Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen.

Bakgrunden till examensarbetet är att det inom kärnkraftsbranschen finns myndighetskrav och krav från den internationella atomkraftsmyndigheten (IAEA), på att verksamhet vid kärntekniska anläggningar skall styras och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem. Ringhals AB, nordens största kärnkraftsverk, har utvecklat ett ledningssystem där hänsyn tagits till olika kvalitets- och miljöledningsstandarder. På Ringhals AB har det inte utförts någon ingående jämförelse mellan det framtagna ledningssystemet och IAEA:s riktlinjer. Ett behov finns således att en sådan jämförelse utförs för att undersöka hur väl det egna ledningssystemet stämmer överens med IAEA:s föreskrifter. Examensarbetet syftar till att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan Ringhals AB:s ledningssystem (RVS) och IAEA:s föreskrifter.

Miljöfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i samhällsdebatten och det gäller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt från dess på början på 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sätt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa så är det viktigt att ta hänsyn till intressenternas krav så att informationen blir användbar.Syftet med uppsatsen är att studera företagens syn på deras miljöredovisning men även hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen måste veta hur de ska presentera informationen på ett sådant vis att intressenterna kan använda den.

Mellanchefsrollen ses många gånger som komplex där mellanchefen ska lyckas balansera krav och intressen som kommer uppifrån men även nedanifrån inom en organisation. De fungerar som en länk mellan de övre och lägre delarna i organisationen vilket i många fall ses som utmanande av flera olika orsaker. Syftet med undersökningen är att se hur mellancheferna upplever sin arbetsmiljö och hur deras hälsa påverkas av den. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv mellanchefer inom stora och mellanstora organisationer. De medverkande mellancheferna upplever tung administrativ belastning, hög kravbild och tidsbrist vilket leder till stress.

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmåga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfälligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de närmaste åren. Detta finns även uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 därgemensamma operationer särskilt skall uppmärksammas på övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebära att antalet övningar, där förmågan till gemensamma operationersärskilt övas, borde vara ett par stycken. Så är dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

De flesta fastigheter som ligger i samhällen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebär att kommunen har detaljreglerat vad som får byggas. Bestämmelser gällande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar när bygglov skall beviljas på en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte är uppfyllda får en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i många andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka fastställa vad de krav som arbetsmiljölagen ställer innebär för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgångspunkt, men resultaten är tillämpliga på all skolverksamhet. Målet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gällde inom arbetsmiljöområdet, samt vilket ansvar som då låg på skolförvaltning, rektor och lärare. En annan viktig fråga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivåer inom skolan.Resultaten tyder på att arbetsmiljöarbetet är eftersatt inom skolvärlden. Rektorer och personal tilldelas ansvar som de inte inser omfattningen av eller är förberedda för.

I denna uppsats gör jag en jämförelse mellan den amerikanska polisutbildningens och den svenska skolans upplägg när det gäller fysisk aktivitet. Det jag jämför är hälsoprogrammen. Då de finns både vid polisutbildningen vid Umeå och polisutbildningen i USA. När jag jämfört hälsoprogrammen så inkluderas en mängd olika fysiska moment som kanske i vardagligt språk benämns som träning. Det är just det som hälsoprogrammen bland annat omfattar, olika tränings/motionsformer för studenten.

Uppsatsen behandlar området företagsförvärv. Fokus i uppsatsen är att identifiera de faktorer som är avgörande för att ett förvärv skall bli lyckat med utgångspunkt i att välja rätt målföretag vid ett uppköp. Genom vårt valda fallföretag vill vi öka förståelsen för hur stor roll denna faktor spelar för att frövärvet i slutändan skall bli lyckat..

Det är idag stort fokus på energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.

Huvudämne/tema: Samverkan mellan operativa chefer och deras medarbetare inom olika teknikområden på en produktutvecklingsavdelning.Bakgrund: Förändring av samhälle och arbetsliv har medverkat till att traditionella chefer i företagens organisationer har bytts ut till att vara operativa chefer. En operativ chef är en mellanchef som ansvarar för olika funktionella områden och som har till huvuduppgift att balansera ledningens krav mot förmågan hos medarbetarna1. En chefsroll som innefattar ett tvärfunktionellt resultat- och verksamhets ansvar för den egna enheten2. De operativa chefernas uppgift är att vara chef över en process som innebär många samtida krav och uppgifter, som samtidigt skall samspela med de övriga bitarna i verksamheten, det vill säga de övriga operativa chefernas ansvarsområden, samt många fler kringliggande verksamhetsområden. En chefsroll som kräver en hög grad av flexibilitet.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation?Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar.Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningarResultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven.

Studien visar på hur informell kunskap blir synliggjord genom användandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhällsutveckling ställs det höga krav på moderna, flexibla metoder för det livslånga, livsvida lärandet. Detta kräver att utbildningsanordnare är uppdaterade och förändringsbenägna i sitt ledarskap. Det är också viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som händer och sker i världen. För att kunna uppfylla dessa krav har det krävt förändringar i nationella styrdokument.

SammanfattningSjälvförsvarsträning i form av Krav Maga anges av många elever ha en stor inverkan på deras liv, genom att öka deras självförtroende, välmående, stresshantering, social nätverk osv. Detta är inget som tidigare har visats vetenskapligt för Krav Maga och vi ville därför mäta 3 olika faktorer, fysisk prestation, mental tuffhet och självskattat hälsotillstånd.Detta genomfördes genom att vi rekryterade en grupp testpersoner vid terminsstart. Vi lyckades få ihop 20 stycken varav 15 genomförde träningen och testerna både före träningsstart och efter 8 veckors träning 2 ggr i veckan. Den fysiska prestationen mättes med 3st styrketester (armböj, knäböj och situps) och 1 konditionstest (Coopers test). Den mentala tuffheten mättes med MTQ48 formuläret och det självskattade hälsotillståndet mättes med EQ5D.Analysen av den insamlade materialet visar att både styrka och kondition ökade hos testpersonerna.

Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området.