Uppsatsen fokuseras kring högskoleutbildade kvinnor som befinner sig i en specifik arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd. ÅtgĂ€rden har en inriktning mot lĂ€rande och kompetens, kombinerat med arbetspraktik. Uppsatsen bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem av de kvinnliga deltagarna i Ă„tgĂ€rden. Dessa kvinnors upplevelser av sitt lĂ€rande och de erfarenheter de gör Ă€r en av grundstenarna i arbetet. Resultatet av detta arbete tyder pĂ„ att det kan ha betydelse att du Ă€r kvinna för att fĂ„ ett arbete pĂ„ en allt hĂ„rdare arbetsmarknad, en arbetsmarknad med allt större förutsĂ€ttningar för selektering utifrĂ„n andra faktorer Ă€n formell kompetens.

HÀlften av alla utannonserade jobb tillsÀtts via bemanningsföretag i dagslÀget. Det Àr en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen Àr visstids- eller timanstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara pÄ frÄgan vilka personliga egenskaper som anses ÄtrÄvÀrda pÄ dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet bestÄr av tematiska intervjuer med rekryterare anstÀllda pÄ bemanningsföretag och analyseras med hjÀlp av olika teorier om anstÀllningsbarhet, för att söka svar inledningsvis pÄ hur en arbetssökande bedöms men ocksÄ om det krÀvs vissa förutsÀttningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte Àr kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter anvÀnde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lÀmnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder pÄ att rekryterare inte alltid Àr överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som Àr viktiga.

Det Àr idag en stor andel individer som vÀljer att lÀsa vidare efter gymnasiet. Ofta krÀvs det attstudenten satsar bÄde tid och pengar. MÄnga som vÀljer att lÀsa vidare gör detta för att fÄtillgÄng till en allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Denna studie avser att undersöka hurövergÄngen frÄn akademiska utbildningar till arbetsmarknaden ser ut. För att kunna studera?övergÄngen? kommer denna studie att undersöka vad som krÀvs av tidigare studenter nÀr dekommer ut pÄ arbetsmarknaden, om de fÄtt de rÀtta förkunskaperna samt om de valt att göranÄgot extra sÄ som volontÀrarbeten, föreningsaktiviteter eller dylikt under sin studietid.Studien syftar Àven till att studera om det föreligger nÄgra skillnader eller likheter mellan enteknisk samt en samhÀllsvetenskaplig utbildning.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framstÀlldes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd frÄn Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta pÄ likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet frÄn min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det sÄ kallade husmoderskontraktet. Det Àr alltsÄ deras erfarenheter, tankar och Äsikter som stÄr i fokus. För att ta reda pÄ detta anvÀnde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden. För att fÄ en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den hÀr studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anstÀllningar, och om anstÀllningsformen skiljer sig beroende pÄ hur mÄnga Är en före detta journalistikstudent varit tillgÀnglig pÄ arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser pÄ sina möjligheter inom branschen, vad de har för mÄl med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nÄ mÄlen i förhÄllande till vilken anstÀllningsform de har undersöks ocksÄ i den hÀr studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anstÀllningsförhÄllanden pÄverkar journalisternas autonomi och deras stÀllning som yrkesgrupp. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr och undersökningsmaterialet bestÄr av 436 före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola.

SAMMANFATTNING Syftet med vÄrt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivÄn pÄ kunskaper om genus och studie- och yrkesvÀgledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgÄr ifrÄn Àr SOU 2004:43, forskning om jÀmstÀlld vÀgledning och examensarbeten pÄ C- och D-nivÄ. VÄrt arbete bygger pÄ tre genusteoretiska perspektiv. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀtundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsÀtt mellan vÀgledarna i resultatet av vÄr enkÀt.

