Sök:

Sökresultat:

14616 Uppsatser om Sjuksköterskors kunskap - Sida 51 av 975

Vilka kÀnnetecken och förmÄgor har en expert-coach? : en kvalitativ studie av begreppet expert-coach inom svensk elitidrott

Bakgrund och syfteIstÀllet för att bedöma och vÀrdera en coach utifrÄn dÄlig eller bra kan en coach ses utifrÄn ett kontinuum dÀr nybörjare Àr den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har tvÄ inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kÀnnetecken och förmÄgor. KÀnnetecken och förmÄgor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kÀnnetecken Àr karaktÀrsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmÄgor Àr kunskap och psykologiska fÀrdigheter.

Den levande matematiken : En studie om hur lÀrare arbetar och anser sig uppfylla kraven för att göra matematiken till ett kreativt, kommunikativ samt ett vardagligt Àmne.

I denna uppsats fÄr lÀsaren ta del av hur dagens lÀrare arbetar för att uppnÄ kraven i den relativt nya lÀroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om, eller hur, lÀrare idag gör för att matematikundervisning i Ärskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt Äterfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lÀrare i Ärskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vÄr undersökning kan sammanfattas till att fÀrsk kunskap, och rÀtt kunskap Àr A och O vid matematikundervisning..

Kan latexhandskar skada mig? Riskfaktorer & prevention vid latexallergi hos vÄrdpersonal

Vid exponering av latexhandskar kan latexallergi utvecklas, vilket kan orsaka livshotande reaktioner. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa riskfaktorerna för utveckling av latexallergi samt hur denna kan förebyggas och hindras i sin utveckling. Metoden Àr en litteraturstudie, baserad pÄ elva kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet har kategoriserats efter riskfaktorer och preventiva ÄtgÀrder. Kategorierna som framkom var: att vara atopiskt lagd, korsreaktioner med frukt och grönsaker, pudret i latexhandskarna, screening och övergÄng till puderfria latexhandskar.

INFORMATIONENS BETYDELSE : en enkÀtstudie om erfarenheten av information hos personer med astma

Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.

Det franska skolsystemet vs. Det svenska skolsystemet

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Internredovisning i nio smÄföretag - behov, utformning och begrÀnsande faktorer

Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Exempel pÄ hur Àldre personer med hörselnedsÀttning anvÀnder hörhjÀlpmedel och kommunikationsstrategier i ett socialt och aktivt liv : En fallstudie

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strĂ„lbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och mĂ„lsökande behandlingar. För att kunna utvĂ€rdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingĂ„r i en klinisk studie krĂ€vs ett informerat samtycke som skrivs pĂ„ av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rĂ€tt till information och delaktighet avseende den egna vĂ„rden och behandling. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förstĂ„else och insikt om hĂ€lsotillstĂ„nd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

(O)vetenskap i dagens gymnasieskola? : En kvalitativ studie om elevers och lÀrares syn pÄ naturvetenskap.

Syftet med denna uppsats Àr undersöka elevers och lÀrares syn pÄ vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat fem elever och fyra lÀrare.Elever anser att det Àr viktigt att veta vad vetenskap Àr och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap Àven utanför skolans dörrar. Anledningen till att det Àr obligatoriskt att lÀsa naturkunskap pÄ gymnasiet Àr att eleverna skall fÄ ett vetenskapligt synsÀtt. Med hjÀlp av lÀraren skall eleverna kunna inhÀmta den kunskap som behövs för att fÄ rÀtt uppfattning gÀllande vetenskapsbegreppet. Enligt bÄde elever och lÀrare sÄ tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen.

Könsmönster i förskolan : Hur vi gör kön.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och fÀrdigheter som eleven förvÀrvar i slöjd och hur denna kunskap kan anvÀndas i skolans alla Àmnen. Uppsatsen baseras pÄ fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger pÄ vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehÄll som förmedlas i Àmnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvÀrvar tre olika sorters kunskap. En del Àr den Àmnesspecifika kunskapen dÀr materialkÀnnedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen Àr de fÀrdigheter eleven lÀr sig, alltsÄ den kroppsliga kunskapen, som Àven kan kopplas till begreppet Techné.

VÄrdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner : Faktorer som hindrar och möjliggör

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vÄrdpersonal inom slutenvÄrden. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som anvÀndes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes pÄ. Resultatet sammanstÀlldes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgÄng till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande.

En förskola i behov av sÀrskild utveckling : En fokusgruppstudie om pedagogers upplevelser av kunskap, kompetens och ansvar inom specialpedagogik

 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom omrÄdet, Àr fortfarande oklart. Syftet med studien Àr att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger pÄ tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska omrÄdet i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen vÀrderas högt.

Kunskapsöverföring- att leda rÀtt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk NÀringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid stÄr inför den största pensionsavgÄngen nÄgonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgÄng stÀller företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsvÀxling. De personer som gÄr i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som mÄnga organisationer vilar pÄ. En stor del av denna kunskap mÄsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsÀtta att vara effektiva pÄ marknaden. Syftetmed denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för ledarskapets betydelse gÀllandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora vÀrdefull kunskap vid en generationsvÀxling.Industriföretaget LEAX har sjÀlva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsvÀxling.

Övertagande av egenvĂ„rd vid kronisk hjĂ€rtsvikt i kommunens Ă€ldreboende, en empirisk studie

Patienter med diagnosen hjÀrtsvikt ökar i samhÀllet, Ärligen berÀknas ca 30 000 nya fall tillkomma. EgenvÄrd Àr viktig för denna patientgrupp men för att bedriva egenvÄrd krÀvs att patienten har tillrÀklig fysisk och psykisk kapacitet, kunskap och motivation. RÄder brist pÄ egenvÄrdsresurser Àr det ofta personalen pÄ Àldreboendet som mÄste stödja eller helt ta över egenvÄrden. För detta krÀvs kunskap att se signaler och symtom vid en försÀmring. Syftet med denna studie var att kartlÀgga hur personalen i kommunens Àldreboende uppfattar signaler och symtom hos patienten med hjÀrtsvikt samt vilka ÄtgÀrder som vidtas nÀr patienten sjÀlv saknar egenvÄrdsförmÄga.

Arbetsförmedlares uppfattning/upplevelse av sitt klientarbete : RÄder skillnad mellan storstad och smÄstad?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför anvÀnder man sig av dramatiserade visningar nÀr man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt Àven titta pÄ varför man anvÀnder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begrÀnsa uppsatsen till att studera frÀmst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Bildomtagning en frÄga om kunskap och kompetens - Röntgensjuksköterskors berÀttelser

Inom ramen för röntgensjuksköterskors kompetens ingÄr flertalet yrkesspecifika kunskaper.Det stÀlls sÀrskilda krav pÄ teoretisk, teknisk och praktisk kunskap om optimal diagnostiskbild och optimal strÄldos ska uppnÄs. FörutsÀttning för en god radiografisk omvÄrdnad ochoptimal bild Àr röntgensjuksköterskans kompetens, kunskap, skicklighet och erfarenhet.Tidigare forskning har visat att röntgensjuksköterskans kompetens, skicklighet, erfarenhet ochkunskap utgör underlag för att skapa diagnostisk bild. Syftet med studien Àr att undersökaröntgensjuksköterskans anledning till bildomtagning och hur de skapar bÀsta möjligadiagnostiska bilder. En pilotstudie med kvalitativ innehÄllsanalys utfördes. Fyraröntgensjuksköterskor som arbetar med konventionell röntgen intervjuades.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->