Sökresultat:
932 Uppsatser om Skador och omvćrdnadsbehov - Sida 42 av 63
Vilka variabler pÄverkar etableringsgraden av privata aktörer inom hemtjÀnsten?
Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.
TurbiditetsmÀtning vid övervakning av fyllningsdammar
Inre erosion, som Àr orsaken till 1/3 av alla dammbrott och skador pÄ fyllningsdammar, bildas nÀr det naturliga lÀckagevattnet genom dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar pÄ dammkrönet bildas dÄ jordmaterial successivt rasar ner dÀr ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. DÄ dessa hÄl pÄ markytan upptÀcks, har i regel erosionen pÄgÄtt lÀnge. Det finns rapporterade skador pÄ fyllningsdammar som föregÄtts av grumligt vatten nedströms dammen. Att övervaka grumligheten, Àven kallad turbiditeten, pÄ lÀckagevattnet, kan ge en god bild av dammens status betrÀffande inre erosion.
Kan fogen bli bÀttre Fogar i Industriellt byggande
Fogar i industriellt byggande tar allt mer plats och det diskuteras idag omfogar pÄ annorlunda sÀtt i jmf. med innan nÀr man inte visste vilken betydelse de hade i hela konstruktionen.Idag tar man hÀnsyn till personer som bor i sjÀlva huset och derashÀlsotillstÄnd, eftersom det Àr lika viktigt att vi mÄr bra i vÄra hus som att konstruktionen hÄller lÀngre och det Àr allra viktigast att vi försöker undvika att anvÀnda miljöskadliga material som pÄverkar vÄr hÀlsa och nÀr det gÀller fogar att vi undviker PCB som Àr cancer framkallande. Mer om PCB, bifogar vi i Bilaga 1.Tekniken utvecklas fort och vi mÄste anpassa oss till dagens utveckling pÄvarje omrÄde, IT, bilindustri, byggindustri som strÀvar mot industriellt byggande men för att lyckas mÄste vi ta hÀnsyn till allt som ingÄr i byggkonstruktionen, bland annat fogar som vi valde som tema att fördjupa oss i vÄrt magisterarbete.Vi har undersökt fogar angÄende? var de förekommer? hur de uppför sig vid olika klimatförÀndringar? hur de anpassar sig till andra materials förÀndringar (krympningar)? vilken roll spelar anslutningar (betongelement) till rörelser som uppstÄr i fogar? vilka material anvÀnds? skador som uppstÄr? var felet upptrÀder oftastGenom dessa undersökningar har vi försökt förklara problematiken somuppstÄr och ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga att göra.Slutligen försöker vi peka pÄ, vad det Àr som man nÀrmare skall studera, nÀrdet gÀller fogar för att undvika sprickbildningar och materialbrott i anslutande byggkomponenter. Vi vill ocksÄ visa pÄ vilket vÀrde ?en god kommunikation? mellan inblandade parter har.Eftersom vÄra studier har visat behov av kunskapslyft i fogteknik, bifogar viett teknikkapitel om fogar i Bilaga2..
Problem med verksamhetsstyrning i en starkt uppdelad verksamhet.
Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.
Respons av laktoferrin i ostimulerad helsaliv och kapillÀrt C-reaktivt protein vid experimentellt inducerad gingivit.
Bakgrund: Gingivit kÀnnetecknas av svullet/lÀttblödande och ibland ömt tandkött. Gingivit Àr en inflammatoriskt orsakad reaktion som uppkommer i samband med nÀrvaro av bakterier. För att motverka utvecklingen av gingivit rekommenderas munhygienvÄrd regelbundet. Gingivit kan utvecklas till parodontit med skador pÄ upphÀngningsapparaten och benstödet, orsaken till detta Àr idag dock ej helt klarlagd. Kliniska variabler (blödning vid sondering) Àr vedertagna diagnostiska metoderna för diagnostisk av gingivit idag.
