En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

I den hÀr uppsatsen har vi testat MÄlbilder, som Àr en av de metoder som tagits fram för att försöka minska antalet misslyckade IT-projekt. Vi valde att genomföra ett arbete med metoden för att sedan generera sÄ mycket erfarenhet som möjligt. Dessa erfarenheter har vi haft som mÄl att de ska kunna hjÀlpa personer eller företag som sjÀlva inte har nÄgon kunskap inom omrÄdet för att anvÀnda metoden. Detta för att kunna stÀrka sin verksamhet utan att behöva ta in dyra konsulter för ett sÄ grundlÀggande steg som att ta reda pÄ vad det Àr man egentligen behöver. Studien har gÄtt till sÄ att vi har studerat MÄlbilder för att sedan anvÀnda metoden pÄ ett företag.

Syftet med undersökningen Àr att se om idrottslÀrares tidigare erfarenheter av friluftsliv, bÄde under uppvÀxten och för nÀrvarande pÄverkar i vilken omfattning man utövar omrÄdet inom idrott och hÀlsa, samt vad man har för förhÄllningssÀtt till friluftsliv. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och en fenomenografisk ansats har tillÀmpas vid analysen av materialet. Alla idrottslÀrare instÀmmer med att det pÄverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhÄller sig till det berörda omrÄdet. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger frÀmst i de problem som rör lektionstid, pengar, nÀrhet till naturen och definition i kursplanen..

Sexuellt tvÄng har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, dÀr kvinnor Àr utsatta i högre utstrÀckning Àn mÀn (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvÄng Àr en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie Àr att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berÀttelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin vilja, Sex med vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer mÄnga exempel pÄ hur kvinnorna förhÄller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur blivande lÀrare ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa och dess status i skolan. Undersökningen baseras pÄ en studiegrupp bestÄende av 229 lÀrarstudenter vid Högskolan i Kristianstad. Undersökningen Àr en kvantitativ studie som utfördes med enkÀter. Studenterna har fÄtt besvara frÄgor om sin uppfattning och Äsikter om Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet av studien visar att den egna skoltiden i stor utstrÀckning pÄverkar lÀrarstudenternas uppfattning om Àmnet idrott och hÀlsa.

This essay, with the title: Among children, laser swords and lions. ? How do we approach and utilize the cultural experiences of children? is an approach to participate in a scientific discussion in the field of cultural experiences. This text is an attempt to show the importance of paying attention to, how children express themselves, and place their activities in social and cultural contexts. By doing so and approaching children and their activities with an intercultural point of view, I can use my new found knowledge and use it to stimulate their future learning progresses in different fields.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkÀter. Utöver detta sökte vi litteratur inom Àmnet som vi kunde knyta an svaren pÄ vÄra enkÀter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker bÄde relativt ofta och mycket alkohol och hÀlften kÀnner sig berusade nÀstan varje gÄng.

Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser upplever/upplevt sin skolgÄng utifrÄn deras eget perspektiv. Teori: För att förstÄ ungdomarnas upplevelser anvÀnder vi ett relationellt perspektiv som hör hemma i det specialpedagogiska fÀltet. Metod: Studien utgÄr frÄn fenomenologin dÀr en livsvÀrldsansats har valts för att förstÄ ungdomarnas upplevelser och erfarenheter av deras skolgÄng. I en livsvÀrldsansats fÄr man möjlighet att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och synliggöra dem. Studiens datainsamling grundar sig pÄ fyra fenomenologiska intervjuer dÀr ungdomarnas upplevelser och erfarenheter synliggörs.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetsglÀdje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillrÀcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning pÄ arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frÄgestÀllningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig pÄ arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

Ridterapi har varit kÀnd som behandlingsform för sjukgymnaster sedan lÀnge, men vad Àr det arbetsterapeuterna anser att ridterapi kan ge vid rehabilitering? Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutens erfarenheter av att anvÀnda sig av ridterapi som behandlingsform till personer med funktionella begrÀnsningar. Insamlingen av data skedde med hjÀlp av en egen konstruerad enkÀt med sÄvÀl slutna som öppna frÄgor. Det framgick att arbetsterapeuterna ansÄg att ridterapi Àr en behandlingsform, med mÄnga positiva behandlingseffekter och att ridterapi Àr ett bra komplement till övrig behandling. Slutsatsen Àr att det inom ridterapi saknas validerade mÀtinstrument, vilka skulle göra det lÀttare att sammanstÀlla en utvÀrdera, ridterapi som behandlingsmetod..

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utlÀndsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering sÄ vÀljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benÀgenhet att vÀlja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som anvÀnds Àr semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen MichÚle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkÀnnande. Resultatet visar att juriststudenternas förÀldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation dÀr elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hÀlsofrÀmjande arbetet och dÀrför Àr det viktigt att fÄ veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att fÄ patienter till att bli mer fysiskt aktiva.Syfte ? Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaRŸ och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet.Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick frÄn en frÄgeguide anvÀndes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingÄr i studien.Resultat ? Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier.

Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhÀllet en naturlig del av det dagliga livet och en nödvÀndighet för att överleva. I dagens samhÀlle gÀller dock inte samma premisser. UppvÀxtÄren har en avgörande roll för barnets framtida hÀlsa. VuxenvÀrlden spelar en stor roll vad gÀller skapandet av gynnsamma förutsÀttningar för aktivitet, alltsÄ ge utrymme och skapa tillfÀllen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur förÀldrarna ser pÄ barnens aktivitetsnivÄ och om barn kan inspireras av förÀldrarnas aktivitetsnivÄ samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.

ElevhÀlsovÄrd ska erbjuda multidisciplinÀrt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att frÀmja lÀrande, god allmÀn utveckling och en god hÀlsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhÀlsovÄrd inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhÀlsovÄrden i Sverige. De flesta omvÄrdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig pÄ skolsköterskors uppfattningar om skolhÀlsovÄrdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.