Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, är av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.Frågeställningar: Frågeställningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.Metod: I studien användes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig åt. Skillnaderna härleddes dels från olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna ställningstaganden. Vidare tillämpades något olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter så som oro, skam, känsla av misslyckande och tillfredsställelse.Diskussion: Ramar samt avsteg från dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna själva på grundval av terapeutisk inriktning.

Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK).

Bakgrund: För de med diagnosen anorexia nervosa är orsaken till sjukdomen ofta svår att identifiera, många vet inte när eller hur sjukdomen började. Sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och har oftast sin debut i tonåren. Den yttrar sig genom en förvrängd kroppsuppfattning och en viljestyrd strävan efter viktnedgång.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att få en ökad förståelse för hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på fem kvinnors självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det framkom två huvudkategorier, en utav dem var; Upplevelser av att leva med anorexia nervosa följt av underkategorierna; två delar, rädsla och ensamhet, kroppsuppfattning och skam- och skuldkänslor. Andra huvudkategorin var; Anorexia nervosa, dess betydelse för upplevelsen av en identitet med underkategorierna; kontroll, personlighet och bekräftelse.Slutsats: Kvinnorna upplevde både välbefinnande och lidande i sin sjukdom.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett vanligt förekommande problem både nationellt och internationellt. Det medför allvarliga konsekvenser för kvinnors fysiska och psykiska hälsa och deras möten med vården. Grunden för ett bra omhändertagande av kvinnor som utsatts för våld är att lyssna, fråga och tro på vad kvinnorna säger. Det finns ett motstånd hos vårdpersonal att våga fråga om misshandel. Orsaken kan vara tidsbrist eller rädsla för att sätta igång en process som de inte kan hantera.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

?De glömda barnen? är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet.

Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Bakgrund: Postpartum depression är ett relativt vanligt tillstånd hos nyblivna mödrar, men kan vara svårt att identifiera i ett tidigt skede. Det kan resultera i ett onödigt lidande för de drabbade kvinnor som inte blir tagna på allvar inom vården. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av postpartum depression. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar av aktuell forskning gjordes i tre databaser: Cinahl, PsycINFO och PubMed. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades.

När en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom påverkas ofta relationerna till de närstående med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av nära relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstå och att sörja: att leva med känslor av skam, skuld och oro: att ansvar kräver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rättigheter: att leva i nya relationer och att få andrum, ökad förståelse och försoning. Närstående tycktes hamna i ett kristillstånd och upplevde att de saknade rättigheter när det gällde professionell vård av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vårdgivare utanför sjukhusvården. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvårdnadsteorier.

Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman.

The purpose of this essay is to examine how gender rolls influences the culture of substance abuse among women and their social situation. To demonstrate this we have concentrated our research to relate how scientists and the media describe problems of abuse among women. The method we used in our research was qualitative and we gathered information through literature, reports and articles.Our main questions are:Do the social attitude toward women and men differ and how does it affect problems of abuse among women? Do women use alcohol in a different way than men? How do social reactions and restrictions influence women? We also want to examine what position women substance abusers have in society. What similarities or differences are there between the image of women in general and women with substance abuse?The main result of the study is that we found discursive connections that show a rectification among scientists concerning substance abuse among women.

Idag ges strålbehandling som bot mot många olika cancerformer i hela världen. För en patient som ska genomgå, genomgår eller har genomgått en strålbehandling uppstår många tankar, känslor, smärtor och andra upplevelser som sjuksköterskan behöver känna till för att kunna bistå patienten. Strålbehandlingen ger många biverkningar som i värsta fall kan bli bestående livet ut. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser i samband med strålbehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.

Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet.

Att arbeta som barnmorska på förlossningsavdelning innebär att också vara handledare för barnmorskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Stora krav ställs på handledaren som bör vara en kombination av skicklig yrkesutförare, reflekterande analytiker, pedagogiskt utbildad samt ha ett genuint intresse för studenter. Tidigare forskning visar på barnmorskors glädje och stolthet över handledarskapet men forskning visar också på stora brister. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskor, som arbetar på förlossningsavdelning, erfar sin situation som handledare och bedömare. Studien har inspirerats av reflekterande livsvärldsforskning vars syfte är att upptäcka, analysera, klargöra, förstå och beskriva innebörder såsom de erfars av oss människor.