BAKGRUND: Det ideella arbetet har en stor betydelse i dagens idrottsverksamheter runt om i Sverige, dÀr individer frivilligt stÀller upp vid olika arbetsuppgifter. Det finns idag över 600 000 ideella ledare och arbetare som stÀndigt engagerar sig och bidra till idrottsverksamheter runt om i Sverige frÄn sin egen tid. Vi anser dÄ att vÄr studie ökar en bÀttre förstÄelse för vad som pÄverkar en ideellt arbetande till att engagera sig mer, vilket kan vara problematiskt nÀr ideella arbetare inte fÄr betalt eller har tidsbrist. Denna studie riktas till verksamheter som arbetar för barn och ungdomar i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle. Styrelsen i Andersberg IK Àr gruppen som ligger i fokus i studien.SYFTE: Syftet med studien Àr att studera styrelsemedlemmarnas erfarenheter och upplevelser av den sociala interaktionen inom styrelsen samt vilken betydelse dessa erfarenheter har pÄ styrelsemedlemmarnas engagemang i en idrottslig ideell verksamhet med olika etniska bakgrunder.METOD: Studien inspireras av en fenomenologisk vetenskapsteoretisk ansats.  Fyra intervjuer och en observation genomfördes pÄ samtliga styrelsemedlemmar.

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ vÄra tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen dÀr vi upplever svÄrigheter med att undervisa elever utifrÄn deras behov och förutsÀttningar. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka erfarenheter lÀrare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har Àven tagit del av idrottslÀrares strategier i förhÄllande till dessa elever. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder olika strategier för elever med AD/HD.

Att drabbas av allvarlig sjukdom gör att kroppen förÀndras och att ens vardagliga liv blir till ett kaos. Stroke blir allt vanligare bland kvinnor i den yngre medelÄldern. FÄ studier fokuserar pÄ kvinnor i yngre medelÄlderns upplevelser av vardagligt liv efter stroke.Sjuksköterskor kan ta del av de drabbades livsvÀrld för att uppnÄ ökad förstÄelse och vara ett bÀttre stöd vilket underlÀttar för den drabbade att kunna uppleva hÀlsa i sin vardag. Syftet med studien var att beskriva tvÄ yngre medelÄlders kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Data analyserades utifrÄn tvÄ sjÀlvbiografier med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: VÄld beskrivs som sÄvÀl fysiskt som verbalt vÄld men Àven som hot om vÄld. Det finns ingen entydig definition utan det Àr en individuell upplevelse. VÄrdsektorn Àr en av de mest utsatta arbetsplatserna för vÄld och patienten Àr oftast den som utför vÄldshandlingen. Det finns flera orsaker till att patienter kan bli vÄldsamma. Det finns ett mörkertal i rapporteringen av vÄldshÀndelser.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) Ă€r en infektion som Ă€r spridd över hela vĂ€rlden. År 1981 dĂ„ HIV beskrevs för första gĂ„ngen associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland mĂ€n samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV frĂ„n bĂ„de allmĂ€nheten och vĂ„rdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vĂ„rdpersonal att vĂ„rda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vĂ„rdpersonal.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig pÄ olika sÀtt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vÄrd Àr en god vÄrdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Abstract pÄ svenska: Bakgrund: Vid en förlossning upplever kvinnan oftast svÄr eller extrem smÀrta. PÄ senare Är har efterfrÄgan pÄ alternativ till traditionella smÀrtlindringsmetoder ökat och akupunktur har visat sig kunna ge bÄde smÀrtlindring och avslappning. Syfte: Att belysa erfarenheter och upplevelser av akupunktur vid förlossningssmÀrta. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom granskning och analys av Ätta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Erfarenheter av smÀrtlindring, erfarenheter av avslappning, minskat behov av traditionell smÀrtlindring och akupunkturens inverkan vid förlossningens samtliga skeden.

FörÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter ger sin bild av vad som varit till hjÀlp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms lÀns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förÀndringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjÀlpt dem i kontakten med behandling, rÄd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjÀlp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sÀllan i det praktiska utövandet.Genom kvalitativa samtalsintervjuer av förÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter, som under en lÀngre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jÀmförts med tidigare forskning.

