Syftet med studien var att undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier elever anvÀnde sig av nÀr de skulle förstÄ olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i Ärskurs tre anvÀnde nÀr de lÀste olika slags textgenrer anvÀndes tre olika texter, en skönlitterÀr text, en faktatext och en instruktionstext.Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ vilka strategier eleverna anvÀnde nÀr de skulle förstÄ innehÄllet i en text.Resultatet i studien visade att elever anvÀnde olika strategier nÀr de skulle förstÄ olika slags texter. Resultatet tydde Àven pÄ att elever var medvetna om fler strategier Àn vad de anvÀnde under vÄra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sÀtt som eleverna kunde anvÀnda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svÄra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade pÄ att elever frÀmst anvÀnde strategin att nyttja minnet nÀr de försökte förstÄ olika slags texter.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lÀrarstrategier för att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende. Med olÀmpligt beteende menar jag dÄ eleven agerar utÄt och hindrar lÀraren att göra det som den tÀnkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det lÀraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende.Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gÀller för lÀrare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar frÄn olika psykologiska perspektiv. UtifrÄn ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lÀrare kan anvÀnda sig av för att i förebyggande syfte undvika olÀmpligt beteende och strategier som kan anvÀndas i sjÀlva situationen för att komma till rÀtta med beteendet. DÀrefter har jag med kvantitativ metod i form av enkÀter undersökt strategier hos lÀrare i Är 4-6 pÄ olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollÀrare som arbetar pÄ olika skolor i olika omrÄden och kommuner har svarat pÄ enkÀterna.Resultatet visar sig att lÀrare anvÀnder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt beteende.

Införandet av personval, utlÀndska influenser och ett ökat mediebrus Àr faktorer som kan ha medfört en ökad tendens att marknadsföra politiker i Sverige. Denna uppsats Àmnar granska de svenska riksdagspolitikernas anvÀndande av personliga varumÀrken och andra strategier. Till grund för granskningen belyses ett antal olika strategier, som bl.a. tillÀmpas av en rad marknadsföringskonsulter. I uppsatsen görs ocksÄ en studie av nÄgra utvalda svenska riksdagspolitiker och deras anvÀndande av marknadsföringsstrategier.

Detta arbete syftar till att studera hur man i gymnsaiekursernas kemiundervisning fÄr eleverna motiverade och intresserade för kemi. Dels huruvida kemilÀrarnas strategier skiljer sig Ät beroende pÄ om de i sin lÀrarexamen har kemi som huvudÀmne eller ej. Dels om det finns nÄgot samband mellan de strategier lÀrarna vÀljer att anvÀnda och hur lÄng erfarenhet de har av att undervisa i kemi. För att svara mot syftet gjorde jag en litteraturstudie som sedan legat till grund för utformandet av en enkÀt. EnkÀten anvÀndes i den undersökning jag genomfört bland gymnasielÀrare som undervisar i kemi.

Syfte:Som pedagog anvÀnder man sig stÀndigt av olika strategier i sin undervisning för att nÄ de mÄl som Àr uppsatta för verksamheten. Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur pedagoger som anvÀnder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillÀmpar.   Metod:En kvalitativ metod i form av en intervjustudie anvÀndes för att fÄ fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lÀrare medverkade. Informationen frÄn intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som Àr uppbyggt enligt TrenÀtsteorin, och ett strateginÀt skapades. En observation genomfördes Àven för att ge en inblick i hur ett massagetillfÀlle i skolan kan se ut. Resultat:Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt anvÀndande av massage som en del av undervisningen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ mer om dyskalkyli, vad det innebÀr och vad mellanstadielÀrare i Ärskurs 4-6 har för kunskaper om att anvÀnda hjÀlpmedel och strategier för att hjÀlpa elever med dyskalkyli. I undersökningen deltog 23 lÀrare frÄn nio skolor i tvÄ olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt med öppna svarsalternativ och Àr dÀrmed en bÄde kvalitativ och kvantitativ studie.  I arbetet kommer resultatet av enkÀterna att redogöras och kopplas till litteratur samt diskuteras. MÄlet med detta arbetet har varit att undersöka vad lÀrare har för kunskaper om att anvÀnda sig av hjÀlpmedel och strategier för att hjÀlpa elever med dyskalkyli. Kunskapen om dyskalkyli och hur lÀrare ska arbete kring detta bör förbÀttras. Ett flertal av lÀrarna i undersökningen har inte fÄtt nÄgon utbildning om dyskalkyli och kÀnner dÀrmed att deras kunskaper om att anvÀnda sig av hjÀlpmedel och strategier för att hjÀlpa elever med dyskalkyli inte Àr tillrÀckliga.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Studien undersöker reklamfilmer som anvÀnder sig av andra varumÀrken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som anvÀnds i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tÀnkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar anvÀndningen av de olika strategierna som anvÀnds i reklamfilmerna, samt pÄ vilket sÀtt reklamfilmerna Àr utformade. Studien visar pÄ att företag gynnas av de jÀmförande marknadsföringsstrategier de anvÀnder sig av. Det framkommer ocksÄ i studien att nÀr jÀmförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmÀrksamhet riktad till just den och de företag som Àr inkluderade i den.

