Syftet med denna studie Àr att skapa en större förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vÄrt resultat. Resultatet i vÄr studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lÀrande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

I denna uppsats redovisas resultatet av vÄr studie som har syftet att ta reda pÄ vilka upplevelser lÀrare som undervisar i de första tre Ären i skolan har om Àmnena kemi, fysik och biologi. Vi Àr nyfikna pÄ detta dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har fÄtt uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med nio klasslÀrare i Halmstad kommun. Detta för att pÄ bÀsta sÀtt undersöka vÄr forskningsfrÄga. En genomgÄng av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser pÄ den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera omstÀndigheter som inverkar pÄ flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare Àr syftet att fÄ kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sÀtt ansÄgs mest lÀmpligt dÄ det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde pÄ intervjupersonernas skola, pÄ en studie- och yrkesvÀgledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter.

Bakgrund: I det moderna samhÀllet sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell frÄga Àr organdonation. Inför en eventuell donation vÀcks mÄnga kÀnslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgÄngna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vÄrdas pÄ specialiserade sjukhusavdelningar, sÄ kallade neonatalavdelningar. Att fÄ barn för tidigt innebÀr en stor omstÀllning för förÀldrarna och situationen Àr pÄfrestande pÄ flera sÀtt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser förÀldrar till prematurfödda barn har i samband med vÄrdtiden pÄ neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvÄrdnadsfokus.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

IT-stödd distansutbildning vid svenska universitet och högskolor Àr en allt vanligare utbildningsform. Denna kvalitativa studie söker studenters erfarenheter av lÀrande pÄ LUMA-GIS: MastersŽProgramme In Geopgraphical Information Systems (GIS) vid Lunds universitet. Det Àr en helt nÀtbaserad utbildning som Àr designad att vara flexibel vad gÀller studietakt, innehÄll, material och arbetsformer och studenterna vÀljer sjÀlva om och pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och interagerar med andra studenter och lÀrare i kursens diskussionsforum online. Studien Àr empirisk och har en fenomenografisk ansats. Den syftar till att förstÄ och beskriva variationen i upplevelser av och perspektiv pÄ lÀrande och interaktion i online forum.

Introduktion: Idag behandlas cirka 6800 personer i Sverige med en implanterbar defibrillator (ICD) vilket Àr en avancerad teknisk apparat som kan bryta en livshotande arytmi med elektrisk chock. Patienter med ICD ökar i antal dÄ mÄlgruppen för ICD-behandling Àr större idag Àn för nÄgra Är sedan och sjuksköterskor inom olika vÄrdmiljöer möter den hÀr patientkategorin allt oftare. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att leva med ICD. Metod: Litteraturstudie. Totalt 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frÄgestÀllningar: Hur beskriver individer socialtjÀnstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan pÄ levnadsvillkoren? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppvÀxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan pÄ individers levnadsvillkor, men att det likvÀl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhÀlleliga förÀndringar och med den nya lagÀndringen som Àr under övervÀgande, sÄ kommer pÄ ett tydligare sÀtt barn/ungdomar som Àr i sÀrskilt behov av stöd att synliggöras.

Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje Är av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten dÄ livsvÀrlden förÀndras och ett lidande uppstÄr. Lidandet beskrivs som en ofrÄnkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vÄrdlidande, som bör undvikas.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

Suicid har lÀnge varit den frÀmsta dödsorsaken bland unga mÀnniskor.Det Àr en stor uppgift för sjukvÄrden att bemöta patienterna pÄ ett respektfullt sÀtt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vÄrd krÀver ett holistiskt synsÀtt, vilket kan vara en utmaning och bygger pÄ god kommunikation. Det finns endast ett fÄtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vÄrdade pÄ sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring Àmnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvÄrdnad pÄ sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.