Sökresultat:
5091 Uppsatser om Skövde Kommun - Sida 28 av 340
TekNO
Syftet med studien Àr att se om grundskollÀrare i en kommun i Uppsala lÀn tar tillvara pÄ den tillgÄng som TekNO kanske kan vara samt se hur lÀrare och elever ser pÄ TekNO. Metoderna som anvÀnts Àr enkÀt och kvalitativ intervju. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningarna:-          Hur marknadsförs TekNO?-          KÀnner lÀrare i en viss kommun i Uppsala lÀn till projektet TekNO?-         AnvÀnder sig lÀrare i kommunen av TekNO?-         Vad tycker lÀrarna om TekNO?-         Vad tycker eleverna om TekNO?Resultatet visar att lÀrare och elever har positiva Äsikter om TekNO:s arbete och att de lÀr sig nya saker av TekNO. Flertalet lÀrare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO Àr och har arbetat med nÄgot tema tillsammans med TekNO genom skolbesök.
Betydelsen av motstridiga intressen vid framtagandet av ÄtgÀrder för att sÀnka halterna av partiklar (PM10) : en intervjustudie med involverade aktörer i Norrköpings kommun
Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, dÄ strÀvan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta Àr nödvÀndigt dÄ Norrköping drabbats av flera nedlÀggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida dÄ de befintliga fysiska strukturerna inte Àr anpassade till den ökade trafikmÀngd som tillvÀxten ger upphov till. De stora trafikmÀngderna genererar höga halter av luftföroreningar, dÀribland hÀlsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmÄlet Frisk luft blir dÀrmed svÄrt att nÄ.
Kommun och landsting - Vem har mest makt? : en kvalitativ studie om den samverkan som sker mellan dessa organisationer vid vÄrdplaneringar kring Àldre personer i Sverige
This essay?s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vÄrdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power.This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals.One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners.
Miljöhinder i publika lokaler - en kartlÀggning i delar av en mindre kommun
Personer med funktionsnedsÀttningar stöter ofta pÄ hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dÄlig skyltning eller belysning. Detta i sin tur pÄverkar individens förmÄga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhÀllet. En pilotversion av ett kartlÀggningsinstrument anvÀndes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skÄnsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes pÄtrÀffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta pÄ relativt fÄ miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgÀnglighet och dÀrmed Àven pÄverka aktivitet och delaktighet positivt.
Hur kan den europeiska landskapskonventionen implementeras i Mölndals kommun genom en landskapspolicy?
Den europeiska landskapskonventionen (ELC) Àr en konvention som strÀvar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mÄngsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmÀnheten för att stÀrka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hÄllbart och demokratiskt. Sverige Àr en av de nÀrmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gÀlla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pÄgÄtt lÀngre tid Àn sÄ, men har Ànnu inte fÄtt genomslagskraft pÄ lokal nivÄ i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.
Befolknings- och landsbygdsutveckling, Tingsryd-RÀvemÄla
Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som
pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn
forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ
befolkningsutveckling.
Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som
Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten
har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka
metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling.
Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ
befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning.
Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring,
vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning.
HÄllbar utveckling - betydelse och betydande
Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt.
Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun.
Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..
UtvÀrdering av lÀkarbesök och förstadagsanmÀlan av frÄnvaro hos anstÀllda i Omsorgsförvaltningen, VÀrnamo Kommun
KorttidsfrÄnvaron inom Omsorgsförvaltningen i VÀrnamo kommun har av arbetsledningen befunnits hög och man har dÄ valt en strategi för hantering av korttidsfrÄnvaron som blivit föremÄl för denna utvÀrdering.Undersökningen omfattar en sammanstÀllning av de lÀkarbesök som genomförts med anledning av upprepad korttidsfrÄnvaro bland anstÀllda i Omsorgsförvaltningen i VÀrnamo Kommun. Vidare utvÀrderades den förstadagsanmÀlan av frÄnvaro till företagssköterska som införts.Den undersökta gruppen bestÄr av 17 personer anstÀllda som undersköterskor. Vid lÀkarbesöket gjordes en medicinsk bedömning och i vissa fall kompletterande medicinska ÄtgÀrder sÄsom förslag pÄ medicinering, remittering till offentlig vÄrdgivare etc. Antalet frÄnvarotillfÀllen i tvÄ avgrÀnsade perioder omfattande 6 mÄnader vardera har utvÀrderats. Dessutom har en enkÀt distribuerats i syfte att fÄ en uppfattning om hur de anstÀllda har uppfattat arbetsgivarens sÀtt att hantera korttidsfrÄnvaron.Resultatet pÄvisar en reduktion i gruppens totala antal frÄnvarotillfÀllen frÄn 70 frÄnvarotillfÀllen före intervention till 45 frÄnvarotillfÀllen efter intervention, dvs en reduktion med 36%.
Kalmar lÀn Är 2020 : En prognostisering av köpkraften och detaljhandelns utveckling?
Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.
Ekonomisystem i kommuner: En studie av ekonomichefers krav pÄ vad som utmÀrker ÀndamÄlsenliga ekonomisystem
En kommun Àr ett viktigt organ i vÄrt samhÀlle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bÀsta. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krÀvs sÄledes ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förvÀntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte Àr att tillhandahÄlla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan Àr en mycket vÀrdefull grund för de beslut kommunen tar.
KyrkogÄrden: begravningsplats eller rekreationsomrÄde? : en fallstudie av tvÄ kyrkogÄrdar i VÀxjö kommun
Sen lÄngt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, dÀr anvÀndandet av kyrkogÄrdsrummet har var vÀldigt ÄterhÄllsamt. Nu kan man dock se att kyrkogÄrdarna inne i tÀtbebyggda stÀder har fÄtt fler funktioner dÄ de allt mer anvÀnds som rekreationsomrÄden och som parker. Vad Àr det för aktiviteter som sker pÄ dagens kyrkogÄrdar och vad Àr det för faktorer som pÄverkar de nya aktiviteterna?Med utgÄngspunkt i tvÄ kyrkogÄrdar i VÀxjö kommun: TegnérkyrkogÄrden och Hovshaga kyrkogÄrd sÄ tar den hÀr uppsatsen upp och diskuterar vad det Àr som pÄverkar anvÀndarskiftningen och vad det Àr för nya aktiviteter som nu sker pÄ stadens kyrkogÄrdar. TegnerkyrkogÄrden Àr en gammal stadskyrkogÄrd som ligger inbÀddad i VÀxjö centrum och Hovshaga kyrkogÄrd Àr en relativt nyanlagd skogskyrkogÄrd i utkanten av staden.
Behov och efterfrÄgan av en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd Kommun
Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrĂ„gan det fanns av att upprĂ€tta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjĂ€nsten ur ett förĂ€ldraperspektiv. Den offentliga sektorn har lĂ€nge dominerats av en tĂ€mligen introvert syn pĂ„ kommunikationsuppdraget, dĂ€r tyngdpunkten har legat pĂ„ skyldigheten att informera. NĂ€r det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare Ă„r genomgĂ„tt förĂ€ndring, dĂ€r de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus pĂ„ service. Kommunerna som ingĂ„r i SjuhĂ€rad/Södra Ălvsborg har ingĂ„tt i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring förĂ€ldrastöd i SjuhĂ€rad/Södra Ălvsborg".
"Om inte alla redan Àr dumma i huvudet sÄ borde det kunna bli ganska bra" : En fallstudie som undersöker kvinnliga politikers egna uppfattningar om möjligheter och hinder i VÀxjö kommun
The essay examines how female politicians themselves experience their political pathin regards to opportunities and obstacles. The questions of the essay revolve aroundthis as well as if there are any differences in experience between politicians from thetwo Swedish parties Socialdemokraterna and Moderaterna. The two parties are chosento represent traditional left and right ideologies. Quantitative measures are used toexamine the female representation in VÀxjö kommun, which does not show a hugeuneven amount of either men or women. Qualitative measures are used to examine tenfemale politicians? personal experiences through personal interviews.
Vindkraft i Sveriges inland : Vindkraftsplan för Hylte kommun
Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det Àven finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och dÀrför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blÄser ordentligt pÄ högre höjder Àven i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och dÀrför kan omrÄden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifrÄga.
Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?
Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala
belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken
utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa
hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer
att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet
Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets
betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och
kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21
utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att
kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av
belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och
dÀrefter en analys och diskussion av dessa.