Syftet med undersökningen Àr att se hur sent anlÀnda elever har upplevt och pÄverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom vÄra informanters berÀttelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har pÄverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser pÄ sin roll i dagens samhÀlle. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn berÀttelseforskning för att nÄ informanternas livsberÀttelser.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med syfte att finna förstÄelse för hur en blivande lÀrare med erfarenhet av att bli mobbade ser pÄ sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar ocksÄ hur mobbningen har pÄverkat den blivande lÀraren i relation till sitt framtida yrke. Uppsatsen baseras pÄ tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv dÀr författarna vill veta hur lÀrarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrÄgor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgÄng. Intervjuerna har varit semistrukturerade dÀr författarna stÀllt öppna frÄgor och fokuserat pÄ vad undersökningspersonen sjÀlv valt vad hen vill berÀtta.

Uppsatsen behandlar Àmnet affÀrssystem och studerar systemet med utgÄngspunkt frÄn vÄrdföretaget Carema Omsorg. AffÀrssystem Àr en typ av informationsteknologi som har till syfte att integrera informationsflödet i en organisation för att skapa högre effektivitet och sÀnka kostnaderna. Mötet mellan en organisation och affÀrssystemet kan vara en mycket komplex process som bidrar till bÄde negativa och positiva upplevelser för företaget. Syftet med studien Àr att undersöka hur Carema Omsorg upplever att affÀrssystemet har pÄverkat organisationen i förhÄllande till den teori som presenteras kring affÀrssystem som frÀmst bygger pÄ produktionsföretags erfarenheter av systemet. Problematiken ses utifrÄn att erfarenheter och kunskap om affÀrssystem frÀmst bygger pÄ produktionsföretagens upplevelser av affÀrssystemets pÄverkan pÄ företaget. Den teoretiska infallsvinkeln Àr frÀmst utifrÄn Davenport och Markus & Tanis som har publicerat ett flertal ansedda artiklar angÄende affÀrssystem. Studien har genomförts genom en empirisk undersökning i form av intervjuer och en enkÀtundersökning.

Bakgrund: Bakgrunden innehÄller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som Àr en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 mÀnniskor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje Är. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsÀttning och mÄnga med diagnosen blir beroende av hjÀlp och hjÀlpmedel. Detta kan inverka pÄ individens livsvÀrld, vÀlbefinnande, lidande och sjÀlvbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig pÄ individens egna upplevelser av vÀlbefinnande och ohÀlsa.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Att fÄ ett cancerbesked och gÄ igenom en cancerbehandling Àr för de flesta kvinnor en traumatisk upplevelse. Kvinnorna behöver under hela sjukdomsprocessen fÄ mentalt stöd frÄn bÄde anhöriga och frÄn vÄrden. För att vÄrdpersonal pÄ ett bra sÀtt ska kunna stödja kvinnan och hennes anhöriga behöver de fÄ en inblick i hur kvinnan upplever sjukdomen och sin nya vardag. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur bröstcancerpatienter upplever det mentala stödet efter avslutad bröstcancerbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 212-214) modell för litteraturstudie. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Professionellt stöd frÄn vÄrden, Information som stöd, Mentalt stöd frÄn anhöriga och VÀgen tillbaka. I diskussionen förs ett resonemang om kvinnors upplevelse av bristande information frÄn vÄrden, betydelsen av mentalt stöd frÄn anhöriga samt vikten av att fÄ trÀffa och fÄ stöd av andra kvinnor som befinner sig i samma situation. Kunskap om dessa upplevelser förstÀrker sjuksköterskans förutsÀttningar att kunna möta denna patientgrupp och deras anhöriga pÄ ett mer vÄrdande sÀtt, vidare kan den utgöra en grund för utveckling av bröstcancervÄrden..

Bakgrund: FörĂ€ldragruppsutbildning, arrangerad av barnhĂ€lsovĂ„rden, ska erbjudas alla nyblivna förĂ€ldrar. Region SkĂ„ne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur förĂ€ldragruppsutbildningen skall lĂ€ggas upp i syfte att fĂ„ en mer enhetlig förĂ€ldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagĂ„ngsmammors upplevelser av förĂ€ldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagĂ„ngsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.