Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar om hur det Àr att arbeta med ett socialt medium i undervisningen. För att uppnÄ syftet stÀlldes en övergripande frÄga: Hur uppfattar lÀrare och elever Google Sites som verktyg för lÀrande? Och tvÄ underfrÄgor: Hur och i vilket syfte anvÀnds Google Sites? Vad tros anvÀndningen ge eleverna, enligt lÀrare och elever? För att fÄ svar pÄ frÄgorna utfördes kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och fyra elever. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades inför analys utifrÄn frÄgestÀllningen. BÄde lÀrare och elever i min undersökning Àr positiva till anvÀndningen av Google Sites i undervisningen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare behandlar momentet hÀlsa och livsstil i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur undervisas hÀlsa och livsstil av lÀrare i idrott och hÀlsa?Hur bedömer lÀrare i idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i hÀlsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolans senare Är pÄ fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstÀmmighet rÄder kring innehÄllet i undervisningen bland de lÀrare i studien som behandlar hÀlsa och livsstil i Àmnet, men stor del av det centrala innehÄllet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehÄllet i hÀlsa och livsstil inte fÄr utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast pÄ ett fÄtal punkter. Bedömningen som Àr kopplad till det som undervisas i hÀlsa och livsstil Àr relevant, dock bedöms Àven andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fÄtt insikt i att momentet hÀlsa och livsstil bör fÄ större plats i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad den nu har.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

Syftet Àr att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hÀlsa med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning. Undersökningen gjordes i Ätta klasser, bÄde pÄ studie- och yrkesförberedande program och pÄ tvÄ olika skolor dÀr eleverna lÀser idrott och hÀlsa 1. Syftet var att utifrÄn ett motivationsperspektiv fÄ klarhet i vilka faktorer som pÄverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hÀlsa 1 och om det fanns nÄgra likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville Àven belysa vad eleverna skulle vilja förÀndra i undervisningen i idrott och hÀlsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att bÄde inre och yttre motivationsfaktorer pÄverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hÀlsa.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behÄlla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, bÄde flickor och pojkar, som allmÀnt stör inne i klassrummet. Oftast Àr dessa elever vÀldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som Àr inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. PÄ den skola dÀr den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system dÀr busungarna tas om hand pÄ ett bra sÀtt sÄ att de inte stör undervisningen..

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssÀtt vid lÀs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid lÀs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgÄr frÄn sex pedagogers resonemang om sin lÀs- och skrivundervisning. Pedagoger som nÄgon gÄng har varit verksamma i en Ärskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats Àr det sociokulturella perspektivet.

Genom en elevenkÀtsundersökning i Ärskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lÀrare, har vi försökt att ta reda pÄ vilket ÀmnesinnehÄll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillÀmpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka Äsikter de har kring denna. Vi har Àven undersökt hur eleverna i Ärskurs fyra och fem önskar att fÄ arbeta med detta ÀmnesinnehÄll samt fÄtt en inblick i vilken kunskap eleverna frÄn Ärskurs fem har frÄn delar av undervisningen om Sveriges landskap..

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ om det finns kunskap om lÀrstilar bland lÀrare och elever pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat pÄ hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sÀtt att lÀra in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori dÀr nyckelorden Àr lÀrande, lÀrstilar och undervisning.Studiens empiri bestÄr av en lÀrstilsanalys som genomförts i tvÄ klasser samt intervjuer av vÄrdlÀrare och elever, dÀr lÀrarna har undervisat nÄgon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begrÀnsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lÀrstilar samt de faktorer som enligt Gardner pÄverkar elevernas inlÀrning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lÀrstilarna, sÄvÀl bland lÀrare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs Àr flexibel. Avslutningsvis hÀvdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslÀrares tankar och Äsikter om hur det Àr att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolans tidigare Är samt grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna i arbetet utgÄr frÄn tre frÄgor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är i undervisningen?2. Vad innebÀr det att som idrottslÀrare undervisa pÄ grundskolans tidigare Är?3.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare tÀnker kring anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans Är 3-6. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet av studien visar att lÀrarna anser att de prioriterar lÀsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför sÄ mÄnga positiva effekter för elevernas sprÄkliga och personliga utveckling. LÀrarna önskar dock att de skulle hinna med att anvÀnda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor. VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frÄgestÀllningar stÀlldes:Hur beskriver lÀrare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lÀrare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lÀrare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick frÄn en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden anvÀndes fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ skolor med ett arbetslag pÄ vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ÀmneslÀrare som undervisade i Är 7 till Är 9.Resultatet visar att lÀrares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lÀrare möjlighet att samtala om förhÄllningssÀtt och motivation. LÀrarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i Àmnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svÄrigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lÀrarna behov av att ha ett nÀra och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frÄgor av specialpedagog.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

Undersökningen som genomförts grundar sig pÄ sex lÀrares beskrivning av hur de anvÀnder, och hur de skulle vilja anvÀnda, skönlitteraturen i undervisningen. LÀrarna arbetar i de tidigare Ären (1-3 samt mellanÄren (4-6). Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts och sammanstÀllts i olika kategorier efter transkribering. Det visade sig att samtliga lÀrare anvÀnder sig av skönlitteraturen i undervisningen men i olika utstrÀckning. De lÀrare som arbetade med Àldre elever hade ett mer genomarbetat arbetssÀtt, i form av bokloggar och bokrecensioner, nÀr det kom till anvÀndandet av skönlitteratur.

Att ekonomiundervisning Ă€r vanligt förekommande under kursen SamhĂ€llskunskap A Ă€r ett faktum, men hur skriver lĂ€roböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den trĂ„kig, svĂ„r och komplicerad, eller intressant och rolig? Det Ă€r undersökningens syfte att undersöka dessa frĂ„gor. Hypotesen som presenteras Ă€r att eleverna uppfattar undervisningen som trĂ„kig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara Ă€r teoretisk.Studiens resultat bygger pĂ„ dels en analys av hur lĂ€roböcker presenterar ekonomiĂ€mnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu lĂ€ser eller nyligen har lĂ€st SamhĂ€llskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen Ă€r att lĂ€roböckerna i mĂ„ngt och mycket liknar varandra i vad de vĂ€ljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt nĂ€r det kommer till ekologisk hĂ„llbarhet och historisk bakgrund. NĂ€r det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiĂ€mnet Ă€r de flesta positivt instĂ€llda till det, och tycker det Ă€r intressant. De intervjuade eleverna hade ocksĂ„ haft en undervisning med stor verklighetsanknytning.