Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede.

Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus.

Bakgrund: Forskning belyser faktorerna som påverkar patienters önskan att påskynda döden i livets slutskede. Det saknas dock studier som undersöker hur sjuksköterskor, som arbetar med patienter som är obotligt (terminalt) sjuka och önskar dö, betraktar sig själva i mötet med de här patienterna. Syfte: Föreliggande studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor ser på sig själva, i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda sin död. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra legitimerade sjuksköterskor.

Bakgrund: Från internationell forskning framkommer att det finns kunskap om hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Dock finns sparsamt med forskning inom detta område i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Metod: Studien har en empirisk design med kvalitativ ansats. Samtalsintervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med hjälp av modifierad innehållsanalys, editing analysis style, enligt Malterud (2009).

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med både födelse och död. För personer som inte har lång tid kvar i livet är det av betydelse att vården sker på ett sådant sätt att deras värdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna meningsfullhet genom att kunna tillgodose patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna känslor i svåra situationer, att använda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Den verbala och icke verbala kommunikationen är viktiga delar i allt vårdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprätthållas.I dagens hälso- och sjukvård är det en strävan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vårdtiden blir kort och att det kan vara svårt att etablera en god vårdrelation.I mötet med svårt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats är att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede.Uppsatsen är en litteraturstudie, där kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första är personlig påverkan och det andra är samarbete och det tredje temat är resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstå i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras..

Syfte:Syftet med studien är att studera i hur stor omfattning patienter är omgivna av andra i dödsögonblicket i palliativ vård och undersöka om det finns formulerade omvårdnadsmål i patienters IVP gällande vården i livets slutskede. Metod:Studien är kvantitativ retrospektiv med deskriptiv och analytisk design. I studien ingår samtliga cancerpatienter (n= 316), som vårdats och dött på en vårdavdelning och ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) i Stockholm samt registrerats i Svenska palliativregistret (n=295). Resultat:Studien visade att i åldersgrupperna 75-84 år och 85 eller äldre var det fler som dog utan någon närvarande vid dödsögonblicket än i övriga åldersgrupper. Patienter dör utan att någon närvarande vid dödsögonblicket i ungefär lika stor omfattning i urvalet som på övriga palliativa enheter i Sverige.

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

Att arbeta med döende patienter är ofta tyngande för sjuksköterskor. När livet börjar närma sig slutet för patienter är sjuksköterskor viktiga personer. Sjuksköterskor kan ge stöd, framförallt till döende patienter men också till patientens närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats av tio vetenskapliga artiklar framkom ett resultat.

Introduktion På avdelningar där det sällan vårdas patienter som befinner sig i livets slutskede har brister i sjuksköterskans stöd till dessa patienters närstående setts. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning står det att sjuksköterskan genom dialog med närstående och patienter skall ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet. Genom en ökad förståelse för närståendes upplevelser och behov antas sjuksköterskan kunna förbättra det individanpassade stödet för de närstående.Syfte Att klargöra närståendes upplevelser och behov i samband med omvårdnad i livets slutskede. Metod Denna uppsats bygger på kvalitativ forskning där en analys gjorts av tio artiklar hämtade ifrån databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitativ forskning bygger på att ett specifikt fenomen studeras och syftar till att ge ökad kunskap inom ett visst ämnesområde.

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi.Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier.Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.