Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svÄrigheter att sjÀlvrapportera smÀrta pÄ grund av den kognitiva nedsÀttning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vÄrdpersonal Àr dÀrför att ha kunskaper om hur smÀrta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smÀrtbehandling sÀtts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur vÄrdpersonal kan identifiera smÀrta hos Àldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanstÀllning av evidensbaserad forskning inom hÀlsa och sjukvÄrd.

Antalet barn som upplever vÄld i familjen Àr stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om barn som upplevt vÄld i familjen och som visar tecken pÄ PTSD. FrÄgestÀllningar som studien avser att besvara Àr (1) vilken betydelse har vÄldets karaktÀr för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hÀlsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken pÄ PTSD förstÄs? Studien har bÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt vÄld i familjen och som besvarat ChildrenŽs revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

Att,genom sitt arbete, bidra pÄ ett konstruktivt sÀtt för en annan mÀnniska och som bekrÀftas av densamma Àr det som huvudsakligen skapar motivation och meningsfullhet i arbetet som personlig handlÀggare vid FörsÀkringskassan. Det visar studien i denna uppsats. Medarbetarnas upplevelse och uppfattning Àr att psykosocial belöning har stor betydelse för bÄde motivation och arbetsprestation. Den psykosociala belöningen kommer till uttryck pÄ flera sÀtt men upplevs mÄnga gÄnger som otillrÀcklig frÄn arbetsgivaren. Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilka faktorer som Àr betydelsefulla för medarbetares upplevelser av motivation och meningsfullhet samt upplevelsen av psykosocial belöning.

SammanfattningSyfte: Att fÄ en fördjupad förstÄelse av hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas mÄste lÀra sig att leva med sjukdomen samt hantera omvÀrldens reaktioner och vÀrderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktÀr.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillÀmpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhÄllningssÀtt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende pÄ vilka copingstrategier som de tillÀmpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hÀlsa och vÀlbefinnande..

Health care is increasingly complex, which increases the demand for knowledge and expertise. Despite this, the share of specialized nurses, including anaesthesia nurses, has decreased from 65% to 48% from year 1995 to year 2008, according to statistics from the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) in 2010. Studies indicate that there may be various factors in the work environment that anaesthesia nurses, choose to leave the anaesthesia profession. The purpose of this study was to examine how anaesthesia nurses experienced the physical and psychosocial work. The study was conducted as a descriptive study with qualitative approach.

För patienten innebÀr den akuta sjukdomen eller skadan en plötslig kontakt medakutsjukvÄrden och hon eller han blir dÄ tvungen att förlita sig pÄ andras kompetens. Dentraumatiska hÀndelsen sÀtter mÀnniskans bild av vÀrlden som trygg ur spel och eftersom honeller han inte förvÀntat sig att hamna i denna situation kan reaktionerna pÄ hÀndelsen blivÀldigt olika. Syftet var att belysa patientens upplevelser av det akuta omhÀndertagandet samtvad sjuksköterskan kan göra för att bemöta patienterna och deras upplevelser.Litteraturöversikten gjordes pÄ sammanlagt 13 artiklar. Analysen av artiklarna genomfördesmed kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att upplevelsen av förlorad kontroll Àr nÄgotsom Àr vanligt förekommande hos den akut sjuka eller skadade patienten.

