Sökresultat:
674 Uppsatser om Skönlitterärt utbud - Sida 36 av 45
En studie angÄende studenters lunchvanor och campusrestaurangernas utbud pÄ UmeÄ Universitet
Bakgrund: Antalen restaurangbesök har ökat de senaste Ären. Det har Àven övervikt och andra kostrelaterade sjukdomar gjort, dock under en lÀngre tidsperiod. Tidigare studier har visat att restaurangmat ofta innehÄller höga mÀngder mÀttat fett och salt, vilka kan vara bidragande faktorer till den försÀmrade folkhÀlsan. Studenter Àr oftast unga mÀnniskor pÄ vÀg ut i livet och de matvanor som utvecklas under studietiden kan följa med till det yrkesverksamma livet, varför det Àr intressant att undersöka studenters lunchvanor dÄ lunchen Àr en viktig del av dagens kostintag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka lunchvanor hos studenter pÄ UmeÄ universitetet i relation till campusrestaurangernas lunchutbud och bedömning av dess generella nÀringsinnehÄll.
SmÄ parker i en tÀtare stad : kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv?
I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen
som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det
idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ
konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en
viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora
kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden
försvinner med en minskad storlek?
Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ
kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett
rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka
funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana
parker.
Ăstersjörederiernas marknadsföringsstrategier : en studie om Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB
Turismaktiviteter till havs har kommit att fÄ ett ökat intresse de senaste Ären, dÀr mÀnniskor har upptÀckt fördelen med kryssningsfÀrjor som transportmedel. De erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och upplevelser ombord, som bÄde privat- och affÀrsresenÀrer kan ta del av. Detta omfattar flera kundgrupper med olika behov, vilket innebÀr att rederierna mÄste uppfylla kundernas förvÀntningar och vad de efterfrÄgar. I nulÀget finns det en bred konkurrens pÄ marknaden, dÀr de olika aktörerna försöker skapa en egen nisch genom olika marknadsföringsstrategier i syfte att skapa lÄngsiktiga relationer.Syftet med vÄr studie Àr att utreda hur Stockholms tre största rederier, Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB, arbetar för att behÄlla och vÄrda sina befintliga resenÀrer, samt vilka strategier som anvÀnds för att nÄ nya kundsegment. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn kundens perspektiv för att undersöka hur de förhÄller sig till företagens produkter och tjÀnster.
Arbetsmarknadssituationen för somalier i Ăstergötland : En jĂ€mförande analys med framgĂ„ngsexemplet Minnesota
Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Ăstergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Ăstergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Ăstergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Ăstergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.
HÄllbarhetsrevosion : Hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?
Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.
Arbetslöshet bland utrikes födda : En studie ur ett kommunalt perspektiv
Arbetslöshet bland utrikes födda Àr en omdiskuterad och aktuell frÄga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda Àr betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda Àr samhÀllsekonomiskt kostsamt och pÄverkar Sveriges tillvÀxt pÄ sikt. Detta Àr sÀrskilt problematiskt med tanke pÄ de demografiska utmaningar som vÀntar Sverige, dÄ ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krÀvs en effektiv integrationspolitik som fokuserar pÄ orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.
Att vÀlja expansionsstrategi för en tillvÀxtmarknad : en studie av svenska smÄföretags internationalisering till Baltikum
MÄnga mindre företag frÄn mogna marknader vÀljer idag att utvidga sin verksamhet till tillvÀxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillvÀxt som marknaden upplever och dÀrmed öka sin lönsamhet. Ofta hÀnder det att företag stöter pÄ problem nÀr de försöker sÀlja sina produkter pÄ tillvÀxtmarknaden dÄ skillnaderna frÄn mogna marknader Àr stora. De produkter som företag sÀljer pÄ mogna marknader Àr ofta mer tekniskt avancerade Àn de som dominerar pÄ tillvÀxtmarknader och dÀrför ser bÄde utbud och efterfrÄgan annorlunda ut. SÀrskilt företag som pÄ sin hemmamarknad har fokuserat pÄ att sÀlja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan fÄ problem nÀr de gÄr in pÄ en tillvÀxtmarknad dÀr prisnivÄerna Àr lÀgre.Vi ansÄg att detta problem var intressant att undersöka djupare dÄ det gÄr att applicera pÄ mÄnga mindre svenska företag som vÀljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden.
Nya matkedjor inom dagligvarubranschen : ett hot mot varumÀrkeslojaliteten?
Nya utlÀndska dagligvarukedjor med frÀmmande varumÀrken och lÀgre priser har etablerats pÄ den svenska marknaden under de senaste Ären. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hÄlla priserna nere och pÄ sÄ sÀtt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka pÄtvingade nedskÀrningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. DÄ de etablerade butikerna innehar kÀnda varumÀrken, till skillnad frÄn flertalet nyetablerade, Àr det i deras intresse att se om konsumenter Àr varumÀrkeslojala eller vad som fÄr konsumenter lojala. Detta leder oss in pÄ denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer Àr viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hÄrt konkurrerande dagligvarubranschen?Syftet med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning analysera hur viktiga varumÀrken Àr för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa.Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumÀrket Àr viktigt vid köp av dagligvaror.
