Sökresultat:
13706 Uppsatser om Skalväggar utan igjutning - Sida 53 av 914
Den ideella och professionella verksamheten : En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer
Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap Àr fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket Àven indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spÀnningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. UtifrÄn syftet har vi valt att reflektera över lÀmpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   AvgrÀnsning: Organisationer med ideella mÄl vilka arbetar med mÀnskliga rÀttigheter, humanitÀra insatser eller miljöfrÄgor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhÄlla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar pÄ men Àven ett stort antal fast anstÀllda med lön. Det ska finnas bÄde en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt ligger som grund i vÄr studie.
Perenner och annueller i offentliga anlÀggningar i norra Sverige : en vÀrdebedömning ur ekonomisk-, anvÀndnings- och utformningssynpunkt
Denna studie handlar om perenner och annueller i norra Sverige och vilka för- och nackdelar, kostnader och vÀrden de har.
Annueller lever bara en sommar. Det innebÀr att de mÄste köpas in och planteras varje Är och sedan slÀngas efter varje sÀsong. Detta kan tyckas vara ett kortsiktigt sÀtt att pryda en stad, men varför anvÀnds de dÄ i sÄ stor utstrÀckning? Kan perenner som överlever frÄn Är till Är ersÀtta annuellplanteringarna utan att göra avkall pÄ estetiken? Vilken vÀxtgrupp Àr dyrare att köpa och
sköta? Dessa frÄgor besvaras i detta arbete.
För att kunna göra utrÀkningar av inköpskostnader gjordes tvÄ utformningsförslag, ett för perenner och ett för annueller. Dessa tvÄ förslag Àr lika stora och bÄda innehÄller vÄrflor för att vara jÀmförbara.
Utan sinne, utan sjÀl... : Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens
I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.
Sponsring : Ett pluralistiskt verktyg
Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvÀrderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. VÄr insamlade primÀrdata bygger pÄ intervjuer med sponsoransvariga pÄ Folksam, Svenska Spel och Scania.Metoden som tillÀmpades i uppsatsen bygger pÄ Strauss & Corbins tankegÄngar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring.Resultat vi kan faststÀlla Àr att motiv och mÄl inte Àr exkluderande utan flera kan uppnÄs med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter.
HjÀrnverket: En studie i mental trÀning och förberedelse för mig som trumpetare
Studiens syfte var att undersöka möjligheten till att ta kontroll över min nervositet och atteffektivisera min instudering av Intrada av Arthur Honegger.Bakgrunden Àr att jag alltid har varit intresserad av att lÀra mig nya saker och vad jag har velat meddetta arbete Àr att utveckla min kompetens som trumpetare och det har jag gjort genom mentaltrÀning. Samtidigt som jag har utnyttjat mental trÀning för att bli mer mottaglig för inlÀrning sÄ harjag trÀnat mig i att hantera nervositet. Allt detta har jag gjort för att bli en bÀttre trumpetare.Min metod har varit att jag lÀst litteratur om minnestrÀning, mental förberedelse och ens egeninstÀllning till att utvecklas inom ett omrÄde. Jag har sedan anvÀnt mig av övningar som jag hittat iböckerna, antingen som de Àr eller sÄ har jag Àndrat pÄ dem för att passa mig och mitt syfte bÀttre.Arbetets konstnÀrliga del presenterades i form av en inspelning dÀr jag spelar Intrada utanackompanjemang och jag valde att göra inspelningen utan ackompanjatör för att visa pÄ hur minvardagliga övningssituation sÄg ut. Det ger dessutom en vÀldigt naken bild av hur jag spelat och detÀr lÀtt för Ähöraren att höra vad som har fungerat bra och vad som jag inte har lyckats med.
Den fysiska inomhusmiljöns betydelseför barns fria lek och samspel i förskolan
I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.
En studie kring hur varsling om uppsÀgning pÄverkar den enskilde arbetaren
Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.
Sökmotorsoptimering ? FrÄn nyckelord till relevant innehÄll : Fem företags SEO-praktik i förÀndring
I all teori om sökmotorsoptimering finns det mÄnga olika tankar om hur man ska sökmotorsoptimera. De flesta berÀttar mest om den tekniska biten och har endast som en kort punkt förklarat att innehÄllet pÄ en webbplats ocksÄ Àr viktigt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka webbföretags förhÄllningssÀtt till bÄde hur de arbetar och resonerar kring sökmotorsoptimering och webbstatistik, men Àven gÄ djupare in pÄ hur förhÄllandet mellan kund och företag pÄverkar vart marknaden Àr pÄ vÀg. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med webbföretag dÀr frÀmst marknaden för sökmotorsoptimering, sponsrade lÀnkar och webbstatistik diskuterats har ett resultat utformats.Baserat pÄ de senaste artiklarna, respondenternas svar och mina egna personliga reflektioner av situationen, visar det att det blivit en förskjutning i vad definitionen av sökmotorsoptimering Àr. Den tekniska biten Àr kvar men inte alls lika viktig lÀngre dÄ sökmotorerna hela tiden Àndrar sina algoritmer och blir smartare, utan fokus lÀggs istÀllet mer pÄ innehÄllet.
