Sök:

Sökresultat:

13714 Uppsatser om Skalväggar utan igjutning - Sida 66 av 915

Internationell rörlighet inom den högre utbildningen: Studentutbytet mellan norra Sverige och östra Europa

Internationaliseringen av den högre utbildningen har lett till att fler studenter runt om i vĂ€rlden vĂ€ljer att Ă„ka utomlands för att studera. Denna uppsats har för avsikt att undersöka studentmobilitet mellan Östra Europa och Norra Sverige samt fĂ„ en förstĂ„else för de inresande studenternas mĂ„l och ambition med deras vistelse i Sverige, samt Ă€ven deras framtidsutsikter. Det finns Ă€ven ett delsyfte att ta reda pĂ„ om det finns skillnader och olika förutsĂ€ttningar mellan könen nĂ€r det kommer till att studera utomlands. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för detta har frĂ€mst skett genom intervjuer med utvalda respondenter. Uppsatsen sker pĂ„ uppdrag av professor Ulf Mellström som Ă€r ansvarig för projektet ?Globalized eduscapes; students, learning and mobility in knowledge society?, (finansierat av VetenskapsrĂ„det 2010-2013) vars huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka internationella studenters situation i Sverige.

IntrÄngsundersökning : företagshemligheters vÀn eller fiende?

IntrÄngsundersökningsreglerna anvÀnds av rÀttighetsinnehavare av immateriella rÀttigheter för att eftersöka information eller handlingar hos en misstÀnkt intrÄngsgörare i jakt pÄ bevis för intrÄngets existens. Om det finns risk för att informationen till exempel kan komma att undanröjas av den misstÀnkta intrÄngsgöraren, vilket ofta torde vara fallet, fÄr en intrÄngsundersökning beviljas utan dennes hörande.Vid en intrÄngsundersökning finns det en risk att överskottsinformation kommer sökanden tillhanda. Denna överskottsinformation kan i vissa fall utgöra motpartens företagshemligheter. Vid skyndsamma situationer kan dÀrför rÀttssÀkerheten för företagshemlighet ifrÄgasÀttas.Denna risk har i praktiken visat sig vara pÄtaglig, frÀmst vid situationer utan motpartens hörande. Beviskravet har varit enkelt att nÄ upp till och domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen ineffektiva.

Barnets bÀsta i vÄrdnadstvister: - och vid lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bÀsta? i vÄrdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var Àven se till hur barns talerÀtt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn den traditionella juridiska metoden. Barnets bÀsta har med Ären blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som Àr bÀst för dem.

SlÀpp musen! - att anvÀnda kortkommandon i journal- och datasystem sparar tid.

Bakgrund: NÀr musen började anvÀndas pÄ 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. PÄ den tiden var det tangentbordet som anvÀndes för att ?tala? med datorn. Idag Àr det musen som styr funktionerna och vi Àr vana vid att klicka oss hit och dit. AnvÀndaren har blivit sÄ beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Provocerad uppsÀgning : Ett oreglerat rÀttsomrÄde?

För att arbetsgivare ska kunna avsluta anstÀllningar krÀvs att det finns en saklig grund för uppsÀgning. Arbetsgivare kan avskeda arbetstagare om denne grovt Äsidosatt sina Äligganden mot arbetsgivaren. Det Àr svÄruppnÄdda rekvisit vilket skapar trygghet för arbetstagare. Hos arbetsgivare Àr rekvisiten sannolikt inte lika uppskattade, eftersom det försvÄrar möjligheten att avsluta anstÀllningsförhÄllandet med en misskötsam eller underpresterande anstÀlld.Skulle uppsÀgning dÀremot ske av arbetstagare finns inga formkrav. Det finns dÀrmed incitament för arbetsgivare att fÄ uppsÀgningen att framstÄ som utförd av arbetstagare.

Arbetslinjens praktik

LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Framtagning av ekodesignat produktförslag för Ekdahls möbler

En balans mellan hÄllbar utveckling, klassisk design och unikitet kan bidra till att minska dagens konsumtion. Begreppet ekodesign innefattar en produkts miljöpÄverkan genom dess livscykel utan att Àventyra med andra komponenter som kvalité, kostnad och formgivning. Att skapa en innovativ ekodesignad produkt utan att kompromissa skapar en hög attraktionsnivÄ och gör det enklare för kund att vÀlja rÀtt, vilket medför ett högt kundvÀrde dÀr produkten fÄr leva genom generationer.Syftet med studien var att ta fram ett unikt ekodesignat produktförslag för uppdragsgivaren Ekdahls möbler som skall kunna brukas och uppskattas genom flera generationer dÀr följande frÄgestÀllningar besvarats;[1] Vilka gemensamma framgÄngsfaktorer utgör en klassiskt designad sittmöbel?[2] Hur kan man utveckla en unik ekodesignad sittmöbel?För att besvara studiens första frÄgestÀllning genomfördes en dokumentundersökning som följts av en sambandsmatris för att konstatera de gemensamma framgÄngsfaktorerna hos klassiskt designade stolar. En intervju genomfördes för att analysera och stÀrka framgÄngsfaktorerna.

