Förändringstempot och stressen på våra arbetsplatser och i samhället har stegrats. Stressrelaterad ohälsa står för en stor del av långtidsSjukskrivningarna med de ekonomiska konsekvenser som detta innebär. Studiens syfte var att undersöka om man genom instrumentet Stress and Crisis Inventory (SCI) kan förutsäga Sjukskrivningstidens längd vid stressrelaterad ohälsa. Dessutom avsågs att undersöka huruvida tidig kontakt med arbetsplatsen via företagsläkare förkortade Sjukskrivningstiden jämfört med omhändertagande av psykolog.Den undersökta gruppen bestod av 12 patienter med stressrelaterad ohälsa. Dessa indelades slumpmässigt i två grupper.

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående Sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga Sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång Sjukskrivning upplever övergången mellan Sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för två kvinnor anställda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig åt mellan två kvinnor med liknande medicinska besvär i denna kommun. Kvinnor i vårdyrket får ofta förslitningsskador och som följd blir många sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det är yngre män i städer som återgår till arbete i högre grad än kvinnor. På landsbyggden kommer sällan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter Sjukskrivning.

Syftet med denna studie var att hos patienter som varit på besök inom primärvårdenundersöka nöjdhet/tillfredställelse med besöket, hur delaktig patienten känt sig iSjukskrivningsbeslut i förekommande fall samt eventuella skillnader avseende detta mellankvinnor och män, samt sjukskrivna och icke sjukskrivna.Enkäter som handlade om patientens tillfredsställelse med besöket delades ut till patientermellan 18 och 64 år som besökte läkare vid Tierps vårdcentral under nio vardagar i oktober2009. Totalt 129 patienter ingick i studien.Av dem som diskuterat Sjukskrivning med läkaren kände sig nästan alla delaktiga i det beslutsom togs. Den stora majoriteten av besökarna var helt och hållet nöjda med sitt besök. Ettfåtal av besökarna var inte alls nöjda med sitt besök på Tierps vårdcentral. De mönster somkan ses i tillfredställelse med besöket är att kvinnor var mer nöjda än män samt att ickesjukskrivna var nöjdare än de sjukskrivna.De skillnader som påvisades mellan grupperna var inte signifikanta men hade kanske varittydligare om studien haft fler deltagare.

Bedömning av arbetsförmåga vid tidiga signaler på ohälsa respektive långvarig Sjukskrivning är en vardaglig men många gånger svår uppgift inom företagshälsovården. Arbetsförmågan inverkar på människans välbefinnande och tillfredställelse med livet som i sin tur påverkar förmågan att arbeta. Projektets syfte var att kartlägga hälsoupplevelse och arbetsförmåga, att söka samband mellan arbetsförmåga, livstillfredsställelse och välbefinnande samt att analysera skillnader i arbetsförmågeupplevelsen mellan icke sjukskrivna, korttidssjukskrivna och långtidssjukskrivna patienter. Det var även viktigt att förstå om en sådan kartläggning kan användas vid ett första läkarbesök och vilka för- och nackdelar som fanns.Arbetsförmåga, livstillfredsställelse och hälsoupplevelse hos 31 konsekutiva nybesökspatienter, de flesta icke- eller korttidssjukskrivna (grupp 1), analyserades med hjälp av ett testbatteri bestående av tre självskattningsformulär Work Ability Index (WAI), WHO:s välbefinnande index-5 (WHO-5) och Life satisfaction-11 (LiSat-11). Patienternas arbetsförmåga och Sjukskrivning jämfördes med en annan grupp bestående av 40 konsekutiva patienter, de flesta långtidssjukskrivna (grupp 2), som var remitterade för bedömning av arbetsförmåga.Diskrepans mellan anledning till läkarbesök och bakomliggande orsak konstaterades hos de flesta i grupp 1.

Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vilka hinder upplever de för att komma tillbaka till arbete? Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna spela för att övervinna dessa hinder..

