En upplevelse bestÄr av flera faser som innebÀr att den startar redan nÀr turisten upptÀcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning pÄ destinationen som turisten befinner sig pÄ blir turistbyrÄn en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken syn turistbyrÄer har pÄ sin roll gentemot turisten i deras upplevelser pÄ destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för turisten. AvgrÀnsningsomrÄdet för uppsatsen har varit turistbyrÄer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie dÀr tre turistbyrÄer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre turistbyrÄerna ser sig ha en informerande roll gentemot turisten dÀr det ingÄr att förmedla upplevelser som passar kunden och dÀrmed medverka till att kundens totalupplevelse pÄ destinationen ses som god.

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt pÄ listan över yrken som har den sÀmsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress pÄverkar omvÄrdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt dÀr 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehÄllsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ?orsaker till arbetsrelaterad stress?, ?konsekvenser? och ?stressförebyggande ÄtgÀrder? med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ?organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress?.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjÀrtinfarkter intrÀffar varje Är i Sverige och av hjÀrt- och kÀrlsjukdomarna utgör hjÀrtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning frÀmst uppmÀrksammat mÀn. Insjuknandet Àr en skrÀmmande existentiell upplevelse och kan innebÀra en funktionsnedsÀttning i varierad grad i vardagen. Emotionella kÀnslor betrÀffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att ÄterhÀmtningen efter en hjÀrtinfarkt Àr svÄrare psykiskt för kvinnor jÀmfört med mÀn.

Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

En allvarlig sjukdom pÄverkar den sjuke och hela dennes familj. Partners till kvinnor med bröstcancer stÄr bredvid och ser vilka konsekvenser sjukdomen för med. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀns upplevelse av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vilja göra allt för sin partner och vilja vara delaktig, att kÀnslorna Àr svÄra att hantera, att den sexuella relationen förÀndras, att söka balans i livet och att ha behov av att prata, fÄ stöd och förstÄelig information.

Syftet med denna uppsats var att belysa och bidra till förstÄelsen av individens upplevelse av separationsprocessen. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgra könsskillnader nÀr det gÀller denna upplevelse. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra mÀn. De teoretiska utgÄngspunkterna var Giddens teori om intimitet och modernitet, Beck och Beck- Gernsheims teori om individualisering samt Antonovskys teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer.

PTSD innebÀr ett stort lidande för mÄnga mÀnniskor. SjukvÄrden kan i mÄnga fall inte identifiera dessa personer. Det rÄder brist pÄ kunskap om vilka upplevelser personer med PTSD har och vilka konsekvenser det leder till i deras dagliga liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Femton vetenskapliga artiklar med utgÄngspunkt frÄn flera olika traumatiska hÀndelser, med bÄde kvinnor och mÀn, analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

En viktig del av sjuksköterskans ansvarsomrÄde innefattar omvÄrdnad av mÀnniskor i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda döende patienter. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskor upplevde ett behov av att distansera sig mot svÄra upplevelser samt att förhÄlla sig objektiva. Det upplevdes som viktigt för sjuksköterskor att aktivt kunna pÄverka, ha kontroll, för att kunna företrÀda och hjÀlpa mÀnniskor som befinner sig i livets slutskede.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr en av de ledande dödsorsaker som drabbar ca 44 % av alla mÀn och 45 % av alla kvinnor. Under Är 2006 i Sverige berÀknades insjuknandet per 100 000 invÄnare, sjunka med 14 % bland kvinnor och 25 % bland mÀn sedan Är 1987. Livskamraters upplevelse och pÄverkan pÄ livet efter en hjÀrtinfarkt berör det psykiska och sociala. HÀlsan upplevs ofta negativt i samband med förÀndringar i vardagslivet och livskamraten utvecklar ofta ett kontrollbehov och blir överbeskyddande. Detta beteende anses uppkomma pga.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att fÄ en djup förstÄelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hÀlsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jÀmförelse med andra whiplashskadade. De anvÀnda frÄgestÀllningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas pÄverkan pÄ den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrÄn studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes pÄ en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frÄgestÀllningarna besvarats med hjÀlp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hÀlsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten Ädrog hos sig vid olyckstillfÀllet har resulterat i nedsatt hÀlsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvÀren, speciellt smÀrtan, pÄverkar hennes psykiska vÀlmÄende negativt.

Kurs: Reproduktiv och perinatal hÀlsa ? MagisteruppsatsOM 1660 HT 2008.

Cancerpatienternas upplevelse av möten med vÄrdpersonal under sjukdom pÄverkar patienterna pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie var att beskriva cancerpatienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonal. TvÄ sjÀlvbiografier har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Narrativerna lÀstes i tvÄ omgÄngar och sedan extraherades textenheter som kategoriserades i flera steg. Kategoriseringen resulterade i fyra slutkategorier.

Syftet med den hÀr studien var att fÄnga upplevelsen samt se vilka kÀnslor och vad som Àr karakteristiskt hos de förÀldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om mÀnniskans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med mÀnniskor som har upplevt förlusten av ett barn för att fÄ en fördjupad förstÄelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebÀr begrepp, kÀnsla av sammanhang som omfattar de stressorer som mÀnniskan dagligen utsÀtts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestÄende av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? mÀrkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.

Att vara nÀrstÄende och fortsÀtta vara delaktig i vÄrden av person som befinner sig i livets slut nÀr den sjuke ligger pÄ sjukhus alternativt sjukhem, Àr inte alltid enkelt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av delaktighet i den palliativa vÄrden. I studien analyserades 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att önska samtal, bra kommunikation och information: att vilja vara nÀra och ha bra relationer: att vilja och kunna stödja: att ha egna tankar, behov och kunna acceptera. Resultatet visade att nÀrstÄende kÀnner ett stort behov av information och kommunikation till bÄde den sjuke och personalen.