 2005. The code requires all Swedish companies listed on the Swedish Stock Exchange (OMX A- and O-list), with a turnover exceeding 3 billion SEK, to disclose a report regarding Corporate Governance, attached to the annual report.The purpose of this paper is to examine whether the new disclosure required by the Swedish Corporate Governance code will have a measurable effect on stock prices. The authors have applied event study methodology examining daily returns around the announcement of the Corporate Governance reports.

The problem area was identified due to the fact that research within internal audit is fragmented and insufficient, simultaneously to internal audit becoming more common in the public debate. Crises and scandals in companies such as Enron in the US and Skandia in Sweden have resulted in new regulations regarding how companies should be governed. These regulations have been established in Sarbanes Oxley Act (SOX) in the US, and in Sweden the Swedish code for corporate governance will be implemented in 2005. The regulations imply that companies must provide sound internal control and to accomplish that, companies should have an auditing and consulting internal audit function. The Swedish code for corporate governance denotes that companies can decide to comply or explain why the code is not complied.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag.

Redovisning av humankapital är idag föremål för en livlig debatt inom akademiska kretsar och inom normgivande institutioner. I denna uppsats har vi gjort en undersökning innefattande åtta publika företags årsredovisningar och den frivilliga redovisningen av humankapitalet som de lämnar där utifrån dess jämförbarhet, relevans och tillförlitlighet. Dessa företag är FöreningsSparbanken, Nordea, ReadSoft, Sigma, Skandia, SKF, Volvo och WM-Data. Våra kvalitativa undersökningar har grundat sig på ett ramverk skapat för en liknande undersökning av den australiensiska professorn James Guthrie, vilket även anammats av den irländska professorn Niamh Brennan i hennes undersökning på Irland. Denna modell är utformad för att undersöka hela det intellektuella kapitalet, men den del av ramverket vi har använt oss utav är den del som berör humankapitalet.

Att varumärken utvidgar sig är inget nytt fenomen, däremot börjar det bli allt vanligare med varumärkesutvidgningar mot banktjänster. Varumärken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumärken till att även erbjuda banktjänster. Trots den omfattandeforskningen om varumärken och varumärkesutvidgningar mot nya varor och tjänster finns det knappt någon alls forskning om varumärkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som påverkar utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden.Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för vad som är viktigt i en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgå från Aaker och Kellers modell från 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumärkeskapital, varumärkesförtroende och uppfattad risk.För att kunna se vilka komponenter som är viktiga vid en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot banktjänster, har författarna utefter vissa förbestämda kriterier valt tre varumärken.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera företagsetikens betydelse i ett företag. Vi vill undersöka vad konsekvenserna blir av att ett företags medarbetare handlar på eget bevåg och sätter företaget i en fruktansvärd situation genom en ekonomisk skandal. Vi vill även beskriva hur ett företag kan återvinna allmänhetens förtroende och hur företagets krishantering går till. Ett annat syfte med vår uppsats är att belysa vikten av ett starkt varumärke och betydelsen av relationer mellan kund och företaget.Metod: I arbetet har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Genom den kvalitativa ansatsen har vi utfört två intervjuer.

Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt.En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic.Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå.

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Många företag väljer att övergå från ett styrsystem till ett annat för att anpassa sig till dagens snabba förändring. Beslutet att övergå från ett styrsystem till ett annat leder inte till några reella förändringar, det krävs att styrsystemet implementeras. Mycket arbete kvarstår för att få medarbetarna att använda sig av det nya styrsystemet. Denna process är problematisk och det finns många faktorer vilka kan driva på och bromsa upp implementeringen. En del av vårt syfte består av att utveckla en teoretisk referensram för implementering av ett nytt styrsystem.

Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år.

Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhället genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU ? kommissionen har som en reaktion på den pågående finanskrisen lagt fram ett förslag som innebär en förändring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet på den andel av bostadens värde som överstiger 40 procent höjas kraftigt.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.