Denna studie syftar till att undersöka några förskollärares syn på och arbete med barn i behovav särskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollärarna har erfarenhet avi förskolan. De frågeställningar studien utgår från är följande:- Hur resonerar förskollärarna när det gäller vilka barn som är i behov av särskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollärarna om att arbeta med barn i behov av särskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollärarna erfarenhet av i förskolan?I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollärare mellan 25 år och 59 årfrån två olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att få deras uppfattningaroch resonemang kring frågeställningarna.

Titel: Har storleken någon betydelse? Om drivkraften, roller och värdeskapande i en ideell förening Författare: Lina Holmqvist, Ulrika Maschmann, Sofia Wigström Handledare: Gustaf Kastberg, Cecilia Fredriksson Nyckelord: Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH), föreningsmedlemmar, gränszon, roller, drivkraft, värdeskapande Problem: Uppsatsen tar utgångspunkt i varför en ideell förening vill växa samt det värde som genereras för föreningsmedlemmar över att tillhöra en ideell förening. Vi problematiserar rollfördelningen att inneha en privat- respektive yrkesroll i en förening som MiH. Syfte: Vi vill studera vilket värde det genererar utifrån föreningsmedlemmarnas perspektiv att delta i föreningen samt drivkraften i att växa som förening. Syftet är även att identifiera möjligheter samt begränsningar med att medverka i en större ideell förening.

Dagens universitets- och högskolestuderande i Sverige tenderar att arbeta extra vid sidan av studierna i relativt stor omfattning. Vardagen kräver att studenterna ständigt växlar fokus och därför förmodas även självbilden bli uppdelad. Tidigare forskning visar på att identitet är socialt och skapas genom interaktion i en given kontext. Vidare fann författarna forskning som talade för att begreppet yrkesroll är relevant i sammanhanget, där yrkesidentiteter sägs skapas genom professionaliseringsprocesser i vilka den individuella och den kollektiva självbilden möts under yrkesutövandet. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid två olika lärosäten formar sin studentidentitet respektive yrkesidentitet i kontexten och hur dessa roller kan hamna i konflikt med varandra.

Vårt intresse för medarbetarsamtal väcktes vid en gästföreläsning med Jens Ribe som är säljchef för Dell Norden. På denna föreläsning berättade Ribe om sin yrkesroll, sin arbetsvecka osv. och poängterade vikten av att bedriva kontinuerliga medarbetarsamtal för att skapa engagemang, gemensam målbild och skaffa information och skapa en dialog. Han berättade att han genomförde medarbetarsamtal med sina sljchefer varannan vecka, vilket vi tyckte var extremt ofta. Mellan gruppmedlemmarna finns drygt 30 års erfarenhet av restaurangarbete, och erfarenhet från runt 40 olika restauranger, och därmed ett stort antal chefer, och vi kan inte minnas ett enda strukturerat medarbetarsamtal i ordets rätta bemärkelse.

Bakgrund: Mötet med döden är en erfarenhet som sjuksköterskan gör i sin yrkesroll. Trots detta finns det inte mycket litteratur i ämnet som visar hur erfarenheten i mötet med döende patienter kan hanteras. Denna studie syftar till att uppmärksamma hur sjuksköterskan påverkas i mötet med döende patienter i hemmet, på så sätt kan studien vara ett stöd för nyexaminerade sjuksköterskor inför mötet med döende patienter i hemmet och även ge fördjupad kunskap i ämnet för sjuksköterskor som arbetat i vården under en längre tid. Hemsjukvården valdes för att i hemmet blir relationen mellan sjuksköterska och patient mer påtaglig och djup. Syfte: Uppmärksamma hur sjuksköterskan påverkas i mötet med döende patienter i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem olika sjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet intervjuades, samtliga anställda i hemsjukvården.

Satsningarna på varsin dator till varje elev i skolan har de senaste åren med ett tämligen stort tempo vuxit fram och bildat en grogrund mot ett förändrat lärande. Syftet med denna uppsats har därför varit att utifrån upptaktsfasen av en sådan varsin-satsning undersöka skolledning och lärares tankegångar samt förväntningar därom. Som metod till insamlandet av material genomförde vi kvalitativa samtalsintervjuer varefter analysen gjordes uti ett hermeneutiskt tillvägagångssätt. Resultaten från vår studie visar på att skolledningen har stora förväntningar på att satsningen skall generera ett förändrat lärande i skolan. Framförallt ställs förhoppningarna mot att den inrutade skoldagen ska luckras upp och att detta i sin tur leder till mer ämnesövergripande undervisning.

