Syftet med vÄr studie var att beskriva och fÄ en förstÄelse för hur elever i grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett genusperspektiv. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat elva elever frÄn grundskolan (Äk 2, Äk 4 & Äk 9) för att fÄ en inblick i elevernas syn pÄ inflytande. VÄra frÄgestÀllningar fokuserade pÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. FrÄgorna berörde ocksÄ elevernas syn pÄ genus och om det har nÄgon koppling till inflytande. I resultatet av vÄr undersökning ser vi att det Àr lÀraren som bestÀmmer innehÄllet i undervisningen och eleverna fÄr till viss del pÄverka genom att komma med förslag pÄ aktiviteter.

Syftet med min undersökning Àr att se hur lÀrare arbetar med Àmnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre Àmnen; musik, engelska och de samhÀllsorienterade Àmnena. Vilka faktorer pÄverkar lÀrares anvÀndande av etnisk musik? Vilka vinster lÀrare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primÀrkÀlla. Svaren pÄ intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjÀlpa svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort litteraturstudier kring Àmnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat tvÄ grupper, om fyra elever i varje, inom matematikomrÄdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har pÄ mÄnga sÀtt kunnat koppla matematiken till sina vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fÄtt en djupare förstÄelse för uppgifterna.

Att delta i lektionerna i idrott och hÀlsa har en central roll för sÄvÀl lÀrande som bedömning. Men vad det egentligen innebÀr att delta i idrott och hÀlsa Àr inte sÄ lÀtt att fÄ ett enhetligt svar pÄ. Inte heller hur man som lÀrare i idrott och hÀlsa kan bedöma elevernas insatser utifrÄn deltagandet - kan nÄgot utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det Àr vad denna kvalitativa intervjustudie, dÀr sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda pÄ. Resultatet visar att det oftast inte sker nÄgon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.

Studien belyser uppfattningar om och av barn med ADHD samt uppfattningar av ADHD-diagnosens betydelse för undervisningen. Det empiriska materialet Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats. Urvalet bestÄr av fyra personer som pÄ olika sÀtt har anknytning till skolan. Barn med diagnosen ADHD uppfattas som impulsstyrda, hyperaktiva och att de har koncentrationssvÄrigheter. En faststÀlld diagnos kan Ä ena sidan ses som en fördel dÄ den sÀtter ord pÄ barnets svÄrigheter, men Ä andra sidan kan den Àven ses som en nackdel eftersom att diagnosen kan ha en viss stÀmplande effekt.

Arbetet syftar till att undersöka hur felsökning inom programmering anvÀnds i undervisningen pÄ gymnasiet och vilket stöd som finns i styrdokument och kurslitteratur. En stor del av elevernas tid gÄr Ät till felsökning, ÀndÄ tycks det inte angripas som ett eget moment i undervisningen. Undersökningen grundar sig pÄ tvÄ intervjuer med vardera tvÄ gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativ metod samt studier av kurslitteratur och styrdokument. Under den andra intervjun presenterades ett förslag pÄ en metod för felsökning. Resultatet av undersökningen blev att mycket lite stöd finns i kurslitteraturen trots att det finns som mÄl i kursplanerna.

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och speciallÀrare kartlÀgger elever som befinner sig i matematiksvÄrigheter samt deras syn pÄ hur utformningen av undervisningen till den enskilda eleven kan genomföras. Denna empiriska studie baseras pÄ en kvalitativ analysmetod dÀr datainsamlingsmetoden bestod av fyra intervjuer. Intervjuerna frambringade informanternas Äsikter och erfarenheter om elever som befinner sig i matematiksvÄrigheter. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig av kontinuerlig kartlÀggning i den ordinarie undervisningen men Àven inslag av olika material som testar eleverna. Pedagogernas syn pÄ utformningen av undervisningen till elever i matematiksvÄrigheter uppvisade likartade metoder, dÀremot fanns en skillnad av möjligheterna till individanpassning..

En av vÄrdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen Àr att motivera patienter med kronisk sjukdom till förÀndring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som pÄverkar motivationen att Àndra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna anvÀndes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillÄtande dialog hjÀlper patienten att bli motiverad.

SkolÀmnet idrott och hÀlsa ska ge eleverna ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krÀvs dÄ att den Àr varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv pÄ lÀrandet. BÄde för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hÀlsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i Ärskurs 5 och 9 ser pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frÄgestÀllningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts pÄ Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med Ätta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det mÄnga fördelar med att anvÀnd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men dÄ mÄste det anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta pÄ ett traditionellt sÀtt har sina fördelar. DÀrför bör i undervisningen varvas med IT som hjÀlpmedel och med papper och penna som det Àr i den traditionella undervisningen. LÀrarna ansÄg Àven att IT Àr bra utifrÄn demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lÀrarna pÄ FG en positiv instÀllning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall nÀr det fungerar.

Abstract Titel: Lek och lustfyllt lÀrande i undervisningen under grundskolans tidiga Är. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica Filipovic Syftet med denna studie Àr för att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur pedagoger anvÀnder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är. VÄr frÄgestÀllning bestÄr dÀrför av tvÄ frÄgor; Hur anvÀnder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av underfrÄgor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lÀrande? Eftersom begreppet lek Àr svÄrt att definiera anser vi att det vore spÀnnande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av observationer och intervjuer, dÀr vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda pÄ huruvida keramiklera anvÀnds som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet anvÀnds samt att se pÄ lÀrares instÀllningar till materialet. Metoden har varit en enkÀtundersökning bestÄende av frÄgor till högstadie- och gymnasielÀrare rörande olika aspekter vad gÀller materialet keramiklera och lÀrarnas instÀllning till materialet. De svar enkÀtundersökningen gett visar pÄ att keramiklera inte Àr vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar Àven att lÀrarna i brist pÄ passande lokal, brÀnnugn och tid vÀljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersÀtta keramikleran..