EU:s avfallsdirektiv är det högst styrande dokumentet som reglerar de nationella bestämmelserna gällande avfall. Detta genomsyrar bland annat kommunernas avfallsplaner. Tas hänsyn till plockanalyser, avfallsplan, insamlad mängd hushållsavfall och grovavfall erhålls en bra överblick på var åtgärder bör vidtas. Studien berör Ovanåkers kommuns avfallsarbete med avseende på hushållens avfallsmönster. Även avfall som går under producentansvaret har analyserats för att få en bättre uppfattning om kommunens förhållande till internationella och nationella lagar.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga.

Munkfors kommun är en kommun som har haft en negativ befolkningsutveckling under en tid då det är brist på unga människor och barnfamiljer. Denna utveckling skapar problem eftersom det bl.a. hotar skolornas bevarande. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga inpendlarnas synsätt på Munkfors kommun. Vi har arbetat utifrån denna problemformulering: Vilka faktorer är det som gör att inpendlarna inte bosätter sig i Munkfors utan istället väljer att pendla till kommunen varje dag för att arbeta? De tre övriga frågeställningarna lyder: Vad anser inpendlarna saknas i Munkfors? Vilka förändringar måste ske för att få inpendlarna att flytta till Munkfors? Vad är kännetecknande för dem som kan tänka sig att flytta till Munkfors? I den teoretiska referensramen har vi haft med saker som platsbegreppet, platsidentitet, vad som är positivt respektive negativt med att pendla, hur beslut om pendling eller flyttning tas och hur/vad människor tänker när de tar ett sådant beslut samt vilken sorts människor i allmänhet det är som är mest benägna att flytta och pendla..

Att grönområden har positiva effekter på människors hälsa är vetenskapligt bevisat. Ett viktigt uppdrag för dem som arbetar inom kommunal planering är därför att underlätta för invånarna att vistas i grönområden. Detta uppdrag är speciellt viktigt att ha i åtanke idag när förtätningen av städer leder till att grönytor byggs igen samt att fler måste dela på de grönytor som finns. Detta arbete ger en orientering i vilka hälsoeffekter som vistelse i grönområden kan bidra till och vilka faktorer som kommunala förvaltningar bör ta hänsyn till i planeringen för hälsofrämjande grönområden. Med utgångspunkt i en bred teoretisk bakgrund har en fallstudie av ett specifikt bostadsområde gjorts.

Luleå kommun funderar på att införskaffa ett GPS-baserat kvalitets- och uppföljningssystem för gatudrift. Detta för att få en bättre kontroll på vilka aktiviteter inom gatudrift som har utförts samt när och vart de har utförts. Detta arbete åt Luleå kommun syftar till att utvärdera hur ett GPS- baserat kvalitets- och uppföljningssystem kan användas inom kommunal gatudrift. Vilken data som kan genereras från ett sådant system och hur den ska användas. Arbetet har genomförts som en fallstudie med uteslutande kvalitativt material.

Titel:I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lärande i Halmstads kommunFörfattare:Pernilla HolmbergUppdragsgivare:JMG/Tomas OdénKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2012Handledare:Nicklas HåkanssonSidantal:38 sidor (cirka 16 000 ord)Syfte:Att få kunskap om förekomsten av organisatoriskt lärande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de två extraordinära händelserna ?vattenhändelsen? och ?hamnbranden?.Metod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun.Huvudresultat:Resultatet visar att det försiggår organisatoriskt lärande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lärande har man lärt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag från de två extraordinära händelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt några avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjänsten Bambuser är de insatser som i sammanhanget sticker ut mest..

SammanfattningForshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds.

Detta examensarbete handlar om förutsättningarna idag för en individ, boende i flerbostadshus, att medverka till att sluta närings- och materialkretslopp genom att källsortera sitt fasta avfall. Examensarbetet består av två huvuddelar. Den första delen omfattar en beskrivning över de visioner om kretslopp som myndigheter och politiker gett uttryck för och de förväntningar och krav som ställs på hushållen från andra aktörer som har att genomföra myndigheternas intentioner. Dessutom ingår en kartläggning över förutsättningarna för hushållen att uppfylla dessa intentioner. I den andra delen undersöks huruvida de utsorterade återvunna fraktionerna kommer att ingå som returråvara i nyproduktionen, dvs om kretsloppen sluts.

I detta examensarbete studeras miljökonsekvenser av Växjö kommuns ställda energikrav på bostadsområdet Östra Lugnet i Växjö. Dessutom studeras hur väl Växjö kommuns och BBRs (Boverkets byggregler) krav på specifik energianvändning efterlevs. Växjö kommuns krav ställs på både företag och privatpersoner där kravet innefattar anslutning till Växjös fjärrvärmenät. Kommunen ställer också krav på företag gällande specifik energianvändning. Denna studie uppvisar skillnader, både mellan företag och privatpersoner men även mellan företags olika kvarter, i hur väl ställda energikrav efterlevs. Där lyckas företagen sämst, trots att de haft strängare krav. Studien visar också att fjärrvärme bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp, vilket stöder Växjö kommuns kravställande på fjärrvärmeanslutning..

AbstractThe aim of this essay is to analyse the effects of women's representation on actual political outcome. Quantitative method and materials are used to study the consequences of women's political participation in Swedish municipals.Many theorists think that women have special interests, different from men?s, which is also the belief of this essay. This political interest is here defined as freedom from discrimination and violence against women. In order to see if this interest is present in local policy it is transformed into variables concerning whether the local authority has an equality plan, supports a local shelter for abused women and by how much money it supports women's shelter.

Examensarbetets mål är att beskriva och beräkna Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuners framtida bergmaterialbehov med utgångspunkt från bygg- och anläggningsprojekt som pågår och som planeras. Syftet är att få en sammanställning som visar om materialet räcker till eller om det finns behov att öppna nya täkter. Sammanställningen kan med fördel användas av kommunerna som planeringsunderlag beträffande nya vägbyggnadsprojekt. Alla tillståndsgivna täkter i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner har kartlagts och täkternas kapacitet har också tagits fram. Även alla pågående och planerade vägarbeten kommunvis och årsvis från år 2005 fram till 2009 har karterats.

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmål år 2012 att materialåtervinning ska öka med 40 % från 2009 års nivå. I materialåtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig åtgärd för att uppfylla detta mål är att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli så framgångsrikt som möjligt är det viktigt att studera kommuninvånarnas inställning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning är en lämplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Syftet med arbetet är att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som är effektiva. Arbetet kommer även visa vilka problem som kan uppstå i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta på en nationell nivå för att se hur samråd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbättras. Det leder fram till huvudfrågan; Hur kan planeringen uppnå medborgarnas och lagens krav på medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehållande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal.

Resandet mellan länder i världen har ökat vilket även medfört att fler turister från andra länder besöker Sverige. Vilhelmina kommun som är beläget i Lappland anses av utländska turister vara ett exotiskt resmål, men har trots detta erfarit att turismen minskat. Welw AB är ett turistföretag som marknadsför naturturism i Vilhelmina kommun och som med stöd från kommunen vill ändra den negativa turistutvecklingen. Welw AB vill genom att se hur andra liknande turistföretag lyckats locka turister, hur de arbetar med sin marknadsföring och lära och anamma deras tillvägagångssätt.Med denna utgångspunkt valde vi i samråd med Vilhelmina kommun och Welw AB att göra en benchmarking där Welw AB jämförs med två liknande turistföretag i Kärnten, Österrike. I Kärnten, som anses vara ett välkänt turismområde, finns liknande natur och möjlighet till aktiviteter som finns tillgängliga i Vilhelmina kommun.