Jonas, Buhr & David Nordin. (2011). Uppfattningar om futsal ? En studie om futsal och etablering avidrott (Opinions on futsal ? A study on futsal and establishing of sport) Bachelor Essay in Swedish.Umea: Umea university, Department of Education.AbstractThe study is based on an assignment from Vasterbotten Football Association that because of poorparticipation in futsal activities wants to find out what clubs, the coaches and players in Vasterbottenthink of futsal. The aim is to find out the opinions on futsal and what these opinions are based on.

Bakgrund: NÀr IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag Är 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgÄngar och goodwill, som uppstod vid förvÀrv, skulle redovisas pÄ ett mer transparent och jÀmförbart vis Àn tidigare. De studier som gjorts pÄ omrÄdet har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvÀrvade immateriella tillgÄngar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angÄende samma tillgÄngar. Vidare syftar studien till att ge svar pÄ varför eventuella skillnader, mellan sÀttet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgÄngar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ dÄ den syftar till att undersöka ett relativt outforskat omrÄde.

Detta Àr en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vÄrdavdelning har haft av ett pÄbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod Àr idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehÄllande hÀlsopromotion. För att ta reda pÄ gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod.

Studien tar upp analogier som elever anvÀnder sig av nÀr de resonerar om cellen. LÀrare fÄr i denna studie konkreta exempel pÄ en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket Àr av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjÀlp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Studien, som utfördes pÄ en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet Àr ett arbetssÀtt som innebÀr att det som traditionellt sker i klassrummet nu Àger rum i hemarbetet och tvÀrtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrÄn arbetssÀttet. DÀrefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier dÀr eleverna pÄ skilda sÀtt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Det finns olika orsaker till att mÀnniskor vÀljer att begÄ brott och det finns inget enkelt svar pÄ frÄgan varför ungdomar begÄr brott. UtifrÄn att det gÄr att bespara personligt lidande och kostnader för samhÀllet Àr ungdomsbrottslighet ett omrÄde som alltid Àr av vÀrde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gÀllande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och dÀrav ansÄgs det vÀrdefullt att anvÀnda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av Ätta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..

Detta Àr en fenomenografisk studie som syftar till att undersöka ett antal lÀrares uppfattningar av fenomenet problemlösningsförmÄga. LÀrare i Svenska grundskolor ska idag bedöma och utveckla elevers problemlösningsförmÄga och frÄn och med 2003 har PISA lagt fokus pÄ att mÀta elevers problemlösningsförmÄga inom matematiken. Resultaten av dessa mÀtningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper har minskat sedan 90-talet. Vad Àr det dÄ för förmÄga som testas och vad har lÀrare för uppfattningar om fenomenet problemlösningsförmÄga? I den hÀr studien redovisar vi vetenskapliga rapporter som pÄ ett eller annat sÀtt behandlar fenomenet problemlösningsförmÄga.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete Àr i högsta grad aktuellt i förskolan dÄ det stÄr i lÀroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i Äldern fem till sex Är frÄn tvÄ förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi anvÀnde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet visade att miljö var ett okÀnt begrepp för barnen, men dÀremot var begreppet natur mer kÀnt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som trÀd, blommor, vÀxter och djur.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur pÄverkar lÀrarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som nÄgonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett grÀnsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lÀrarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvÀrlden och dÀrmed utövar inflytande pÄ vem som arbetar i förskoleklassen.Studien Àr baserad pÄ öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen Àr utförd utifrÄn ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds grÀnslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lÀrarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Bakgrund: SamhÀllets   Àldre befolkning ökar. MÄnga behÄller sina egna tÀnder lÄngt upp i Ären och dÄ   Àldre drabbas av funktionsnedsÀttningar och sjukdomar riskerar munvÄrden att   bli eftersatt. Detta kan fÄ stora konsekvenser för sÄvÀl munhÀlsan som den   allmÀnna hÀlsan dÄ oral hÀlsa Àr sammankopplad med systemisk hÀlsa. Orala   problem kan till exempel leda till smÀrta, nutritionsproblem och infektioner.   MunhÀlsa Àr ocksÄ kopplat till vÀlbefinnande och har stor betydelse för   mÀnniskors sjÀlvbild och sociala sjÀlvförtroende.

Beslutsfattande angÄende Ej HLR Àr ett komplext fenomen, dÀrför att det krÀver att hÀnsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krÀvs förÀndring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som pÄverkar beslutsfattandet angÄende Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan pÄverka beslutsfattandet, genom att frÀmja patientens och de nÀrstÄendes autonomi och delaktighet.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.

LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, Rev., 2010) beskriver att förskolan ska strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmÄga och kroppsuppfattning, samt förstÄelse för vikten av att vÀrna om sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att beskriva förskollÀrarnas uppfattning om den motoriska trÀningens betydelse i förskolan. De tvÄ frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: I vilka avseenden uppfattar pedagoger att den motoriska trÀningen har betydelse? Finns det skillnader i uppfattningen mellan pedagoger i förskolor som jag vet arbetar aktivt med motorisk trÀning och de som jag inte vet hur mycket de arbetar med motorisk trÀning. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskning ansats, intervjuer anvÀndes som informationsinhÀmtande metod, för att fÄ ta del av förskollÀrarnas uppfattningar, erfarenheter och tankar.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.