Denna C-uppsats inriktar sig pÄ internationella kontakter med fokus pÄ studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte Àr att skapa förstÄelse för betydelsen och vÀrdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade vÀrld. Studiet börjar med en granskning av en Àldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs pÄ med kvalitativa intervjuer och observationer för att poÀngtera de ÄtgÀrder som behöver tas. Det har dÀrmed utförts intervjuer med bÄde studenter och personal vid HH för att fÄ ett helhetsperspektiv pÄ hur man arbetar med frÄgor kring internationella kontakter och pÄ vilka sÀtt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivÄn pÄ kunskaper om genus och studie- och yrkesvÀgledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgÄr ifrÄn Àr SOU 2004:43, forskning om jÀmstÀlld vÀgledning och examensarbeten pÄ C- och D-nivÄ. VÄrt arbete bygger pÄ tre genusteoretiska perspektiv. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀtundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsÀtt mellan vÀgledarna i resultatet av vÄr enkÀt.

1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen. Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden. Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..

Detta arbete handlar om nio studie- och yrkesvÀgledare (SYV) som Àr verksamma utanför utbildningsvÀsendet. Förutom vÄrt eget engagemang som blivande SYV kan det ligga i studie-och yrkesvÀgledarutbildningens (SYV-utbildningens) intresse att fÄ en bild av hur gÄngbar utbildningen Àr utanför utbildningsvÀsendet. Mot bakgrund av syfte och frÄgestÀllning ska detta arbete ge en bild av vilka alternativ som finns pÄ arbetsmarknaden för de SYV som vÀljer att arbeta utanför utbildningsvÀsendet, hur dessa SYV startade sin karriÀr samt om och i sÄ fall hur de har kompletterat sin utbildning. Avsikten Àr att lyfta fram en del av de karriÀrvÀgar som kan finnas för de SYV som Àr intresserade av att fÄ ett arbete utanför utbildningsvÀsendet och i samband med detta Àven undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt yrkesrollen pÄverkas. Vi har valt att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod eftersom vi vill uppnÄ en djupare förstÄelse kring detta. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ nio samtalsinterjuver med SYV verksamma inom sÄvÀl statlig som kommunal verksamhet samt privata organisationer och eget företagande.

Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).

Mitt arbete tar upp varför förskolan Àr en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det Àr sÄ belyses ocksÄ i arbetet. I min undersökning ingÄr bÄde manliga och kvinnliga förskollÀrare samt en kommunal tjÀnsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollÀrare Àr i sÄ stor majoritet och vad det beror pÄ att de manliga förskolÀrarna i förskolan Àr sÄ fÄ, presenteras. Undersökningen Àr genomförd pÄ fem olika förskolor samt pÄ ett kommunalkontor i NordvÀstra SkÄne..

Abstract: In the past ten years in Sweden, the numbers of people between the ages of 16-19 who were unemployed or not in upper secondary school education have increased. This was assumed to be caused by three factors. Firstly the upper secondary school education reforms in 1992, secondly a substantially reduced labour market for young people without the upper secondary school education and thirdly an increase in demand for work experience.Our purposes was to describe the effects on the outsiders through a document analysis study, but also to understand which individual, social and structural causes that were thought to increase the risk of marginality. Our second purposes were to understand how the Kristianstad community worked to prevent young people of ending up as outsiders. Through interviews with local authorities, we tried to find out if the Kristianstad community lives up to their responsibility of looking after people less than twenty years of age.Our conclusion was that, although the Kristianstad community seems to have a good system, the community has the highest number of unemployed in the county of SkÄne.

Huvudsyftet med vÄr uppsats var att belysa och förklara vilka faktorer som pÄverkar nÀr en polisstudent frÄn Norrbotten vÀljer att lÀsa sin polisutbildning vid campus eller pÄ distans. Vi ville Àven undersöka om de distansstuderande var mer orienterade mot en arbetsmarknad pÄ uppvÀxtorten Àn de campusstuderande, och om svaret var ja: vad kunde det bero pÄ? VÄr förhoppning var Àven att genom denna studie kunna belysa en del av de faktorer som har lett till varför landsbygderna i Norrbotten har problem med att rekrytera poliser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att göra en kvantitativ studie. Vi delade ut enkÀter till samtliga polisstudenter som var uppvÀxta i Norrbotten, och antagna till polisutbildningen vid campus i UmeÄ, eller vid distansutbildningen i Norrbotten, Är 2005-2006.