GrÀnsturistbyrÄernas speciella stÀllning : som inkörsport till Sverige
Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ om grĂ€nsturistbyrĂ„ernas sĂ€rskilda stĂ€llning som inkörsport till Sverige kan förstĂ€rkas. Vi ville Ă€ven studera vilka förutsĂ€ttningar det finns att utveckla lokala grĂ€nsturistbyrĂ„er till att bli mer regionala och nationella turismportaler. GrĂ€nsstationernas funktion som inkörsport till landet stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgrĂ€nsa oss till Ă
rjÀngs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyrÄer. Turistresan startar med att det uppstÄr ett behov av att resa till en destination nÄgonstans.
Produktutbud av lignoser för norra Norrland :
Ett begrÀnsat utbud av vÀxter kan antas pÄverka privatpersoners trÀdgÄrdsintresse negativt. För norra Norrland begrÀnsas utbudet av lignoser till dem som har tillrÀcklig hÀrdighet. Det kan dock antas att fler lignoser utöver de som sÀljs idag, har potential att anvÀndas i denna del av landet.
Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ hur försÀljningen av lignoser i norra Norrland ser ut idag. Vidare undersöks ocksÄ om en utveckling av lignosutbudet pÄgÄr och hur arbetet med denna utveckling i sÄ fall ser ut. Vem eller vad som kan pÄverka sÄ att fler hÀrdiga lignoser kommer ut pÄ marknaden har varit en central frÄgestÀllning.
Viskosmassa ? framtid eller fluga
Södra Àr vÀrldens tredje största tillverkare av avsalumassa. I december 2010 beslutade företaget att konvertera en produktionslinje vid Mörrums bruk till produktion av dissolvingmassa. Satsningen grundar sig pÄ att Södra har en stark tro pÄ dissolvingmassa och sÀrskilt segmentet viskos. Textilfibern viskos har under 1900-talet fÄtt allt mindre betydelse pÄ en textilfibermarknad dÀr syntetiska fibrer som polyester istÀllet vunnit mark. Materialet har dock pÄ senare Är kommit i ropet pÄ grund av rÀdsla för framtida begrÀnsningar i utbud av bomull och syntetiska fibrer.
Marknadsföringsstrategier för ett nytt barnklÀdesmÀrke pÄ en mÀttad marknad
Under de senaste Ären har barnklÀdesbranschen och dess aktörer upplevt en kraftigt ökad efterfrÄgan och utbud pÄ marknaden. En högkonjunktur och en trend dÀr förstföderskorna Àr Àldre gör att barnfamiljerna har stabilare ekonomi. Konsumtionstrender visar Àven ett ökat fokus pÄ familj och personlig identitet dÀr smÄbarnsförÀldrar gÀrna spenderar pengar pÄ barnklÀder. Dessa fenomen har bidragit till att det finns stora möjligheter för smÄ barnklÀdesmÀrken att etablera sig pÄ marknaden. En marknad dÀr det Àven rÄder hÄrd konkurrens och stora modejÀttarna drar stora fördelar dÄ de kan konkurrera med pris.
Investeringsprocessen och beslutsfaktorer : - En fallstudie om tre tillverkningsföretag
Bakgrund: Investeringsplanering utgör en stor del av företagets totala planing. Behovet attinvestera har under senare Är tilltagit. Anledningar till detta Àr bland annat;strukturomvandling, ökad priskonkurrens, optimism samt ökad ekonomisk aktivitet. Specifiktför tillverkningsindustrin Àr ökade kapacitetsbehov och nya produktionskrav.Tillverkningsindustrin Àr vidare investeringsintensiv och har under senare tid upplevt ett ökatinvesteringbehov.Problemdiskussion: Investeringar Àr ett Àmne dÀr ett brett utbud av tidigare forskningföreligger. Dock Àr processen ett relativt outforskat omrÄde.
Biltrafikens pÄverkan pÄ modern stadsplanering, en fallstudie av Söderstaden, Kungsbacka
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur trafiken idag pÄverkar och styr vÄrt
sÀtt att planera stÀder. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som
Àr ett nybyggt bostadsomrÄde i Kungsbacka kommun, dÀr trafikens pÄverkan
undersöks. Historiskt sett har vÄra dominerande transportmedel haft stor
pÄverkan pÄ vÄra samhÀllens uppkomster. Handeln har varit beroende av den
tidens effektivaste transporter, dÄ sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur
vÄra stÀder lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig
avsevÀrt.
Avskaffandet av revisionsplikten : Revisorers och smÄ aktiebolags tankar om avskaffandet
I Sverige Àr samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkstÀllande direktörens förvaltning. I EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv uppstÀlls krav pÄ revision, vilka generellt gÀller för alla aktiebolag. MedlemslÀnderna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag frÄn revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga dÄ mÄnga smÄ bolag som dÄ inte var revisionspliktiga i stor utstrÀckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag Àr Sverige nÀstan ensamt inom EU med att Ànnu inte ha slopat revisionsplikten för smÄ aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre av följande krav Àven fortsÀttningsvis revideras. Dessa grÀnsvÀrden Àr i förslaget satta till de av EU högsta tillÄtna vÀrdena:  Mer Àn 83 miljoner kronor omsÀttning  TillgÄngar pÄ mer Àn 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler Àn 50 anstÀllda  Med förslagna grÀnsvÀrden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga nÀr lagÀndringen trÀder i kraft.