Studien avhandlar hur lÀrare tÀnker kring hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa. I och med den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har betoningen pÄ den fysiska hÀlsan blivit mer framtrÀdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lÀrares uppfattningar om hÀlsa och om den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har kommit att pÄverka undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa i nÄgon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielÀrare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lÀrarna tÀnker kring hÀlsa dÀr patogena och salutogena uppfattningar skiljer lÀrarna Ät hur hÀlsa tolkas och anvÀnds i undervisningen.

Forskning om smÀrta hos barn började ta fart i mitten pÄ 1980-talet. Innan dess fanns uppfattningar av att barn inte upplevde smÀrta. Resultatet av denna forskning, som fortfarande pÄgÄr, har lÄngsamt implementerats i praktiken. Först pÄ 1990-talet omsattes dessa resultat i praktiken, av att barn ÀndÄ kunde kÀnna smÀrta. VÄrdpersonal fick en ökad medvetenhet om smÀrta och smÀrtskattning hos barn.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande lÀs- och skrivinlÀrningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur detta kan stÀllas i relation till sÄdant som kan tÀnkas pÄverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser pÄ lÀrande och hur de förhÄller sig till lÀroplanerna). För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande lÀs- och skrivinlÀrning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken Àmnar söka mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen, gÄ in pÄ djupet av dessa och ocksÄ söka efter mÀnniskors olika uppfattningar. Vi har alltsÄ i vÄra intervjuer fokuserat pÄ variationen i utfallet.

Denna kvalitativa studie har med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrÄn nÄgra undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor frÄn fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien anvÀndes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att strÀva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrÄn tillit och jÀmlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjÀlp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp frÄn Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvÄrdnadspraktiken kan sÀgas innehÄlla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.

Idag ska alla skolor anvÀnda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjÀlpa elever att nÄ de mÄl som finns uppsatta i lÀroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgÄngspunkt har vi haft ramfaktorteorin och dÄ framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi pÄ vad som historiskt föregÄtt ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och nÀrliggande ÀmnesomrÄden.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Med denna uppsats ville jag fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som pÄverkar elevernas lust och motivation för att lÀsa matematik. Undersökningar har visat att mÄnga elever anser att Àmnet matematik Àr trÄkigt. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar motivation och intresset bland annat lÀrarens sÀtt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehÄllet i Àmnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehÄllet i Àmnet som vÀckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de lÀste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

I denna studie beskriver och analyserar vi lÀrares uppfattningar om att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av datorn. I vÄr bakgrund ligger fokus pÄ lÀsning och skrivning och dÀr finns en presentation av olika metoder för att lÀra sig lÀsa och skriva. Presentationen avslutas med en beskrivning av Tragetons modell som Àr Àmnet för denna undersökning. Eftersom vi Àr intresserade av lÀrarnas uppfattningar har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som tillsammans med sina elever arbetar enligt ovanstÄende modell. Resultatet visar att lÀrarna tycker att det Àr en bra modell som ger en god lÀs- och skrivutveckling.

VÄrt syfte var att undersöka lÀrares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lÀrande. VÄr undersökning strÀcker sig mellan Ärskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lÀrare i de olika Ärskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhuspedagogik. De sÄg naturen som ett hjÀlpmedel för lÀrande, och att det ger mÄnga möjligheter som Àr positiva för barns lÀrnade.

ABSTRACTWĂ„ngdahl, J. (2006). HĂ€lsofrĂ€mjande budskap i en livsmedelsbutik- kunders uppfattningar. C-uppsats i FolkhĂ€lsovetenskap. Örebro, HĂ€lsovetenskapliga institutionen.Obesity and being overweight are on the increase in Sweden which makes work in the area of health promotion very important.

Plötsligt hjÀrtstopp Àr den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som pÄverkar fö?ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjÀrtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer fo?r hjÀrtstopp hos vuxen patient.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .