Bakgrund:I och med den reviderade lÀroplanen för förskolan trycks det pÄ att förskolan aktivt ska arbeta med teknik. I dagens förskola Àr tekniken ett eftersatt omrÄde som mest har reducerats till att vara bygg och konstruktion med olika material och som en del av naturkunskapen.Syfte:Vi vill med den hÀr studien hitta hur man ska arbeta med teknik för att nÄ strÀvansmÄlen i den reviderade lÀroplanen för förskolan. Syftet Àr hur vi kan arbeta för att stimulera och fÄnga barnens intresse för teknik. FrÄgestÀllningarna Àr följande: (1) Hur kan man överföra didaktik frÄn andra Àmnen? (2) Hur blir barn intresserade av teknik? (3) Hur upptÀcker barn vad det Àr som fÄr en lampa att lysa?Metod:Det Àr en kvalitativ studie och metoden vi anvÀnt oss av Àr lÀrstudie som Àr en relativt obeprövad metod.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Det har gÄtt drygt tio Är sedan teknikÀmnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmÄl i och med LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick frÄn att vara regelstyrd till att bli mÄlstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att fÄ kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget GodkÀnt (G) vad gÀller timantal, organisation och ÀmnesinnehÄll. Genom att fokusera pÄ ett av teknikens mÄl har jag ocksÄ undersökt hur lÀrarna har tolkat mÄl och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta fÄr för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lÀrare frÄn fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

I arbetet med uppsatsen har en medicinsk text översatts och den teoretiska bas somanvÀnts Àr Nords modell för kÀlltextanalys. Den typ av översÀttning som efterstrÀvatsÀr en instrumentell typ, vilket innebÀr att mottagaren ska lÀsa mÄltexten som ettoriginal och inte som en översatt text. UtifrÄn det valet analyseras de extratextuellafaktorerna: textfunktion, mottagare, tid och plats, medium samt motiv. Analysenvisar att kÀlltexten och den kommande mÄltexten skiljer sig Ät vad det gÀller tid ochplats medan de övriga faktorerna kan anses vara likvÀrdiga. DÀrefter analyseras deintratextuella faktorerna: Àmne, presuppositioner, komposition, icke-verbala elementsamt lexikon.

Detta examensarbete ger en introduktion till Requirements Engineering (RE), kravprocessen i informationssystemutveckling. Det slutliga informationssystemet Àr i stor utstrÀckning beroende av en effektiv RE-process. Ett framgÄngsrikt informationssystem beror pÄ hur vÀl det fÀrdiga systemet stÀmmer överens med anvÀndarens och andra intressenters behov och förvÀntningar. Use Case Àr en teknik som kan anvÀndas i RE-processen för att representera krav. Arbetets syfte Àr att finna de för- och nackdelar som finns med Use Case för att representera krav.

Syftet med vÄrt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer sjÀlvstÀndiga och ökade sin kreativitet nÀr de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle ocksÄ visa om det fanns nÄgon skillnad pÄ flickors och pojkars agerande dÄ det gÀllde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar pÄ hur samarbetet fungerade nÀr eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Bakgrund: Operationssjuksköterskan anvÀnder olika förebyggande ÄtgÀrder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skÀrskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnÄl. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan anvÀnder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skÀrskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvÄrdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehÄllsanalys och presenterades i tema och kategorier.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik fÄ förstÄelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna fÄr kunskap om teknik i allmÀnhet och tekniska system i synnerhet fÄr de möjlighet att pÄverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgÄr frÄn systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kÀnnetecknar analys av system.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta anvÀnda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsÀgbara, vilket Àr vÀldigt tydligt för sportspel. Det hÀr arbetet har utvÀrderat ifall inlÀrningstekniken Q-learning Àr bÀttre pÄ att spela fotboll Àn en regelbaserade tekniken tillstÄndsmaskin. För att utvÀrdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. DÀr de bÄda lagen har anvÀnts sig av varsin teknik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn pÄ omvÄrdnad och kÀnslan av beredskap inför att utöva omvÄrdnad som legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehÄllsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter pÄ en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas definition av omvÄrdnad, omvÄrdnad i praktiken, omvÄrdnad i utbildningen, omvÄrdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvÄrdnads fÀrdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansÄg omvÄrdnad som ett svÄrt begrepp att förklara.

Vi lever i en vĂ€rld dĂ€r teknikutvecklingen gĂ„r allt snabbare och till synes exponentiellt och oförtröttligt kommer att fortsĂ€tta öka. Hur detta pĂ„verkar Försvarsmaktens val av tekniknivĂ„ för framtida sensorförmĂ„ga för artillerilokalisering kopplat mot operativa krav, interoperabilitet och ekonomi blir extra intressant nĂ€r radartekniken befinner sig i ett generationsskifte. Beprövad teknik, internationella och militĂ€ra krav pĂ„ en artillerilokaliseringsradar stĂ€lls mot ny radarantennteknik, svensk forskning och utveckling av Aktiva Elektroniskt Styrda Antenner (AESA).Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ny teknik Ă€r ett nödvĂ€ndigt tekniksteg för artillerilokalisering eller Ă€r "gĂ„rdagens" teknik lika bra eller kanske till och med bĂ€ttre i vissa anvĂ€ndningsomrĂ„den och situationer? Är AESA ett nödvĂ€ndigt tekniksteg för artillerilokalisering?Metoden för uppsatsen Ă€r en jĂ€mförande litteraturstudie d.v.s. en kvalitativ textanalys utifrĂ„n en given teoriram.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till ökad förstÄelse om samhÀllskunskapsundervisningens innehÄll, genomförande och utformning pÄ gymnasiet dÀr digital teknik anvÀnds.Fokus i uppsatsen har legat pÄ att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de tvÄ lÀrare som undervisar klasserna fÄ inblickar i hur lÀrare designar undervisning och hur elevrollen kan förstÄs nÀr digital teknik anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap. Till hjÀlp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lÀrsekvenser och iscensÀttning anvÀnts. Det senare begreppet syftar pÄ faktorer sÄsom lÀrarnas arbetssÀtt och tillgÀngliga resurser som prÀglar en lÀrsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nÀmna ett exempel.Resultatet visar att datorer och Internet ofta i nÄgon form ingÄr i lÀrarnas design av undervisningen. Exempelvis har lÀrarna genomfört genomgÄngar med hjÀlp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter dÀr elever ska anvÀnda sig av sina datorer. I elevrollen ingÄr bland annat att vara dator- och InternetanvÀndare men ocksÄ av att anteckna och lyssna.

Vi har förvÄnats över att inte ha stött pÄ Àmnet Teknik under vÄr verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta Àr en tillfÀllighet eller om teknikÀmnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkÀtstudie bland teknikansvariga lÀrare i ett utvalt omrÄde.Studien Àr utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar pÄ att visa vilken plats det obligatoriska skolÀmnet Teknik fÄr i kommunala skolor i Ärskurserna 4-6, dÄ eleverna ska nÄ uppnÄendemÄlen för Är 5.Syftet Àr att undersöka bakomliggande faktorer som pÄverkar hur mycket tid Teknik fÄr i skolan. Undersökta faktorer Àr lÀrarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat pÄ enkÀter och kommentarer frÄn ansvariga lÀrare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte Àr nÄgot högt prioriterat Àmne i de undersökta skolorna. Flertalet av lÀrarna Àr inte intresserade av fortbildning trots att de inte Àr nöjda med sin undervisning.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.