I det hÀr arbetet har jag gjort intervjuer med fem grundsÀrskolelÀrare om hur de bearbetar frÄgor om döden med sina elever. Om detta finns mycket fÄ undersökningar. Endast en bok i Sverige behandlar Àmnet utvecklingsstörda och döden. De beskrivningar av situationer frÄn tillfÀllen dÄ lÀrarna bearbetat dessa frÄgor Àr avidentifierade. LÀrarna har fÄtt lÀsa utskrifter av intervjuerna och haft möjlighet att reagera pÄ dessa före mina tolkningar av dem.

Övervikt och fetma bland barn har ökat bĂ„de i Sverige och internationellt de senaste tvĂ„ decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet frĂ„n tidig Ă„lder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. BarnhĂ€lsovĂ„rden i Sverige arbetar utifrĂ„n barnets hĂ€lsa och har stora möjligheter att nĂ„ ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingĂ„r att frĂ€mja barnets hĂ€lsa, följa tillvĂ€xtutvecklingen, samt stötta förĂ€ldrarna i sin förĂ€ldraroll.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om elevers och lÀrares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr ifrÄn en aktionsforskningsinsats som Àr gjord under en femveckorsperiod vÄrterminen 2015 tillsammans med fyra elever i Ärskurs nio med erfarenheter av undervisning i sÀrskild undervisningsgrupp och en lÀrare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förÀndrat arbetssÀtt i praktiken? handlade om att genom ett förÀndrat arbetssÀtt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lÀrarens upplevelser och erfarenheter skall kunna Äterges med en god detaljrikedom.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur eWOM (Electronic Word-of- mouth), det elektroniska sÀttet att sprida information samt erfarenheter av ett resmÄl via internet, pÄverkar oss som individer vid val av ett resmÄl.Genom anvÀndandet av kvalitativa intervjuer, enkÀtundersökning samt litteraturstudier inom Àmnet har författarna för denna uppsats undersökt anvÀndandet av eWOM utifrÄn tre punkter:Hur stor pÄverkan eWOM har pÄ en individ vid val av resmÄl,NÀr anvÀnder sig individen av eWOM samtVilken slags information inhÀmtar individen med hjÀlp av eWOM. Efter utförandet av intervjuerna, sÄ vÀl som enkÀtundersökningen, kom författarna till denna uppsats fram till slutsatsen att hur personer anvÀnder sig av samt sprider eWOM beror helt och hÄllet pÄ vem man Àr som person, dock finns eWOM med genom hela beslutsprocessen vid val av ett resmÄl pÄ ett eller annat sÀtt. Den information som respondenterna av de kvalitativa intervjuer samt enkÀtundersökning tog mest till sig samt det som de ansÄg var viktigt, var kommentarer om tidigare erfarenheter samt Äsikter kring de resmÄl respondenterna söker information om..

Bakgrund:Patienter med kronisk njursvikt i slutstadiet behöver dialysbehandling för att överleva. De behöver vÀlja en behandling som passar deras livssituation. Hemhemodialys har ökat som behandlingsform. Sjuksköterskan som arbetar pÄ en dialysavdelning, möter patienter som Àr i behov av stöd och information. Det Àr viktigt att sjuksköterskan kan ge en trovÀrdig information om de olika dialysformerna.

NyanlÀnda elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar frÄn Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige pÄ grund av oroligheterna som förekommer i dessa lÀnder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fÄtt ta emot mÄnga nyanlÀnda elever. Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva de nyanlÀnda elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlÀnda elevernas upplevelser av mötet med det svenska sprÄket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.

Bakgrund: Kronisk sjukdom Àr en sjukdom av lÄngvarigt tillstÄnd och har generellt en lÄngsam utveckling. NÀr ett barn diagnostiseras med en kronisk sjukdom upplever förÀldrar att deras livsvÀrld förÀndras. FörÀldrar till ett barn med kronisk sjukdom mÄste göra omfattande försök att anpassa sig till de nya omstÀndigheterna.Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av att vara förÀlder till ett barn med kronisk sjukdom.Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar.Resultat: NÀr barnet blev diagnostiserat med en kronisk sjukdom upplevde förÀldrar emotionell chock. Behandlingen kring barnets sjukdom upplevdes som svÄr att hantera i början men med tiden blev det lÀttare. Vardagen blev sig inte lik och familjerelationer förÀndrades.

Detta arbete handlar om hur man som lÀrare kan agera i en situation dÀr en elev har förlorat en förÀlder eller dÄ lÀraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie och intervjuer med fyra lÀrare som har varit med om dödsfall i skolan. LÀrarna i intervjuerna har berÀttat om sina egna erfarenheter, hur de har kÀnt, tÀnkt och gÄtt tillvÀga. Genom att ta reda pÄ hur elever i olika Äldrar reagerar pÄ döden fÄr man en viss beredskap för hur man som lÀrare kan bemöta dem. LitteraturgenomgÄngen och intervjuerna ger bra exempel pÄ hur man kan eller bör agera i en sorgesituation.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vÄrdsituationer. Varje mÀnniska har rÀtt att blirespekterad som en individ och inte utsÀttas för intrÄng i den personliga sfÀren. DÄ dettainte alltid respekteras i vÄrdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien anvÀndes en kvalitativ ansats. Med hjÀlp av criticalincident metoden undersöktes patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vÄrdsituationer.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmÀlningsplikten, men ocksÄ erfarenheter av att inte anmÀla och vad det Àr som gör att man vÀljer att avstÄ det. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrÄn Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lÀttare för att se pÄ en situation ur ett vuxenperspektiv och dÀrmed brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att fÀrre anmÀlningar görs. Vidare visar studien pÄ okunskap bland pedagoger gÀllande anmÀlningsplikten , dels beror detta pÄ brister i pedagogernas utbildningar men ocksÄ pÄ brister i informationen frÄn verksamhetsansvariga..

Bakgrund: VÄrdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svÄrigheter att förhÄlla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS Àr en emotionell instabil personlighetsstörning dÀr humöret Àr oberÀkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor sÄvÀl som annan vÄrdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: UtifrÄn syftet gjordes en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar frÄn olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bÀrande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vÄrdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket frÀmst berodde pÄ för lite kunskap om denna patientgrupp.

Utvecklingen av svensk hemsjukvÄrd har gjort det möjligt för alltfler personer att vÄrdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svÄrt sjuka och döende personer i hemmet stÀller krav pÄ sjuksköterskorna som ska delta i vÄrden. Det Àr viktigt att redan frÄn första mötet skapa en relation prÀglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svÄrt sjuka personer med behov av palliativ vÄrd i hemmet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Denna studie syftade till att beskriva och skapa förstÄelse för praktikhandledares erfarenheter av att ta emot praktikanter. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sju tidigare praktikhandledare för Personalvetarprogrammet. Resultatet visar att informanterna var positiva till att ta emot personalvetarstudenter som praktikanter, men samtidigt att det inte Àr helt lÀtt alla gÄnger. Positivt sÄgs bland annat: att praktikanter bidrar med nya perspektiv, att som handledare fÄ möjligheten att visa upp ett jobb och bidra med ett lÀrande samt att praktik sÄgs som en möjlighet att knyta kontakter. Informanterna menade samtidigt att mottagandet av praktikanter krÀver en del tid och energi samt att det kan finnas svÄrigheter kopplade till den egna arbetsplatsen.