Vilka faktorer pÄverkar kommunal organisering?
Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.
Hand- och armbesvÀr hos vibrationsexponerade kyrkvaktmÀstare
SAMMANFATTNINGBakgrundEn del av företagssköterskans arbetsuppgifter Àr att arbeta förebyggande och se olika typer av problematik som finns hos arbetstagare och arbetsgivare. OmvÄrdnad av mÀnniskan ska stÄ i fokus och rikta sig mot arbetslivet dÀr en sÀker och god omvÄrdnad ges (SOU 2011:63). Vibrationsexponering av hÀnder och Ätföljande effekter utgör ett betydande arbetsmedicinskt problem dÀr kyrkvaktmÀstare utgör en exponerad yrkesgrupp.SyfteSyftet med studien var att kartlÀgga besvÀr i hÀnder och armar hos kyrkvaktmÀstare och deras kunskaper kring riskerna med vibrationsexponering.Metod 50 kyrkvaktmÀstare besvarande tvÄ enkÀter, en om symtom och en om arbetsmiljö vid vibrationsexponering av handhÄllna verktyg och dess risker och skador. Resultatet presenterades som deskriptiva data.Resultat KöldkÀnsla 40 %, vita fingrar 38 % och kramp 38 % var de vanligaste symtomen. Symtom var vanligare bland dem som arbetat minst 10 Är i vibrations exponerade arbete.De hade lite kunskap om riskerna med arbetet.
AFASI En litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke
Jönsson, J & Persson, T
Afasi. En litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke.
Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle,
utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007.
Afasi Àr ett samlingsnamn för sprÄkliga skador och kan drabba mÀnniskor i alla Äldrar. Cirka 12 000 personer drabbas Ärligen i Sverige av afasi vilket Àr en vanlig Äkomma efter stroke. Individen med afasi och dennes anhöriga kÀnner en frustration dÄ de inte kan kommunicera med varandra, sjuksköterskan gÄr hÀr in och stöttar bÄde patient och anhöriga.
Robusthetsanalys DjurÀngen & Rinkabyholm i Kalmar kommun
Inledning: Detta Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över DjurÀngen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för sÀkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om tvÄ studenter. Analysen grundar sig pÄ fördjupade studier inom olika ÀmnesomrÄden, vilka presenteras i sÄrbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nÀmnda kapitel.
Vibrametri; ett komplement till perifer neurologisk undersökning vid periodisk vibrationsundersökning enligt AFS 2005:15?
Inom VÀsterbottens lÀns landsting (Vll.) erbjuds medarbetare, som arbetar med vibrerande verktyg, periodisk medicinsk undersökning enligt Arbetsmiljöverkets författningssamlingar, dels AFS:2005:15 (vibrationer) och AFS 2005:6 (medicinska kontroller i arbetslivet). Medarbetare som Àr aktuella Àr tandtekniker, tandtekniker-bitrÀden och tandlÀkare.Traditionell klinisk neurologisk undersökning Àr den metod som regelmÀssigt anvÀnds vid lÀkarundersökning för att upptÀcka eventuella vibrationsskador. JÀmte rutinmÀssig anamnes innefattas Àven ett frÄgeformulÀr med fokus pÄ att hitta tecken pÄ tidiga vibrationsskador.Tio personer genomgick undersökning i det ordinarie periodiska programmet vid Vll för ett Är sedan. Vid denna undersökning framkom inga tecken pÄ vibrationsskada hos de undersökta.Syftet med detta arbete var att se om den relativt nya metoden med vibrametri, dÀr man mÀter vibrationströskelnivÄer i sju olika frekvenser med VibroSense Meter?, kan vara ett komplement till den undersökning som traditionellt genomförs vid FHV för att upptÀcka tidiga tecken pÄ vibrationsskada vid periodiska kontroller av de personer som arbetar med handhÄllna vibrerande verktygI denna studie undersöktes tolv personer vid ett tandtekniskt laboratorium avseende tecken pÄ vibrationsskada i hÀnderna.