This research paper has the aim of examining Swedish and Australian teachers? knowledge base and use of learning strategies in their language classes. After conducting qualitative interviews, the interviewees? answers are tabled to corresponding descriptions of how strategies are communicated in current curricula of the two countries. The answers confirm that teachers? understanding of learning strategies partly agree with previous research on strategies.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts pÄ LÀnsförsÀkringar för att jÀmföra hur beslutsvÀgar ser ut och hur förankrade strategier och visioner Àr i verksamheten. Resultatet av studien visar pÄ att det finns en vÀl beskriven form för beslutsvÀgar och beslutsforum. Dock Àr dessa vÀgar och forum relativt sett okÀnda i verksamheten vad gÀller deras syften och innehÄll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ fritidspedagogers syn pÄ sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de Àr förberedda inför den uppgiften, med fokus pÄ om de anser sig fÄtt tillrÀckligt frÄn sin utbildning eller frÄn skolan de arbetar pÄ. FrÄgestÀllningarna som behandlades Àr: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier anvÀnder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskÄren en gemensam strategi eller Àr den individuell frÄn pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet frÄn intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda pÄ arbetet med barn som har diagnosen ADHD frÄn sin skoltid.

BAKGRUND:Det finns en stor mÀngd litteratur kring problemlösning. Den litteratur vi tagit upp anser vivara den mest relevanta för vÄr undersökning. Vi har med tre artiklar som belyser detaktuella forskningslÀget.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka elevers sÀtt att lösa och tolka en problemformuleradmatematisk text i Är 3.METOD:Eleverna i undersökningen har löst ett öppet matematiskt problem, dÀrefter har vi genomfört17 barnintervjuer i Är 3.RESULTAT:UtifrÄn vÄr analys fann vi tre strategier i elevernas lösningsmetoder. Vi har kallat dem försymbolstrategi, bildstrategi samt text- och sifferstrategi. Vi har ocksÄ funnit att eleverna haranvÀnt olika rÀknemetoder i sina lösningar, dessa Àr addition, multiplikation och i ett falldivision..

Syftet med studien var att identifiera vilka primÀra strategier coacher anvÀnder sig av för att hjÀlpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv Àr ett outforskat omrÄde. Podlog och Dionigis (2010) Àr en av fÄ studier dÀr man undersökt vÀrldselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att anvÀnda sig av liknande tillvÀgagÄngsÀtt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare pÄ en lÀgre nivÄ Àn den högsta vÀrldseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur man som pedagog kan gÄ tillvÀga för att fÄnga barnens uppmÀrksamhet under samling i förskolan.Vi har diskuterat detta Àmne utifrÄn litteratur som behandlar uppmÀrksamhet, samling och ledarskap. Vi har anvÀnt oss av tvÄ undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat pÄ observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer anvÀndes för att fÄ fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att fÄ en förstÄelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar pÄ att pedagogerna anvÀnder sig av ett flertal strategier för att fÄnga barns uppmÀrksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte Àr uppmÀrksamma under samlingen.