Varje år diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked väcker blandade känslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svårt besked kan leda till en förändrad livssituation och kan även ses som början på en lång och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad på 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och därmed öka sjuksköterskans förståelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom ämnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Vi vill karaktärisera fenomenet konceptbutik och undersöka hur den kan fungera som ett verktyg, för att bygga upp sitt varumärke. Konceptbutiker handlar om att ge upplevelser och erbjuda aktiviteter. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse. Det optimala för en konceptbutik är att enbart sälja ett varumärke då dess syfte är att stärka det. Personalen och interiören har visat sig ha en viktig roll när det gäller att föra ut rätt budskap..

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som kräver livslång behandling, mediciner och har en stor påverkan på det dagliga livet. Tidigare forskning visar att män och kvinnor påverkas olika av att leva med sjukdomen. Relativt få studier tar upp enbart det kvinnliga perspektivet. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Nio artiklar kvalitetsgranskades och analysmetoden som användes var manifest innehållsanalys.

Inledning: Det är en unik händelse att bli förälder. Pappan har mindre kontakt än mammanmed BVC de första månaderna. Pappor tar inte ut sin föräldraledighet i samma utsträckningsom mammor. Det är av stor vikt och betydelse för pappan att bli bemött av sjuksköterskansom unik individ med egna specifika behov.Syfte: Att beskriva pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande på BVC.Metod: Pilotstudie, intervjuer med kvalitativ ansats. Innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) användes.Resultat: Vi har kommit fram till temat KASAM och kategorier: 1) Meningsfullhet 2)Bekräftelse känsla av tilltro/tagen på allvar och 3) Individanpassning/ begriplighet.Diskussion: Syftet med studien har uppnåtts genom att beskriva två pappors upplevelser avbemötandet från sjuksköterskan på BVC.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Det är inte enbart den sjuke som blir delaktig och påverkas i samband med ett insjuknande i cancer, utan även de anhöriga blir drabbas. Forskningen är inriktad på patienternas upplevelse av cancer, både ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av information när en närstående har cancer. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: Att informationen orsakar rädsla och oro men ger stöd, Att vilja förstå det som sägs och skrivs, Att själv söka kunskap om cancer, Önskan att alltid få vara med, Att vårdpersonalen avsatte tid och förklarade.

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att beskriva företagets tjänsteutbud. Inom marknadsföring används upplevelser för att tränga igenom det tilltagande mediebruset och för relationsbyggande åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida eventbyråer profilerade inom relationsskapande event marketing använder begreppet upplevelse och vad det har för betydelse för deras verksamhet. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie baserad på intervjuer med sju eventbyråer. Studien visar att upplevelse som fenomen är en viktig effekt av relationsskapande event marketing, men att det finns en paradox ifråga om användningen och beskrivningen av begreppet.

Att uppleva hopp är viktigt för människors hälsa och välbefinnan-de. Hopp är nödvändigt för att livet ska upplevas som gott att leva, och utgör en väsentlig källa för livskvalitet Syftet med denna stu-die var att beskriva människors upplevelse av hopp vid sjukdom. För att få ökad förståelse för hur människor kan uppleva hopp vid sjukdom gjordes en kvalitativ innehållsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kate-gorier: en inre positiv kraft som ger styrka och framtidstro, att hoppet framträder och förändras vid sjukdom, att ha en andlig tro som stärker välbefinnandet och ökar tilltron till livet, att känna sig värdefull, behövd och delaktig, att kunna gå vidare i livet och pla-nera för framtiden när livet är riktigt svårt samt att bli bemött med engagemang och lyhördhet. Resultatet av denna studie ger fördju- pad kunskap och förståelse om hur människor upplever hopp och vad som påverkar graden av hopp.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva människans upplevelse av tröst vid kronisk sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att få hjälp genom tron på Gud eller genom inre styrka, att det finns någon som lyssnar och förstår, att det finns andra som är sjuka på samma sätt, att göra en resa i minnen av ett bra liv. Omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa människan att uppleva tröst bör skapas av sjuksköterskan för att ge möjlighet för människan att utöva sin andliga tro och stödja hennes inre styrka, lyssna och finnas till hands för människan, ge möjlighet till gemenskap samt att summera sin livsvärld. Kunskap, respekt och förståelse för människan som har en kronisk sjukdom ansågs vara en bas för omvårdnadsinterventioner..

Alzheimers sjukdom är mycket vanligt förekommande sett ur både ett internationellt och nationellt perspektiv. Ungefär 90 000 personer har diagnosen Alzheimers i Sverige. För att sjuksköterskan ska kunna ge god och adekvat vård behöver patientens upplevelse av sjukdomen uppmärksammas. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse av första fasen vid Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades för att sedan utgöra resultatet.

Hos personer som vårdas på intensivvårdsavdelning är smärta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. Smärta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. Vårt syfte var att beskriva upplevelsen av smärta hos personer som vårdats på intensivvårdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkänd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vårdats på intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmärtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att känna trygghet hos personalen och lättnad då buksmärtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmärtan samt att sakna tillfälle och utrymme för att uttrycka sina känslor och sina behov.

Syftet med min undersökning var att studera hur gymnasieelever upplever att tala engelska, både ur allmän karaktär samt att undersöka hur de upplever att tala om detta sker med utgångspunkt i en film. Undersökningen genomfördes under två olika tillfällen med två olika gymnasieklasser: vårterminen 2004 och höstterminen 2004. Min undersökning visade att flertalet elever känner osäkerhet och bristande självtillit inför att tala engelska. Att använda film som motiverande faktor visade sig fungera väl, och utgjorde dessutom ett hjälpmedel till att kunna placera engelska termer i sitt rätta sammanhang. Dock visade resultatet att filmen i sig kan ersättas av andra läromedel.