Att vara nÀrstÄende till patienter med Reumatoid Artrit ? de nÀrstÄendes behov och sjuksköterskans insats.
Reumatoid Artrit (RA) Àr en av de vanligaste folksjukdomarna, den Àr den mest kÀnda av de olika reumatiska sjukdomarna. Det Àr en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom. Att drabbas och fÄ besked om en kronisk sjukdom som inte gÄr att bota utan behandlas för att bromsa sjukdomen innebÀr en stor omstÀllning i livet. Sjukdomen pÄverkar inte bara patientens livssituation utan pÄverkar Àven patienternas nÀrstÄende. VÄrdpersonal trÀffar mÄnga patienter och nÀrstÄende bÄde i öppen och i slutenvÄrden.
"-Hoppsan, hÀr fick jag en timme? Vad ska jag göra dÄ?" : En undersökning om hur pedagoger tar tillvara tiden med och utan barn.
SAMMANFATTNINGPia Carlsson & Carina Lindström"- Hoppsan, hÀr fick jag en timme, vad ska jag göra dÄ?"En undersökning om hur förskollÀrare tar tillvara tiden med och utan barn."- Oops, here I was given an hour, what should I do?"A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children.Antal sidor: 39Vi har bÄda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo Är och i vÄr profession samt pÄ vÄra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska rÀcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna nÄgot som stÀn-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollÀrare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker Àven oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, dÀr "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". DÀrför ville vi undersöka hur förskollÀrare förhÄller sig till tid och deras syn pÄ syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete.
LÀroplanernas tal om identitet : - vilka möjliga konsekvenser kan det fÄ för elevernas syn pÄ sig sjÀlva?
SAMMANFATTNINGIdentitetsfrÄgan har fascinerat och intresserat mÀnniskan sedan lÀnge. Den vetenskapliga forskningen har genom Ärtionden pÄ olika sÀtt nÀrmat sig den mÀnskliga identiteten. I vÄr uppsats har vi, med utgÄngspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat tvÄ skilda perspektiv av hur man kan se pÄ mÀnniskan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi Àr och varför vi Àr som vi Àr. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har mÀnniskan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.
Samsung Electronics i medial kris : En Corporate Social Responsibility studie avseende konsumentens förtroende vid en medial kris
De flesta företag Àr beroende av att gÄ med ekonomiskt vinst för att överleva, och vid en medial kris Àr det dÀrför nödvÀndigt att minska risken för negativ medial rapportering. Detta för att kunna behÄlla varumÀrkets kundförtroende. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om konsumenten uppfattar CSR som en motverkande faktor för kris om företaget Samsung Electronics hamnar i en medial kris, samt hur en kris kan tÀnkas pÄverka företagsförtroendet för Samsung hos kvinnor och mÀn. Seungho Cho och Yong-Chan Kims (2011) studerade CSR och de fann att CSR-aktiviteter samt bolagets nationalitet har huvudsakliga effekter pÄ företagets anseende. De Àr bÄda positiva faktorer som dÀmpade deltagarnas och individers vilja att vidta ÄtgÀrder mot företaget vid kris (Cho & Kim, 2011).
SprÄkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie om hur pedagoger arbetar med att stödja barns sprÄkutveckling i förskolan
Syftet med studien var att beskriva, analysera och förstÄ hur pedagoger i förskolemiljö, arbetar inomhus med att stödja barns sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer och litteraturstudier. I vÄr studie intervjuades fyra verksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet i denna studie visade att informanterna har haft sprÄkutveckling i Ätanke nÀr de utformat den fysiska miljön pÄ förskolan. Informanterna nÀmner dock inte ofta möblering som en viktig faktor, utan istÀllet ligger fokusen pÄ att det ska finnas tillgÄng till sociala mötesplatser dÀr barn kan utföra gemensamma aktiviteter.
Befuktning av inandningsgas i en ventilator
LÄngtidsbehandling med ventilator utan tillrÀcklig befuktning kan torka ut en patients luftvÀgarmed olika komplikationer som följd. MÄlet för detta examensarbete var att utveckla en ny teknikför att befukta och vÀrma inandningsgasen. Ett fungerande koncept och en prototyp som styrkerkonceptet skulle tas fram.Marknaden för befuktare studerades och de vanligast anvÀnda befuktningsmetoderna granskadesför att hitta svagheter som behövde ÄtgÀrdas. De tvÄ vanligaste befuktartyperna Àr HeatedHumidifier och Heat and Moisture Exchanger. Den frÀmsta nackdelen med Heated Humidifiervar dess tendens att övermÀtta luften med kondensutfÀllning som följd, och med Heat andMoisture Exhanger att inte tillrÀckliga fukt- och temperaturnivÄer nÄddes.DÀrför togs en ny design fram med mÄlet att kunna styra fukt och temperatur oberoende avvarandra.
Produktion av single cell protein frÄn restströmmar frÄn 2:a generationens bioetanolproduktion
Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.