Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemÀssigt hÀnt de elever som slutat pÄ elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet pÄ Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier pÄ elprogrammet haft..

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Studiens syfte Àr att: med utgÄngspunkt i tvÄ skilda propositionstexter (daterade 1990 och 2009) pÄvisa hur införandet av Individuella programmet/Introduktionsprogrammet vid tvÄ skilda tidpunkter löst differentieringsfrÄgan, samt att pÄvisa hur dessa lösningar motiverats och hur de kan förstÄs. Syftet uppfylldes genom tvÄ frÄgestÀllningar. Den första riktade sig mot respektive proposition för att identifiera olika differentieringsformer och deras bakomliggande motiv. Den andra jÀmförde de bÄda propositionerna för att se om det över tid skett nÄgon förÀndring i differentieringsfrÄgans besvarande och dess bakomliggande motiv.Studien befinner sig inom ett lÀroplansteoretiskt forskningsfÀlt och har tagit avstamp ifrÄn differentieringsrelaterad teori. Studiens kÀllmaterial behandlades genom en kvalitativ textanalytisk metod och dess resultat pÄvisade en förÀndring över tid i besvarandet av differentieringsfrÄgan.

Under hela utbildningens gÄng har jag frÄgat mig varför studie- och yrkesvÀgledar programmet Àr sÄ skolfokuserat och jag har förstÄtt att sÄ har det alltid varit. Men varför har det fortsatt att vara sÄ nÀr arbetsmarknaden kontinuerligt förÀndras. Genom Ären har det öppnats andra möjligheter dÀr vi kan utnyttja vÄr utbildning och det vi lÀrt oss pÄ ett mycket bra sÀtt. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att pÄ ett sÄ bra och realistiskt sÀtt som möjligt utreda hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvÀgledare ser ut inom bemanningsbranschen. Dessutom fÄ fram pÄ ett sÄ tydligt sÀtt som möjligt hur personalen inom ett bemanningsföretag Àr profilerad.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet Àr att undersöka lÀndernas modeller för att se hur bÄda lÀndernas arbetstagare och arbetsmarknad pÄverkas. Kan Sverige eventuellt lÀra sig nÄgot av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen prÀglas av en stor flexibilitet vilket bÄde gör det lÀttare att anstÀlla och sÀga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anstÀllningsskydd, dÀrför finns det inte heller nÄgra turordningsregler som kan tillÀmpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar pÄ att turordningsreglerna bÄde bidrar till att unga pÄ arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lÀgre.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lÄgutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriÀrmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriÀrmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter Àr en utsatt grupp pÄ svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta Àr att gymnasieutbildning ofta Àr ett minimikrav. De teoretiska begrepp som anvÀnts i analysen Àr samhÀllelig miljö, kapital och handlingshorisont.

Riksdag och regering har gett Arbetsmarknadsverket till uppdrag att bryta könsmönster i arbetslivet. Som ett resultat av detta uppdrag pÄgÄr olika Brytprojekt runt om i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen vill genom Brytprojektet medverka till en mer jÀmstÀlld arbetsmarknad. Man menar att Arbetsförmedlingen som institution medverkar till den rÄdande könssegregeringen i samhÀllet och har dÀrmed Àven möjligheten att förÀndra dessa förhÄllanden.Min uppsats belyser detta jÀmstÀlldhetsmÄl utifrÄn arbetsförmedlarens perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva arbetsförmedlarnas syn pÄ att arbeta med ett jÀmstÀlldhetsperspektiv.

Detta arbete har bestÄtt i att utveckla en mobil förnyelsebar energikÀlla för hjÀlparbetare och expeditioner. Efter kontakt med LÀkare Utan GrÀnsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fÀltarbete saknar en pÄlitlig energikÀlla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet Àr en vattendriven elgenerator som alstrar ström frÄn forsande vatten i floder och bÀckar. De största fördelarna Àr mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..

Flexibilitet Àr ett ledord pÄ svensk arbetsmarknad. Flexibiliteten Äterfinns i anstÀllningsformer och i organisationers behov av effektivisering av ekonomi, personal och produktion Beman- ningsföretagsanstÀllningar Àr nÄgot som allt fler organisationer anvÀnder sig av för att skapa flexibilitet och tillsÀtta vakanta tjÀnster. Att arbeta som bemanningsföretagsanstÀlld innebÀr att den anstÀllde inte utför sina arbetsuppgifter i arbetsgivaren organisation. Denna studies syfte Àr att undersöka erfarenheterna av att vara anstÀlld av bemanningsföretag. Till syftet hör Àven studiens frÄgestÀllningar: 1.

Examensarbetet syftar till att fÄ förstÄelse för hur ungdomar tÀnker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som gÄr i Ärskurs nio och frÄgat dem om deras drömyrken, hur de har förÀndrat och hur de tÀnker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som pÄverkar dessa drömmar. LitteraturgenomgÄngen berör olika pÄverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, sÄsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser ocksÄ viktiga vÀndpunkter inom karriÀrvalsteorin De yrken som ungdomarna frÄn början drömde om att bli, förÀndras med tiden och pÄverkas av familj, vÀnner, sina intressen, men Àven av att synen pÄ drömyrket förÀndras genom tiden och av en förÀnderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en sjÀlv och inte nÄgot som bestÀmt av nÄgon annan.