Syftet med detta examensarbete har varit att skaffa en både bredare och djupare förståelse för hur olika platser påverkas av hur marken är formad. Hur påverkar markens form hur en plats upplevs, hur det känns i kroppen, hur människor agerar, rör sig, tittar? Huvudfrågan har under arbetets gång varit: hurdan är den rumsliga upplevelsen av en plats, med hänsyn till markens form och lutning? Metoden för att finna svar har varit att dels söka i litteratur, se vilka teorier det finns om detta sedan innan, och om det finns några motstående teorier. Dels har jag valt ut och besökt ett antal platser där jag iakttagit både mina egna upplevelser samt andra människors agerande. Trots att höjdsättning av mark och utformning av mark ? med olika terrasseringar, slänter m.m.

Sammanfattning:Bakgrund: Sjuksköterskor är utsatta för stora fysiska och psykiska påfrestningar i sitt dagliga arbete. Det ställs höga krav på kunnande och skicklighet och förutsättningarna för att utföra jobbet, som inte alltid är optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste årens neddragningar och omorganisationer inom hälso- och sjukvården bidragit till att antalet långtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrändhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det är många faktorer som försvårar utövandet av professionen och att svårigheter med att praktisera den vård man önskar kan ge en känsla av otillräcklighet.Syftet med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillräcklig i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar upplevelsen. I syftet ingår att studera om känslor av otillräcklighet beror på yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrån den enskilda individen.Metod: Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie.

Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och kulturkompetens i mötet med patienten.

Bakgrund: På uppdrag av regeringen har Barnombudsmannen år 2010 skrivit en rapport där syftet var att ta reda på hur placerade barn och unga upplever sin situation på HVB-hem och familjehem. De intervjuer som gjorts med flertalet ungdomar runt om i Sverige tyder på en negativ inställning till Socialtjänsten som bottnar i en oärlig kommunikation från myndighetens sida men även en missaktning från samhällets sida. Syfte: Med en utgångspunkt i de resonemang som skildras i uppsatsen går det att anta att en placering till stor del har en stark inverkan på den unge på olika vis, samt att det är många aspekter som ska samspela för att vårdformen ska vara den bästa för individen. Uppsatsens syfte är att lyfta fram och synliggöra vilken påverkan och betydelse vården kan ha för den unge under och på vägen ut från en placering samt på vilket sätt. Jag vill även skapa en förståelse för hur det påverkar dennes motivation till en strävan att vilja lämna vården.Metod: Studien baseras på kvalitativ metod med en central utgångspunkt i hermeneutiken, men utgår även till viss del från den narrativa metoden med angreppssättet livsberättelser.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av särskilt stöd i skolan. Dessutom är syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhåller kommunikation och språkanvändning som det viktigaste kollektiva verktyget för att människor skall kunna förstå och samspela med varandra (Säljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjälp av diskursanalys. I diskursanalys är språket centralt, då det återger och formar verkligheten.

Bakgrund: Människor strävar efter lycka, karriär och hög social status. Risken finns att de som inte uppnår vissa krav kan räknas som misslyckade. Många lever i utanförskap av olika anledningar och missbruk kan vara en orsak. Vi lever också i ett samhälle kantat av fördomar som inte alltid stannar utanför arbetsplatsen. I det dagliga arbetet som sjuksköterska möter vi ofta patienter med olika sorters missbruk.

Bakgrund: Stress på arbetsplatsen är ofta förekommande, framförallt i yrken som kännetecknas av relationer till andra människor. Skadliga stressreaktioner uppstår när påfrestningarna på individen är större än förmågan att kunna hantera dem. Inom vårdyrket upplevs stress ofta på grund av stort ansvar och obekväma arbetstider. Yrkesrollen som barnmorska ställer stora krav på förmågan till självständigt arbete och professionellt ansvar. Stress är däremot inte enbart ett negativt fenomen.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. Frågeställningarna som har arbetats efter är: ?Kan evidensbaserade lösningar användas för att möta utmaningar i den täta staden, och i så fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap användas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet består av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel på evidensbaserade lösningar, med stadsförtätning som utgångspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtätning har gjorts för att förstå hur stadens utveckling påverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtätningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

Syftet med denna empiriska studie är att bidra med kunskap om lärares möjligheter till att anpassa lärmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser därtill att kartlägga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lärare ser och möter. Vidare har syftet varit att få med elevernas egna perspektiv på vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lärande. Slutligen är syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lärmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ämnesområde, tillgänglig lärmiljö, är att jag i min kommande yrkesroll såsom speciallärare betraktar förebyggandet av hinder för inlärning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vägledande styrdokumenten står att alla elever ska ges en likvärdig utbildning.