Besiktningsklausuler vid fastighetsköp : Àr lagstiftningen i behov av förÀndring

I arbetet behandlas besiktningsklausuler vid fastighetsköp, vilka kan medtagas av parterna i köpehandlingen och som ger köparen rÀtt att genomföra besiktning av fastigheten efter köpet. Klausulen kan vidare föreskriva att köparen Àger rÀtt att frÄntrÀda köpet eller rÀtt till prisavdrag för fel som upptÀcks vid besiktningen. En klausul av det senare slaget kan utformas med eller utan en tröskel som anger att vissa fel mÄste föreligga för att klausulen ska kunna göras gÀllande.Besiktningsklausulen regleras inte uttryckligen i lagstiftningen och dess omnÀmnande i övriga rÀttskÀllor Àr sÀllsynta. Vidare har besiktningsklausuler med trösklar visat sig vara svÄra att utforma vilket inte sÀllan orsakat tolkningssvÄrigheter för parterna.I arbetet utreds de lege lata avseende de olika typerna av besiktningsklausuler och det konstateras att besiktningsklausuler som stadgar om prisavdrag Àr tillÄtna enligt 4 kap. 1 § jordabalken och besiktningsklausuler av ÄtergÄngskaraktÀr enligt 3-4 §§.I arbetes analys konstateras inledningsvis att tillÄtandet av besiktningsklausuler delvis motarbetar ÀndamÄlet med formkravet rörande fastighetsköp.

Den genuskodade leken : Pedagoger och barn om vad som gÄr an

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger pÄ en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fÄtt se barns lek och för en djupare förstÄelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benÀmner det som jÀmstÀlldhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ÀndÄ kan leka med allt..

En jÀmförande akustisk studie av skÄnska diftonger pÄ tre orter

I denna uppsats har jag undersökt akustiska skillnader och likheter mellan diftongerna pÄ tre skÄnska orter: Bara, Broby och TÄgarp. SkÄnska bör inte betraktas som en enhetlig dialekt utan snarare som en samling av olika dialekter, dock med en hel del likheter. Dessa skillnader mellan dialekterna skulle kunna innebÀra att det Àven varierar hur diftongerna realiseras. FrÄgan jag ville ha svar pÄ var om diftongerna pÄ dessa orter Àr sÄ pass olika att de uppvisar mÀtbara skillnader. Eventuellt Àr de individuella skillnaderna större Àn skillnaderna mellan orterna.

Att lÀka sjÀlens sÄr ? arbete med krigens yngsta offer ? En kvalitativ studie om flyktingbarn i förskolan

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lÀmnar sina kÀra och nÀra för att söka fristad i andra delar vÀlden. NÄgra hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i vÄra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur pÄverkas inte flyktingbarn enbart av det pÄgÄende kriget, utan Àven under flykten, asylvÀntetiden och under integrationsprocessen som till viss del Àger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vÄr yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod.

Nu slipper jag frÄga nÄgon : En studie om hur man förklarar termer i en text utan att lÀsbarheten pÄverkas.

Ishockey Àr en av Sveriges populÀraste sporter och engagerar mÄnga, bÄde i och utanför rinken. Hockeyligan.se Àr Elitseriens officiella webbplats och erbjuder besökarna möjligheten att följa matcherna direkt frÄn en dator via ett text flöde. I liveflödet förekommer mÄnga förkortningar som Àr svÄra att förstÄ. MÄlet med denna studie Àr att hitta en lösning pÄ hur man ska förklara dem utan att pÄverka lÀsbarheten negativt. Fokus ligger pÄ den textuella biten och inte den grafiska och hur informationen presenteras. Genom att göra textanalyser och en omvÀrldsanalys hoppas jag fÄ tillrÀckligt med kunskap för att tillsist kunna göra en gestaltning som uppnÄr mitt mÄl med arbetet.

Intellektuellt kapital : En studie om redovisning av det intellektuella kapitalet

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Rituell slakt - med och utan bedövning

Bedövning eller inte vid rituell slakt Àr en stÀndigt aktuell frÄga, vars lagstiftning och regler skiljer sig mellan olika lÀnder och religiösa grupper. Syftet med denna litteraturstudie Àr att med utgÄngspunkt frÄn djurets lidande utreda vilken rituell slaktmetod som ger högst djurvÀlfÀrd; slakt utan bedövning eller slakt med bultbedövning, elektrisk head-only-bedövning eller post-cut stunning. TillvÀgagÄngssÀtten skiljer sig mycket mellan och inom de olika slaktmetoderna, och innefattar alla eller nÄgra av de kritiska punkterna; fixeringen, sjÀlva bedövningen, snittet samt tiden mellan snitt alternativt bedövning och förlorande av medvetandet. Fixering kan orsaka djuret lidande i form av stress eller rÀdsla, varför en sÄ kort fixeringstid som möjligt med djuret i upprÀtt position Àr att föredra ur djurvÀlfÀrdssynpunkt vid sÄvÀl bedövad som obedövad slakt. Vid bedövning Àr det viktigt att utrustningen Àr i gott skick och slaktaren kompetent för att inte utsÀtta djuret för onödigt lidande.

Demens och dess pÄverkan av kontrastseendet

SyfteStudiens syfte var att undersöka ifall det fanns en skillnad av kontrastseendet mellan icke-dementa mĂ€nniskor över 65 Ă„r jĂ€mförelsevis med mĂ€nniskor som var diagnostiserade med demens. Även denna grupp hade nĂ„tt en Ă„lder över 65 Ă„r.MetodStudien genomfördes pĂ„ olika demensboenden eller hemma hos deltagarna. Först fick alla deltagare genomgĂ„ en kontroll av nĂ€rvisus för att se om de kunde lĂ€sa 8 punkter eller bĂ€ttre pĂ„ en nĂ€rvisustavla. Om det visade sig att de klarade detta fick de delta i studien. DĂ€refter fick de, binokulĂ€rt, lĂ€sa sĂ„ lĂ„ngt de kunde pĂ„ Mars letter kontrast sensitivity test.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->