Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Bakgrund: Abort har förekommit i alla tider och idag utförs abort lagligt på mångaställen i världen. Abort innebär att avsluta en graviditet och i norden ökar antaletaborter, trots tillgång till preventivmedel. Anledningen till att kvinnor väljer attgenomföra en abort kan vara många och huvudorsaken är en dålig eller ingen relationmed fadern. Att besluta sig att genomgå en abort är för många inte enkelt och där blirsjuksköterskans stödjande omvårdnad viktig. Därför är det av stor vikt att ta redasjuksköterskornas upplevelser av omvårdnaden i abort situationer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext.

Entitetupplevelser (upplevelser med väsen och spöken) kan bestå av närvarokänslor, starka lukter, ljud, apparitioner, fysiska förnimmelser eller tillsynes oförklarlig förflyttning av föremål. Entitetupplevelsernas karaktär samt tolkningarna är mycket individuella. Ulf Sjödins undersökning om vilka människor som tror på entiteter har visat att det främst är ensamma människor och/eller människor med en allmän oro inför framtiden. Syftet med uppsatsen var att med jungianska teorier visa på hur man kan tolka entitetupplevelser, samt belysa en eventuell interaktion mellan percipient och entitetupplevelse. Ett ytterligare syfte med uppsatsen var att pröva Sjödins teorier om vilka människor som tror på entiteter.

Entitetupplevelser (upplevelser med väsen och spöken) kan bestå av närvarokänslor, starka lukter, ljud, apparitioner, fysiska förnimmelser eller tillsynes oförklarlig förflyttning av föremål. Entitetupplevelsernas karaktär samt tolkningarna är mycket individuella. Ulf Sjödins undersökning om vilka människor som tror på entiteter har visat att det främst är ensamma människor och/eller människor med en allmän oro inför framtiden. Syftet med uppsatsen var att med jungianska teorier visa på hur man kan tolka entitetupplevelser, samt belysa en eventuell interaktion mellan percipient och entitetupplevelse. Ett ytterligare syfte med uppsatsen var att pröva Sjödins teorier om vilka människor som tror på entiteter.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fäders förändrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i föräldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omställningen att bli förälder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstämdhet som vanligt förekommande men de var positivt inställda till ett instrument för att identifiera nedstämdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

AbstraktBakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen.Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Att drabbas av en långvarig sjukdom påverkar ofta personens dagliga liv i hög utsträckning. Parkinsons sjukdom (PS) är en långvarig progressiv sjukdom som ger en individuell symtombild av både motorisk och icke- motorisk karaktär. Att leva med PS påverkar personens livssituation. Vid sjukdom genomgår personen en transition, processen innebär att ny kunskap, upplevelser och erfarenheter integreras över tid och blir en naturlig del i dagligt liv. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelser av transition från frisk till sjuk hos kvinnor med PS.

Syftet med uppsatsen är att hjälpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andraspråk som ska lära sig läsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgångspunkt i problempreciseringen: Hur hjälps elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna återspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om ämnet. Genom att ställa resultatet av undersökningen i relation till gällande forskning inom ämnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad är forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjälpa elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning?.

Introduktion: I världen drabbas omkring 15 miljoner människor av en stroke varje år. En stroke kan ge individen som drabbats kvarstående funktionsnedsättningar. De som drabbats av en stroke upplever att det sker en livsstilsförändring och det blir en daglig kamp för att kunna återgå till sitt normala. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser som kan påverka livskvaliteten hos patienter efter en stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

 Bakgrund: Redan på 80-talet fördes diskussioner om anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning (HLR) och vissa sjukhus hade som rutin att erbjuda anhöriga att närvara. En HLR situation kan vara traumatisk och leda till krisreaktioner som är viktiga att beakta i bemötandet. Den anhörige som drabbas av krisreaktioner är i behov av stöd.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vårdpersonal ser på anhörigas närvaro under HLR.Metod: Studien är gjorde som en strategisk litteraturstudie och analyserad med innehållsanalys. Systematiska sökningar gjorde i databaser för att hitta relevanta artiklar till uppsatsen syfte.Resultat: Att känna trygghet och kunnande i sin yrkesroll påverkar vårdpersonalens attityd till anhörigas närvaro. Erfarenheter av anhörigas närvaro ger personalen en mer positiv bild och att de erbjuder anhöriga att delta vid fler tillfällen.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar.