Det är av stort intresse både nationellt och internationellt att höja kvalitén på sjuksköterskans dokumentation samt enas om en gemensam terminologi. Den största anledningen till detta är det ökande behovet av säker och tillförlitlig överföring av patientrelaterad information mellan olika vårdgivare och mellan hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förväntningar på och erfarenheter av ett elektroniskt journalsystem (VAS/Vård Administrativt System) som stöd i omvårdnadsarbetet. Speciellt fokus var områden gällande utbildning, kunskapsnivå, användarvänlighet och påverkansmöjlighet. En enkätundersökning genomfördes och data analyserades med kvalitativ och kvantitativ ansats.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna. När barn drabbas av sjukdomen kan det uppstå en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag påverkas. Utifrån ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, där varje del, familjemedlemmarna påverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, när ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och användes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strävan efter acceptans, utmaningar och osäkerhet i den nya rollen och ändrad ansvarsfördelning.Slutsats: Utifrån resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förändrade ansvarsfördelningen har en påverkan på familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen än bara det drabbade barnet är i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förändrade vardagen.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Rapportens övergripande syfte är att med fokus på uppskattning synliggöra i vilken utsträckning eleverna uppnår kursplanens mål för skolår fem, att ?kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider? (Skolverket, 2000c, s. 28). Syftet är även att se vilka erfarenheter eleverna hänvisar uppskattningarna till samt om eleverna anser sig arbetat med momentet i skolan.Tillgången till litteratur och forskning kring eleverna uppskattningsförmåga är begränsad. Dessutom introducerades momentet i kursplanen först år 1994, varpå studien är intressant.Undersökningen genomfördes i tre klasser i skolår fem och innefattade två delar.

Projekt är en etablerad arbetsform på bland annat kunskapsföretag inom många olikaaffärsområden. Ett projekt har ett mål, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfälligt samla expertkompetens från många olika områden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplägget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet är således projektledarens kompetens avstort värde.Projektledare kan lära av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det ärviktigt att behålla kunskap inom organisationen då kunskapsföretag är beroende avkunniga anställda och företagets affärsidé bygger på att sälja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten.

Människor rör sig idag i allt större utsträckning mellan olika vårdenheter. För att patienter ska erhålla en god, tillgänglig, säker och effektiv vård krävs det därför att olika vårdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings läns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger på kommunikation och samarbete mellan patienter, närstående och vårdpersonal. Ett område i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bättre samarbete mellan olika vårdenheter.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes drabbar allt fler i världen. Distriktssköterskan på vårdcentralerna i Sverige har en stor betydelse för patienter med diabetes typ 2 genom att erbjuda vägledning och undervisning för att patienten själv ska klara hantera sin sjukdom. Egenvård är en stor del i behandlingen och för att klara den krävs undervisning och stöd från distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter kring vägledning till patienter med diabetes typ 2. Metod: en kvalitativ ansats har använts och fjorton distriktssköterskor på vårdcentraler i Region Skåne har intervjuats.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för en påfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium är en form av hjärndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vårdkostnader i form av förlängd vårdtid. Studier visar att trots att iva-delirium är vanligt förekommande inom intensivvården så missas tillståndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men används vanligen i liten utsträckning inom svensk intensivvård. Detta kan leda till att intensivvårdssjuksköterskor, utifrån personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vårda patienter med iva-delirium.

Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktivitet på särskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av åtta äldre personer som bodde på särskilt boende. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmåga en väsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vård och måltider ger struktur åt dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?Begränsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vänner i sociala aktiviteter?.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Författarna av denna studie har intervjuat sju lärare om deras erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsättningar som krävs för att eleverna ska kunna använda mobiltelefonen i skolarbetet samt på vilket sätt lärare och elever kan använda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lärares erfarenheter av att använda mobiltelefoner som stöd för elevernas lärande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärares erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen är positiva.

Syftet med denna studie var att ta reda på erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrån de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, där de fick berätta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstå aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjälp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att några av deltagarna valde att avstå från att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende på olika funktionsnedsättningar som var relaterade till deras sjukdom.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun destruktion av betaceller i bukspottkörteln. När ett barn drabbas av diabetes krävs det mycket av föräldrarna och kommer som en chock för hela familjen. Föräldrar vill göra allt för barnet men kämpar med de upplevelser som tillkommit.Syftet: Att beskriva vad föräldrar vars barn diagnostiserats med Diabetes Mellitus Typ 1 har gjort för livsstilsförändringar och vilka erfarenheter föräldrarna har fått samt vilken kunskap och information det ger sjuksköterskor i stödet till nya drabbade familjer.Metod: Beskrivande litteraturstudie.Resultat: Vid insjuknandet i diabetes upplevde många föräldrar rädsla, frustration, oro och hjälplöshet. Föräldrarna ville sträva efter normalitet i vardagen och bli behandlade som en frisk familj.  Genom information, god kommunikation och bra stöd från sjuksköterskan behövde inte föräldrarna känna sig ensamma utan hade alltid någon att komma till. Även stödfamiljer och stödgrupper var viktiga för föräldrarna som här kunde få och dela med sig av erfarenheter och tips.

Syftet med vår uppsats var att få en förståelse för individers upplevelser och erfarenheter av att leva i en ombildad familj, där de olika familjemedlemmarna ingår i ett länkat familjesystem. Det empiriska materialet bestod av intervjuer mer tre kvinnor och två män som alla har erfarenheter av att leva i en ombildad familj. Individer har olika värderingar och livsstilar, nya regler och normer skapas utifrån gamla. Respondenterna uppger att det kan ta tid innan man hittat sina roller inom den ombildade familjen men om man lyckas med detta kan det bli ett bra liv att leva i en ombildad familj. Det framkom att våra respondenter såg det som en stor tillgång att barnen får ett brett socialt nätverk av att leva hushållsöverskridande samt att de får lära sig att ta hänsyn till andra individer..