I denna uppsats har vi studerat hur företag arbetar för att minska antalet Sjukskrivningar. Detta genom att titta på vilka förebyggande samt rehabiliteringsåtgärder som olika företag vidtar. Faktorerna bakom Sjukskrivningarna är många, de kan vara psykiska eller fysiska och bero på arbetsmiljön, arbetsuppgifterna eller problem på det privata planet.Våra frågeställningar har varit; vilka de största orsakerna till Sjukskrivningar är, hur företag går tillväga när en Sjukskrivning uppkommer, hur arbetet med att minska Sjukskrivningar ser ut samt vilka effekter detta arbete har.Den teoretiska referensram som vi använt oss av handlar om förebyggande och rehabiliteringsåtgärder. Vi tar även upp möjliga orsaker och arbetsgivarens ansvar då vi tycker att det är nödvändigt för att få en förståelse av situationen.Vår empiri bygger på intervjuer med personer från tre företag; Korsnäs AB, Scana Steel Söderfors AB och en organisation som vill vara anonym, därför kallad Organisation X. Den personalansvariga på varje företag har fritt fått berätta hur deras företag arbetar med att minska antalet Sjukskrivningar.Det vi kommit fram till i denna uppsats är att företag är medvetna om vilka kostnader en Sjukskrivning medför och hur viktigt det är med förebyggande åtgärder.

Flygbranschen har de senaste åren befunnit sig i en kris. Många menar att flyget gått igenom ett stålbad. Olika världshändelser har skakat flygbolaget SAS och bolaget är extremt pressat av konkurrens från lågprisbolag, skenande bränslepriser och ett inre motstånd bland personalen. Inom bolaget har arbetsmiljön förändrats drastiskt och de anställda berättar i den här artikelserien hur flygbranschen var förr om åren och hur den är idag..

Vid vår FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med många personer med utmattningssyndrom, depressioner och ångestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hänföras till ett bra bemötande vilket utifrån klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hälsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att få behandlade personers egen syn på hur de upplevde bemötandet och om de ansåg att detta var viktigt för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.Elva personer som hade kontakt med läkare och psykolog/beteendevetare i samband med Sjukskrivning på grund av ovan nämnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett på förhand bestämt sätt.Alla ansåg att de fick ett mycket bra bemötande från både läkare och psykolog/beteendevetare och att detta hade betydelse för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.I kontakt med läkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmåga medan man i kontakt med psykolog/beteendevetare betonade stöd, vägledning, information och bekräftelse.En person hade önskat en tidig spontan telefonkontakt med läkare vilket sannolikt kan spegla den osäkerhet och otrygghet man kan känna i initialskedet av en Sjukskrivning. Det framkom önskemål om mer företagskontakter, hjälp från sjukgymnast samt återkoppling efter återgång i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillräcklig grad lyssnades in.En person kände sig obekväm när läkaren upplevdes sitta tyst för länge vilket talar för att det är viktigt man som vårdgivare lär sig att ?känna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte är..

Ryggbesvär är en betydande anledning till Sjukskrivning. Besvären kan vara lokaliserade till olika nivåer i ryggraden: halsrygg, bröstrygg, korsrygg eller ländrygg. Syftet med studien var att undersöka fördelningen av ryggbesvär, lokaliserade till olika ryggradsnivåer, i en patientgrupp vid en vårdcentral. Studien avsåg även att belysa hur stor andel av patienterna som sjukskrivits på grund av besvär på respektive ryggradsnivå samt huruvida ryggbesvären kunde antas ha samband med arbetsbelastning.Studien är genomförd vid Vårdcentralen i Kramfors. Undersökningsgruppen bestod av de patienter vilka erhållit en diagnos på ryggbesvär under tremånadersperioden december 2002 ? februari 2003 och som var i åldersintervallet 18-65 år.

