Introduction: Workplace health promotion is important for both the health of the employee and the profability of the company. Among other things the psychosocial work environment tends to be related with motivation and well-being at work. Employees who experience work motivation and job satisfaction are at less risk of illness, which may also result in reduced absenteeism. Aim: The purpose was that of a smaller pilot study examining a qualitative methodology to obtain detailed and concrete information about the blue-collar employees' views on what helps or impair the psychosocial work on the logistics company. Method: A qualitative approach where semi-structured interviews were held with four focus groups was used.

Modern organisationsforskning ser medarbetarskapet som en viktig del av ledarskapet och dĂ€rför har vi valt att fokusera pĂ„ medarbetarens roll i organisationen i vĂ„rt examensarbete. Vi genomförde en fallstudie pĂ„ ett företag dĂ€r ledningen hade behov av att fĂ„ en djupare förstĂ„else av en arbetsgrupps psykosociala och fysiska arbetsförhĂ„llanden. DĂ„ studiens syfte Ă€r att ingĂ„ende beskriva medarbetarskapet pĂ„ en fysiskt krĂ€vande arbetsplats, kommer studien att bli ett stöd i företagets planering av arbetsmiljön i en ny modernare fabrik.Vi samlade in empiriskt material genom deltagande observationer och öppna intervjuer och analyserade det utifrĂ„n Tengblads (2003) och HĂ€llstĂ©ns & Tengblads (2006) teoretiska modeller om medarbetarskap. DĂ„ ett myndigt medarbetarskap innebĂ€r att individen ska vara ansvarstagande, utvĂ€rderar vi genom medarbetarskapets fem former (Tengblad, 2003) hur stort ansvar som lĂ€ggs pĂ„ medarbetaren och vilken grad av tillit som organisationen visar denne. Vi beskriver Ă€ven medarbetarskapet genom modellen om medarbetarskapets fyra hörnstenar (HĂ€llstĂ©n och Tengblad, 2006), utifrĂ„n begreppen Förtroende och Öppenhet, Gemenskap och Samhörighet, Engagemang och Meningsfullhet samt Ansvarstagande och InitiativförmĂ„ga.

Syftet med undersökningen var att hitta faktorer i arbetslivet som frÀmjar hÀlsa. FörhÄllanden som belystes i undersökningen var uppfattning hos vÄrdpersonal om tid, möjlighet att pÄverka, relationer och psykosocialt klimat, kunskap och motivation samt belöning.Den undersökta gruppen utgjordes av vÄrdpersonal inom Àldreomsorgens sÀrskilda boende i TrollhÀttans Stad. Samtliga yrkeskategorier ingick i studien; sjukvÄrdsbitrÀden, undersköterskor och sjukvÄrdsbitrÀden. LÄngtidsfrisk definierades som ingen sjukfrÄnvaro alls under ett Är. LÄngtidssjuk definierades som mer Àn tre mÄnaders men mindre Àn tvÄ Ärs sjukskrivning under ett Är.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. HÀlsovinster av fysisk aktivitet Àr bland annat en högre funktionell muskulÀr- och kardiovaskulÀr kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulÀra sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan mÀn och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan mÀn Àr fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet Àr 150 min/vecka av moderat aerobisk trÀning eller 75 min mer anstrÀngande aerobisk trÀning. StyrketrÀning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i Äldrarna 18-64.

Introduktion: Stress i arbetslivet har ökat i samhÀllet och undersökningar visar att arbetsrelaterad stress Àr vanligare hos dem som arbetar med mÀnniskor exempelvis inom hÀlso- och sjukvÄrden. Tidigare forskning pekar pÄ att det finns mÄnga olika stressfaktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor och distriktssköterskor. Att kunna hantera stress genom att anvÀnda sig av egna strategier kan bidra till att minska den. Distriktssköterskors yrke innefattar ett brett kompetensomrÄde dÀr mÄnga olika arbetsuppgifter inkluderas. Förutom att vÄrda och hjÀlpa patienter pÄ olika sÀtt har hon eller han ocksÄ ett ansvar att styra, organisera och förbÀttra arbetet inom det egna arbetsomrÄdet.

Detta Àr en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet pÄ Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krÀvs för att fortsatt bevara dessa. Vidare Àr syftet att undersöka vilket stöd som Àr nödvÀndigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten Àr, sett till sjukfrÄnvaro, en vÀlmÄende grupp som stÄr inför förÀndringar inom marknaden och mÄlsÀttning dÄ de pÄverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.Ett frÄgeverktyg anvÀndes för att framstÀlla de Ätta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.Vidare pÄvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr av stor vikt för medarbetarnas hÀlsa och vÀlmÄende. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vÀgledande roll i frÄgan om stöd.Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer krÀver att tillvaron mÄste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men Àven att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme.

Byggbranschen Ă€r en olycksdrabbad bransch. År 2007 skedde 3114 olyckor och 16 dödsfall. MĂ„nga teorier och förklaringar har gjorts i olika publikationer som visar pĂ„ problemet. En oro finns inom branschen som riktas mot den höga olycksstatistiken. Det kan vara svĂ„rt att lokalisera de brister som orsakar olyckor och ibland kanske man blundar för viktiga faktorer.

