Har personligheten och genus någon inverkan på självförtroendet hos individer? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och en enkät som omfattade tre Skalor för personlighet och en skala för självförtroendet. De tre personlighetsvariablerna hämtades ur Goldbergs ?the five factor model?. De bestod av openess, neuroticism och extraversion.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. Vidare var syftet också att undersöka sjuksköterskors kunskap om trycksårsprevention. Datainsamlingen gjordes via databasen Elin och Chinal där 23 artiklar valdes ut för granskning, Resultatet visade att många som använder sig av riskbedömningsSkalor inte riktigt vet hur de ska använda sig av dessa instrument och att de också har en bristande utbildning gällande trycksårsprevention. Studien visade också att många sjuksköterskor litade på sin egen kompetens och det var lika säkert att använda sig av erfarenhet som att använda sig av riskbedömningsinstrument..

Projektet undersöker byggnaden på kvarteret Domherren i flera Skalor. Med utgågnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in på byggnadens sturkturella principer och rättar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förändring och tillåter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att växa fram..

En undersökning i hur de 72 sydindiska föräldraragorna kan användas i harmonibaserad musik. Nya spännande möjligheter finns till harmonisering, komposition och improvisation. En öppning till ett nytt harmoniskt närmande som kan komma till användning vid möten mellan de människor som har ragamusiken som grund, och de som har jazzen som sin. En ansats till utveckling av jazzmusikens språk och klangvärld samt inspiration till fortsatt undersökning av alla parametrar som kan tänkas berika musiken. Såväl lånat från musikaliska traditioner från hela världen, som att bara låta fantasin flöda..

Syftet är att ta reda på hur rektorerna ser på den nya lärarlicensen och hur de tror att den kommer att påverka deras yrkesroll samt skolan som en institution. -          Vilken är rektorernas inställning till lärarlegitimationen?-          Vilka organisatoriska och ekonomiska förändringar för skolan anser rektorerna att lärarlegitimationen kommer bidra till?-          Vad anser rektorerna att Lärarlegitimation kan ge för konsekvenser på elevernas utveckling?-          Vad anser rektorerna att det finns för svårigheter och hinder med införandet av lärarlegitimation? MetodVi har valt enkätundersökning som metod på grund av att vi vill undersöka hur det ser ut över hela landet och därför är en kvantitativ undersökning bäst lämpad. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi använder oss av Skolverkets databas över skolor. Vi har tagit 16 skolor från varje län (21 län, 336 enkäter). Alla frågor utom en är så kallade strukturerade frågor med svarsalternativ så att vi får standardiserade svar.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera två landskapsindex: ett formindex som beräknar formen för varje markanvändningsyta ( eng. "patch"); ett diversitetsindex, som beskriver de olika markanvändningarnas relativa utbredning. Formindexet beräknas på två olika sätt, beroende på om dess storleksberoende inkluderas eller ej. Utvärderingen körs för ett landskap på cirka 50 km2, men även för tre mindre områden i landskapet: åkerbygd, mellanbygd samt skogs-bygd. Samtliga områden jämförs sedan i två olika Skalor, flygbild respektive satellitbild..

I två oberoende studier undersöktes om experter och noviser skiljer sig iuppfattningen om sin egen okunskap, men också om hur mycket som äroutforskat, inom ett givet ämnesområde. Deltagarnas kunskapssyn ochtankestil studerades med två epistemologiska Skalor. Totalt deltog 380experter och 401 noviser verksamma inom ämnesområdena fysik, historia,medicin och psykologi. Resultaten visar att noviserna upplever en störreokunskap inom det egna ämnesområdet än experterna. Vid bedömning avhur mycket som är outforskat inom respektive område fanns däremot ingenskillnad mellan experter och noviser.

Utredning av LKAB, avdelning Yttre Miljö´s nuvarande miljödatasystem med Paradox, Miljö-Flex etc. Introduktion av GIS, samt hur det kan utnyttjas i avdelningens miljöarbete. En jämförelse av de ledande GIS-programvarorna gjordes, samt kostnader för dessa redovisades. Utifrån intervjuerna med personalen gjordes en behovsinventering. Bristerna med det nuvarande systemet kartlades, liksom vilka behov och förväntningar som fanns vid ett byte till ett nytt miljödatasystem.

En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan välja det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebär en sammanvägning av kvalitet och pris. Beställaren måste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som är relevanta och hur kvaliteten ska mätas. Av det förfrågningsunderlag som en beställare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgå. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det är mödan värt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under åren 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mätts, och om de Skalor som använts vid mätningarna är lämpliga för ändamålet.

Studerade effekten av social ångest och självfokusering på attributionsstil och impressionsbildning. En 2 (uppmätt hög/låg social ångest) x 2 (manipulerad hög/låg självfokusering) design användes. Deltagarna var 68 studenter, 56 kvinnor och 12 män. För attributionsstil användes separata Skalor för bra och dåliga händelser. För impressionsbildning användes en positiv och en negativ skala.

I mitt förslag betraktar jag Nationalmuseums klassicism och dess symmetrier som ett system i flera Skalor, ett obundet system vilket det är möjligt att bygga vidare på. Det är ett system där massa hela tiden ställs mot tomrum, och där rytmen i allt från pelare till stora rymder och motsvarande massivitet harmonierar mellan huvudbyggnaden och det tillbyggda. Det är en byggnad avsedd för kroppen: man ska röra sig runt den och i den och känna hur det rytmiska pågår; hur massan och tomrummen får rörelse och vill flyta in i varandra och där volymerna får tyngd och gravitation i denna spänning. Jag har tagit fasta på det monumentala, inte nödvändigtvis som storskalighet, utan som någonting annat, mer mystiskt. Där tar jag stöd i Aldo Rossis Architecture of the City.

I denna uppsats undersöker jag 33 vanliga svenskars attityder till orden mormor och farmor, utifrån hypotesen att mormor upplevs som varmare och intimare och farmor som kärvare och mer distanserat. Undersökningen avser också huruvida en eventuell attitydskillnad kan kop-plas till hur ofta informanten har träffat sin mormor och farmor. Undersökningsmetoden har bestått i en enkätundersökning som huvudsakligen lät informanten skatta en rad släktskapsord på s.k. Osgood-Skalor, men samlade även in uppgifter om informantens umgänge med sin mormor och farmor under barndomen. Resultatet visar att mormor skattades högre än farmor och att männen på ett tydligt sätt skattade farmor högre än vad kvinnorna gjorde.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken Skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken Skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Ett intressant ämne inom sömnforskningen är sömnighet, vilken ofta  mäts med subjektiva Skalor som Karolinska Sleepiness Scale (KSS). Då många undersökningar görs på natt- och skiftarbetare, finns lite data för dagtidsarbetande att jämföra med. Syftet med föreliggande uppsats är att ur sömnighetsdata från förmätningen i en studie vid stressforskningsinstitutet, bilda en uppfattning om sömnighetsmönster hos dagtidsarbetande. Sömn- och vakenhetsdagböcker fylldes i av 821 personer under en vecka och resultaten analyserades med variansanalys för upprepade mätningar med inomgruppsfaktorerna veckodag samt tidpunkt och mellangruppsfaktorerna kön, ålder samt sömnlängd. Signifikanta huvudeffekter återfanns av dag, tid, kön och ålder samt interaktionseffekter av dag/tid, tid/ålder samt tid/kön.