Forskning inom omrÄdet efterlyser nya sÀtt att möta anstÀlldas behov av kompetensutveckling pÄ en mer förÀnderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn pÄ utvecklingssamtal som de hÄller med anstÀllda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien Àr genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade.

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger?s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment?s knowledge of the individual?s impairment in relation to Asperger?s syndrome.

I Sverige har hushÄllsnÀra tjÀnster varit föremÄl för intensiva mediediskussioner. PÄ nittiotalet rasade den s.k. ?pigdebatten? och inför valet 2006 vÀckte förslaget om ett nytt skatteavdrag starka reaktioner. Acceptansen för att köpa privat hemstÀdning har varit lÄg, men mycket tyder pÄ en förÀndring.

MÄnga hushÄll och individer har i dagens samhÀlle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. pÄ grund av en förÀndrad arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om individer som pendlar regelbundet har ett lÀgre KASAM. UtgÄngspunkten var att individer med en mer extern kontrollokus ofta har lÀgre KASAM och att pendling hypotetiskt sett bör pÄverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i Äldrarna 22 ? 50 Är undersöktes med hjÀlp av KASAM test och I-E test.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Bakgrund:Under de senaste Ären har vi lÀst om hur trycket ökar för varje Är pÄ Sveriges högskolor och universitet. Vad Àr det som gör att en sÄ stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergÄtt till övertro eller Àr det en reaktion pÄ dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hÄlla sig anstÀllningsbar?Syfte:Studiens syfte Àr att belysa vilken instÀllning studenterna ger uttryck för nÀr det gÀller högre utbildning och livslÄngt lÀrande med fokus pÄ anstÀllningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har anvÀnt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna Àr studenter som lÀser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en intrÀdesbiljett pÄ arbetsmarknaden.

I Sverige och globalt ökar anvÀndandet av sÄ kallade internetbaserade arbetsrelaterade nÀtverk. NÀtverken Àr ett verktyg som underlÀttar att skapa nya och bibehÄlla gamla kontakter. PÄ sÄ vis kan nÀtverket anvÀndas dels av arbetstagare privat, men Àven i arbetslivet dÀr nÀtverket kan utgöra ett utmÀrkt verktyg, som Àven frÀmjar arbetsgivarens intressen. Att nÀtverken balanserar pÄ grÀnsen mellan det privata och arbetsrelaterade kan dock ge upphov till en problematik kring vem av arbetstagaren och arbetsgivaren som har rÀtt till innehÄllet i nÀtverken samt hur det kan anvÀndas. Detta blir sÀrskilt pÄtagligt pÄ dagens arbetsmarknad, inom sÄ kallade kunskapsföretag.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade. Undersökningen och sammanstÀllningen av enkÀten gjordes i e- val. VÄr undersökning visar att CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden.

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfÀllen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade nÄgot samband med sjÀlvkÀnsla och kontrollupplevelse. Studien avsÄg Àven att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade nÄgon betydelse för studenternas nivÄ av oro. En enkÀtundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 Är genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivÄn mellan studenter nÀr det gÀllde hur lÄng tid de hade kvar pÄ sin utbildning.

Syftet för denna uppsats Àr att utreda och undersöka vad det krÀvs i ett ledarskap för att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden. Fokus för studien Àr att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anstÀlld samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden.Studien har Àven i syfte att bidra till den i nulÀget begrÀnsade forskningen kring Àmnet.Telefonintervjuer med chefer och bitrÀdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare kommunikationsklimat och högre kunskapsnivÄ behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. UtifrÄn studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbÀttra utbildningen för cheferna..

Det pedagogiska arbetet inom MSI ? UtifrÄn Bolognaprocessen och UPC.Inom en snar framtid kommer flertalet lÀnder i Europa jobba efter nya riktlinjer enligt en deklaration kallad Bolognaprocessen. Det hela kommer att ske i etapper och innebÀr att sÀttet pÄ vilket studenter bedöms kommer Àndras, allt för att göra Europas arbetsmarknad öppnare för alla dess miljoner studerande.I VÀxjö pÄgÄr detta arbete för fullt, men för att anpassa sig till framtida krav mÄste skolan Àven förÀndra sin utbildningsform. För att höja sin kvalité har universitetet tagit fram en handlingsplan för att förbÀttra de pedagogiska arbetsmetoderna i alla institutioner. I den hÀr uppsatsen vill vi belysa hur arbetet med Bolognaprocessen fortgÄr inom Matematiska och systemtekniska institutionen och vad de gör för att förbÀttra denpedagogiska undervisningen.

The downsizing of the Swedish armed forces during the late 20th century and early 21 th century has caused several thousand people to choose a different career. This undergraduate thesis investigates the self-observed employability and work-place competence of a number of Swedish armed forces officers who has made the transition to a civil career. The thesis seeks to answer questions about how the transition is comprehended, how military merits and competences are valued in civil work places and which differences in ability to use their competences the respondents experience. The study is made using qualitative interviews, which are analysed using a miexed method inspired by phenomenological method. The findings include that the essence of the respondents emplooyability is a shared work indentity as miltary officers and a common experienced problem in translating their merits.

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.