Syfte/FrÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare pÄ olika grundskolor i Stockholms kommun upplever sin arbetsmiljö. Jag har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar,Hur upplever idrottslÀrare i grundskolan sin arbetsmiljö rent fysiskt och psykiskt? Upplever lÀrarna sin arbetsmiljö som stressframkallande? Kan man se nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor och mellan ett- ÀmneslÀrare och tvÄ- ÀmneslÀrare? Och slutligen hur arbetar idrottslÀrare för att motverka stress och pÄfrestningar i arbetet?MetodDenna studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer. Jag Äkte runt till sex olika skolor och intervjuade sex idrottslÀrare, tre mÀn och tre kvinnor pÄ grundskolor i Stockholms lÀn, avsedd för Ärskurs F-6. Jag har utgÄtt ifrÄn Karsaseks och Theorells teori som Àr en förklaringsmodell till stressens uppkomst pÄ arbetsplatsen.

The purpose of this study is to conduce to the understanding of what challenges the HRdepartmentfaces in the work with the psychosocial work environment in nonprofit organizationsin Sweden. A particular focus in the study is on how the certain features of the nonprofit sectoraffect and tend to contribute to these challenges. In both Swedish and International research thereappears to be a lack of studies that deal with the psychosocial work environment in the nonprofitsector, which is one of the main reasons for this study. International research show, among otherthings, that employees in this sector have a higher degree of work satisfaction than in othersectors. Especially, they value the sense of making a contribution to the society, to get feedbackon their work performance as well as they expect a high level of co-determination.

Ledarskapet och arbetsorganisatoriska faktorer har i ett flertal studier visat sig vara viktiga för den psykosociala arbetsmiljön och prestationsförmÄgan hos bÄde medarbetare och chefer. Chefer Àr ofta utsatta för en hög belastning och ibland för otydligheter i rollfördelning, befogenheter, ansvar och mÄl för verksamheten. Risken för sÄdana oklarheter kan vara sÀrskilt stora i politiskt styrda organisationer. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka hur mellanchefer pÄ Polismyndigheten i SkÄne ser pÄ sin egen arbetsmiljö och hÀlsa för att kunna förhindra och hantera stress hos sig sjÀlva och medarbetare och för att minska ohÀlsa och prestationsnedsÀttning. Har mellancheferna pÄ Polismyndigheten i SkÄne en tillrÀckligt god arbetsmiljö, hÀlsa och ett ledarskap för att kunna driva verksamheten pÄ detta sÀtt?Syftet med studien Àr att undersöka hur mellancheferna pÄ Polismyndigheten i SkÄne sjÀlva upplever sin arbetsmiljö och hÀlsa, samt sitt ledarskap.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. HÀlsovinster av fysisk aktivitet Àr bland annat en högre funktionell muskulÀr- och kardiovaskulÀr kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulÀra sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan mÀn och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan mÀn Àr fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet Àr 150 min/vecka av moderat aerobisk trÀning eller 75 min mer anstrÀngande aerobisk trÀning. StyrketrÀning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i Äldrarna 18-64.

Att ha möjlighet till ÄterhÀmtning Àr viktigt för hÀlsan. I denna studie Àr det ÄterhÀmtning frÄn arbetet efter arbetstidens slut som stÄr i fokus, det vill sÀga den som företrÀdesvis sker pÄ fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte Àgnar Ät lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang Àr aktiviteter som konkurrerar om vÄr tid. Det kan ibland vara ren ÄterhÀmtning men ibland Ätaganden som ökar stressen.

SammanfattningSyfte:Syftet med den hÀr studien var att undersöka om de unga vuxna som söker naprapatbehandling för sina ryggbesvÀr upplever sitt liv som stressande. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser sambandet ut mellan ryggbesvÀr och skattad stress vad gÀller Älder, kön, stressorer, hur lÀnge de haft ont och omgivningens krav? Skiljer sig smÀrtlokalisation mellan de som skattar lÄg stress mot de som skattar hög stress? Skiljer sig smÀrtintensitet mellan de som skattar lÄg stress mot de som skattar hög stress?Metod:En kvantitativ studie med enkÀter som besvarades av 135 patienter (72 kvinnor, 63 mÀn) som sökt behandling genom tre olika naprapatkliniker i Stockholm och Katrineholm. Alla patienter födda 1988-1993 som sökte behandling genom klinikerna tillfrÄgdes om medverkan i studien. Samtliga tillfrÄgade tackade ja och fullföljde ifyllandet av enkÀterna vilket resulterade i att studien inte hade nÄgot bortfall.Resultat:De som sökt för ryggbesvÀr skattar en högre nivÄ av stress i förhÄllande till de som sökt för övriga muskuloskeletala besvÀr.

Barn i förskoleÄldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegÄrden. Pedagoger borde fÄ större möjligheter till att vÀcka barns förundran över naturen pÄ gÄrden och inte vara beroende av tidskrÀvande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och vÀxter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lÀrorika och vÀlanvÀnda förskolegÄrdar.

Syftet med undersökningen var att uppnÄ en djupare förstÄelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet pÄ kort och lÄng sikt. Vidare var syftet att nÀrmare förstÄ hur mobbningen pÄverkar offrets studiesituation pÄ gymnasiet. UtifrÄn det just nÀmnda utvecklades tre frÄgestÀllningar dÀr svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshÀlsovÄrd har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen pÄverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktÀr. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshÀlsovÄrd; en skolsköterska, en kurator och tvÄ psykologer pÄ barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog pÄ ungdomsmottagningen.Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret Àr otroligt jobbig. Personen kÀnner skam och upplever ett socialt trauma.