En arbetspsykologisk och kvantitativ enkÀtundersökning som omfattar arbetstillfredsstÀllelse, har gjorts hos operatörer pÄ ett företag i fordonsindustrin. De omrÄden som har behandlats Àr följande; mÄlsÀttningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anstÀllningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsstÀllelse att göra. Syftet var att kartlÀgga hur tillfredsstÀllda operatörerna pÄ företaget Àr sitt arbete i dagslÀget, vad som genererar arbetstillfredsstÀllelse, hur detta skiljer sig Ät mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsstÀllelse och de valda undersökningsomrÄdena. Slutligen var syftet Àven att fÄ kunskap om vilka omrÄden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en sÄ tillfredsstÀllande arbetsmiljö som möjligt.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgÄr en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera mÄnader och Är pÄ sjukhus. NÀr behandlingen Àr avslutad fortsÀtter sjukvÄrdens uppföljning under flera Ärs tid för att utvÀrdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillvÀxt. Under denna tid Àr barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett sÄ normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hÀlso-och sjukvÄrden. Data insamlades frÄn en rikstÀckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om medarbetarna pÄ Kappa Kraftliner i PiteÄ Àr tillfredstÀllda med att arbeta i mÄlstyrda grupper samt undersöka hur arbetet och arbetsförhÄllanden i mÄlstyrda grupper kan tÀnkas pÄverka motivationen och arbetstillfredsstÀllelsen. Att arbeta i en mÄlstyrd grupp innebÀr att gruppen styrs av mÄl och en förÀndring av arbetsorganisationen till mÄlstyrda grupper innebÀr generellt en förÀndrad företagskultur dÀr medarbetarna Àr mer involverade i verksamheten och tar ett större ansvar. VÄr kvalitativa studie av Kappa Kraftliner genomfördes med hjÀlp av intervjuer med representanter frÄn företaget. Medarbetarna fick i sin tur möjlighet att ge sin bild av arbetet i de mÄlstyrda grupperna i en enkÀtundersökning. Vi fann att de faktorer som medarbetarna Àr mest tillfredstÀllda med Àr sammanhÄllningen i gruppen och relationerna till arbetskamraterna.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om medarbetarna pÄ Kappa Kraftliner i PiteÄ Àr tillfredstÀllda med att arbeta i mÄlstyrda grupper samt undersöka hur arbetet och arbetsförhÄllanden i mÄlstyrda grupper kan tÀnkas pÄverka motivationen och arbetstillfredsstÀllelsen. Att arbeta i en mÄlstyrd grupp innebÀr att gruppen styrs av mÄl och en förÀndring av arbetsorganisationen till mÄlstyrda grupper innebÀr generellt en förÀndrad företagskultur dÀr medarbetarna Àr mer involverade i verksamheten och tar ett större ansvar. VÄr kvalitativa studie av Kappa Kraftliner genomfördes med hjÀlp av intervjuer med representanter frÄn företaget. Medarbetarna fick i sin tur möjlighet att ge sin bild av arbetet i de mÄlstyrda grupperna i en enkÀtundersökning. Vi fann att de faktorer som medarbetarna Àr mest tillfredstÀllda med Àr sammanhÄllningen i gruppen och relationerna till arbetskamraterna.

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förstÄelse för vad som sker i samspel mellan hÀst och mÀnniska. Syftet var ocksÄ att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan pÄ psykosocial ohÀlsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor: Vad innebÀr samspel med en hÀst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hÀsten? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohÀlsa? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrÄn en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjÀlp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och sjÀlvpsykologin ? samt med hjÀlp av systemteoretiskt perspektiv.

This essay focus on work related stress and psychosocial enviroment in working life. The purpose of this study is to present a detailed description of regulation of the the Occupational Safety and Health Act and investigate how well employees are being protected by the law.I will also explain with the help of statistic which employees that most often suffer from work related stress and the results is discussed from a gender perspective.Work related phycosocial health is a big issue in todays workplaces, and people who suffers from stress are supposed to be protecteded by the the Occupational Safety and Health Act, but is that really the truth? The Occupational Safety and Health Act is a frame law, meaning the law is general and needs binding regulations to define the rules, and there is no such act about work related stress at the moment. No employer has ever been convicted for work related stress. At the same time the Occupational Safety and Health Act explains that the employer has a responsibility to take arrangement to prevent mental illness in working life.It?s mostly women who suffer from work related stress.

Denna uppsats behandlar Àmnet barn som vistas med sin förÀlder i fÀngelse. Idag finns möjlighet för spÀdbarn att följa med sin moder under ett fÀngelsestraff. Hur ser anstaltspersonal pÄ ÄldersgrÀnser för barns vistelse med förÀlder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att lÄta barn bo med sin förÀlder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade förÀldern, för de medintagna? Bör fÀder ges jÀmlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anstÀllda pÄ mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förÀlder i fÀngelse, sÄsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvÄrdnadsförhÄllandena.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid pÄ arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat vÀlbefinnande bland fler mÀnniskor. Delaktighet och inflytande Àr faktorer som har stor betydelse för individens vÀlmÄende, som kan frÀmjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att anvÀnda sig av Ärliga medarbetarsamtal. Beroende pÄ hur det vÀljer att anvÀndas kan det leda till ett viktigt lÀrande för sÄvÀl individ som organisation, men anvÀnds instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.