Syfte: Syftet är att få ökad kunskap om förändring i hälsa och Sjukskrivning hos individer/patienter med stressrelaterad ohälsa som bedömts av ett multidisciplinärt team. Ohälsa avser depression, ångest och utmattningssymptom samt hälsorelaterad livskvalitetUndersökt grupp: Personal med stressrelaterade problem anställd inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands Län.Metoder: Jämförelse av Sjukskrivningsgrad och hälsoläge vid, och 6 månader efter bedömning av ett multidisciplinärt team inriktat på stress och utmattningssymptom. Instrumenten för att mäta förändring i psykisk ohälsa är 3 självskattningsformulär, Hospital Anxiety and Depression scale; HAD, Psychologic General Well-Being; PGWB och Shirom-Melamed Burnot Questionaire; SMBQ.Självskattningsformuläret fylldes i innan första kontakten med företagssköterskan i teamet samt vid uppföljning efter 6 månader.Uppföljningen bestod i en kort telefonintervju med frågor om Sjukskrivningsgrad och hälsoläget.Resultat: Sjukskrivningsgraden minskade hos 45 %, endast en hade ökat. Hälsoläget förbättrades hos mer än 50 % 6 månader efter mötet med teametAntalet personer med depression enligt HAD hade minskat från fem till en och de med ångest enligt HAD från åtta till tre.Tolv personer har minskat och fem har ökat sitt poängmedelvärde på SMBQ Globalskalan.Välbefinnandet enligt PGWB-skalan ökade. Antalet med poäng över 100 ökade från tre till åtta och de med poäng 95 eller lägre minskade från fjorton till tio.Slutsats.

Detta arbete analyserar vilket samband det finns mellan kostnaderna för Sjukskrivning och motivation utifrån en undersökning av företaget Pacwire. I dagens samhälle blir sjukfrånvaro allt vanligare och har fått stora konsekvenser på företagens ekonomi och anställda. Vid genomförande av denna studie har jag använt mig av metoden deduktion då jag utifrån teorin har bildat mig teorier som i sin tur har undersökts. Vad jag kom fram till är att det fanns ett samband mellan motivation och sjukfrånvaro och rekommenderar därför Pacwire att öka personalens motivation genom att till exempel ha mer varierande arbetsuppgifter..

Syftet med studien är att undersöka om människor som genomgått en utbrändhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats på ett sätt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjälp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids Sjukskrivning för utbrändhet nu själva upplever att de återhämtat sig, framkom att de fått en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhällets regelsystem och rehabiliteringsåtgärder. De har även utvecklat en mer effektiv energianvändning, ökad social kompetens och ökat välbefinnande. I den mån utvecklingen framgångsrikt används i arbetslivet, vilket intervjupersonerna också uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens.

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som ger inflammation i tunntarmsslemhinnan vid intag av gluten. Symtom hos vuxna kan vara diffusa och därför svåra att koppla till celiaki. I Sverige är genomsnittstiden från första symtom till celiakidiagnos ungefär 10 år och det finns luckor i kunskapen om vilka konsekvenser fördröjningen till diagnos ger.Syfte Studiens syfte är att överblicka hur fördröjd diagnos av celiaki hos vuxna påverkar samhällets resurser, hur dessa individer upplever att symptomen påverkat deras sociala liv före och efter diagnos, samt om diagnostiken behöver effektiviseras.Metod I Sverige, september 2012, skickades en Internetbaserad enkät ut till 4337 medlemmar i Svenska Celiakiförbundet varav 611 kvarstod efter bortfall. Enkätens fokus var främst sjukfrånvaro, vårdkontakter och social påverkan p.g.a. symtom av celiaki.

Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige 2004 var högst i Västeuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog åtgärder för att minska sjukfrånvaron. En del var att ge incitament för att Sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hälso- och sjukvårdens ledningssystem, delvis på grund av förändrade krav och därmed brister i läkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken Kärnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med Sjukskrivning.Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbättra kvaliteten på läkarintygen, skapa mål och rutiner i Sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet Metod: Utifrån ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbättringsområden på informationsutbyte till patienter och läkare samt utformande av mål och skriftliga rutiner.