VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Vi har valt att anvÀnda följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar förskollÀrarna betydelsen av rörelse för barn i förskola och förskoleklass?? Hur uppmuntras barnen i förskola och i förskoleklass till rörelse av förskollÀrarna?Vi anvÀnde oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och kommer utifrÄn dessa skildra deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier. Uljens (1989) skriver att beskrivningskategorier anvÀnds i fenomenografi för att beteckna och sammanföra kvalitativt skilda uppfattningar som en grupp individer har av samma fenomen. De kategorier som framkom kring hur förskollÀrarna uppfattar rörelse för barn var utförande, hinder och pÄverkan.

Syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra vilka uppfattningar lÀrare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt Àmne och att lustfyllda situationer pÄverkar elevers inlÀrning och utveckling positivt. FrÄgestÀllningarna i detta examensarbete syftar dÀrför till att synliggöra lÀrares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden.För att svara pÄ dessa frÄgor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lÀrare och fem elever pÄ skolor i grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar pÄ lÀrares och elevers uppfattningar.Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lÀttare att lÀra sig.

Studien syftar till att erhÄlla en djupare förstÄelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes? och privatroll ser ut. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ hur vÄld och hot hindrar utförandet av en framgÄngsrik vaktroll. Metoden vi har anvÀnt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med Ätta ordningsvakter. Studiens resultat tyder pÄ att yrkes? och privatlivet utgör tvÄ separata sfÀrer.

Syftet var att studera högstadie- och gymnasieelevers syn pÄ en bra lÀrare vilket jÀmfördes med deras lÀrares uppfattningar om detsamma. Avsikten var att upptÀcka skillnader och likheter mellan de tvÄ elevgrupperna, samt mellan elever och lÀrare. Vi tillÀmpade en metod dÀr försökspersonerna fick utveckla sina egna Äsikter genom fri uppsatsskrivning under titeln Vad kÀnnetecknar en bra lÀrare?. Vi anvÀnde textanalys som metod för att granska materialet.

Studien syfte var att undersöka och beskriva skilda uppfattningar av konflikter mellanbarn och dess hantering i förskolan hos förskollÀrare. Studien Àr en kvalitativ studiemed en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer av ett antal förskollÀrare.De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Hur ser förskollÀrare pÄkonflikter mellan barn i förskolan? PÄ vilket sÀtt hanteras Äterkommande konflikter? PÄvilket sÀtt kan förskollÀraren fÄ stöd i sitt sÀtt att hantera konflikter?Det framgÄr av resultatet att förskollÀrare i studien har erfarenheter av konfliktereftersom de möter dem dagligen pÄ förskolan. Dessa erfarenheter ligger till grund förhur de agerar i sin yrkesroll. De ser gÀrna att barnen sjÀlva hanterar konflikter ochagerar nÀr de anser att behovet finns.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lÀrande. Fokus i tidigare forskning kring Àmnet har frÀmst legat pÄ att utgÄ frÄn lÀrares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig pÄ barns perspektiv av lustfyllt lÀrande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillÀmpats för att nÄ syftet, som Àr att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att kÀnna motivation och lust till lÀrande. Vi ville ocksÄ försöka förstÄ hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Inom yrken som polis tullbevakare och sÀkerhetskontrollant Àr det av stor betydelse att kunna avgöra nÀr en person ljuger eller talar sanning. Forskning har visat att personer som arbetar i dessa yrken sÄvÀl som studenter, tenderar att basera sin bedömning av lögn pÄ stereotypa uppfattningar. Studiens syfte var att undersöka kroppssprÄkets betydelse vid bedömning av lögn. Deltagare var 20 sÀkerhetskontrollanter, 6 tullbevakare, 31 poliser och 26 personer med övriga yrken varav 42 mÀn. Deltagarna fick svara pÄ en enkÀt om kroppssprÄkets betydelse.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist pÄ operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att fÀrre sjuksköterskor vÀljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstÄende, och det kan vara en orsak till det lÄga intresset att vÀlja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien Àr genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingÄngsfrÄga. Data Àr analyserat med manifest innehÄllsanalys.

Syfte: I detta arbete vill jag lyfta fram niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande pÄ en grundskola för de senare skolÄren. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ i vilken mÄn skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet gett effekt, samt jÀmföra elevernas uppfattningar och erfarenheter av elevdemokrati med lÀroplanens.Metod: Kvalitativa intervjuer med Ätta niondeklassare.Slutsatser: UtifrÄn studien kan utlÀsas att eleverna i stort Àr nöjda med sitt inflytande pÄ skolan, men ocksÄ att de vill ha mer inflytande. FrÀmst vill de ha ökat inflytande över undervisningen, vilket de upplever sker i för liten omfattning och enbart hos nÄgon enstaka lÀrare. Uppfattningarna om vad som gÄr respektive inte gÄr att Àndra pÄ skiljer sig i vissa fall kraftigt Ät. OmrÄden som förknippas starkast med inflytande Àr bland andra skolmaten, toaletterna, ordningsreglerna och elevrÄdet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar pÄverkas beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ vilka eventuella hinder och svÄrigheter eleverna sjÀlva uppfattar dÄ de anvÀnder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har valts att genomföra en enkÀtundersökning med elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och som lÀser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anlÀggningsprogrammet. EnkÀtundersökningen bestÄr av tvÄ delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmÀnhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svÄrigheter eleverna uppfattar dÄ de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanstÀlls genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.

Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan frÄn födseln, bemöts pÄ olika sÀtt beroende av kön och stÀlls inför skilda förvÀntningar. Studier visar pÄ att könsskillnader syns lÄngt ner i Äldrarna nÀr det gÀller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förvÀntas av respektive kön och vilken ordning som gÀller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen pÄ gymnasial nivÄ hos ett antal lÀrare och elever. Arbetet berör bÄde indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat pÄ historieÀmnet, vad lÀrare respektive elever menar att historisk kunskap Àr för nÄgot. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap Àr att besitta stoffkunskaper, andra elever lÀgger ett större fokus pÄ processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap pÄverkar deras syn pÄ historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lÀra ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare pÄ att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lÀrare lÀgger för förklaring i vad historisk kunskap Àr för nÄgot.

Syftet med studien var att fÄ en ökad kunskap om 15-Äringars uppfattningar om krÀnkningar och trakassering pÄ internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt pÄ att problemet uppstÄr. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-Äringar frÄn en skola i Sydsverige. Grounded theory anvÀndes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i frÄn ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet Àr en given del av ungdomarnas vardag och att krÀnkningar Àr vanliga. BÄde sÀndaren och mottagaren av en kommentar mÄste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en krÀnkning.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om synen pÄ begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvÀrlden. För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat elever, lÀrarstudenter och lÀrare. Resultatet visar att synen pÄ vad intelligens Àr förÀndras med Älder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmÀrksamma en trend dÀr uppfattningar förÀndras frÄn eleverna via studenterna till lÀrarna. Eleverna anser t.ex.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.