PÄ vilket sÀtt och varför förÀndras effektivitet genom arbete i team?
Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.
Medial Tibial Stress Syndrome : Bland fotbollsspelare i LuleÄ med omnejd
Fotboll Àr en högintensiv idrott med stor risk för skador pÄ frÀmst nedre extremitet. Skaderisken Àr som störst under försÀsongen, dÄ frÀmst i form av överbelastningsskador. Medial tibial stress syndrome (MTSS) Àr en relativt vanlig överbelastningsskada. MTSS definieras som smÀrta lÀngs den posteriomediala tibia kanten som uppstÄr under aktivitet och ömmar vid palpation. De flesta sjukgymnastiska ÄtgÀrder som anvÀnds mot MTSS idag saknar evidens.
Varsam grundlÀggning pÄ berg : En tillÀmpning i SotenÀs kommun
Sammanfattning En bra grund Àr en grundlÀggande förutsÀttning för varje husbyggnation. Den vanligaste grundlÀggningsmetoden Àr platta pÄ mark som i sitt grundutförande krÀver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundlÀggning pÄ berg sprÀnger en plan yta att förlÀgga grunden pÄ. Att sprÀnga i berg skapar irreversibla skador. I SotenÀs kommun, en kommun belÀgen pÄ BohuslÀns kust, finns berg som genom sin sÀrprÀgel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i BohuslÀn Àr att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsÀttningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.
PelletÀppan, tennishall med bristfÀllig konstruktion : En fallstudie av massiv limtrÀkonstruktion
Detta arbete bygger pÄ en jÀmförelse mellan Boverkets Byggregler och Eurokoder för en befintlig limtrÀkonstruktion. Referensobjektet Àr en tennishall belÀgen i Botkyrka kommun. Objektet byggdes under början pÄ 90-talet i form av en treledsram med taktÀckning av PVC duk som vilar direkt pÄ limtrÀbalkarna, inklusive en inre duk med mellanliggande isolering och luftspalt. Under de senaste Ären har konstruktionen uppvisat tecken pÄ svagheter med bl.a. stora sprickor i limtrÀbalkarna, dessa skador kulminerade i att pÄ begÀran av kommunen stÀnga av anlÀggningen för fortsatta spel.Oavsett om berÀkningarna utförs med BKR eller Eurokoder som Àr norm idag sÄ har stommen inte tillrÀckligt bÀrighet för sin egentyngd och dagens snölast.
Att trÀna eller inte trÀna? : En enkÀtstudie om relationen mellan trÀningstyp, trÀningsmÀngd och skadeprevalens inom herrfotboll.
Bakgrund: Fotboll Àr en sport som prÀglas av knÀskador, muskelbristningar och stukningar. Mycket fokus ligger kring hur man pÄ bÀsta sÀtt kan undvika och förebygga att ens frÀmsta resurs, spelarna, undviker att bli skadade och pÄ bÀsta sÀtt kan producera resultat för klubben de tillhör. Studier har visat pÄ att skadeprevalens Àr nÄgot som ökar i och med en ökad trÀningsmÀngd och att mÄnga skador Àr en följd av bÄde muskelsvaghet och fel sorts trÀning. MÄnga av dessa undersökningar menar pÄ att man i dagslÀget trÀnar fel och att trÀningen mer mÄste fokuseras pÄ de fysiska krav som stÀlls inom den idrott man utövar, i detta fall fotboll.Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att se om det finns nÄgon korrelation mellan typ av trÀning, trÀningsmÀngd och skadeprevalens inom herrfotboll.Metod: Studiens syfte har besvarats med hjÀlp av en strukturerad enkÀt som skickats ut via en web-lÀnk till aktivt fotbollspelande mÀn. Undersökningen har involverat 100 respondenter frÄn olika divisioner.