Litteraturstudien har som mÄl att reda ut vad Atopisk Dermatit hos hund (CAD) Àr för nÄgot, hur det diagnosticeras och hur sjukdomen kan förebyggas. Eftersom 10-15% av hundpopulationen Àr drabbade av sjukdomen som ofta innebÀr klÄda och lidande för hunden Àr det av stort intresse att arbeta för att förebygga förekomsten av sjukdomen samt för effektiva behandlingsmetoder. Immunförsvaret, diagnosticering, miljöexponering, genetiska faktorer och hudbarriÀren Àr omrÄden som behandlas i studien och Àr faktorer som direkt eller indirekt pÄverkar varandra samt uppkomsten av CAD. Det genetiska arbetet Àr av stor vikt för förstÄelsen kring CAD vilket Àr viktigt för att hitta bra behandlingsmetoder. Genom Genomewide association studies (GWAS) har en kandidat region pÄtrÀffats innehÄllande potentiella regulatoriska mutationer pÄ genen PKP2 som kodar för ett proteinet Plakophilin 2 som finns i desmosomer vilka associeras med utvecklingen av CAD hos svenska SchÀferhundar.

Problemformulering: År 2002 trĂ€dde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hĂ€lsa i arbetslivet. Samma Ă„r delades finansiella medel för det innefattande hĂ€lsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka tvĂ„ av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och SkellefteĂ„ kommun. VĂ„r intention Ă€r att ge svar pĂ„ följande frĂ„gor utifrĂ„n deras perspektiv:v  Vad Ă€r hĂ€lsobokslutsmodellen baserad pĂ„?v  Vilken funktion har hĂ€lsobokslutet fĂ„tt i respektive kommun?v  Vilka synpunkter finns betrĂ€ffande mĂ„let att skapa en gemensam hĂ€lsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?v  Har hĂ€lsobokslutsarbetet lett till att hĂ€lsan synliggjorts och sjukfrĂ„nvaron mins­kat?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad hĂ€lsoboksluten i kommunerna Sigtuna och SkellefteĂ„ har baserats pĂ„, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hĂ€lsan i verksamheten.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra bÄde möjligheter och hinder för eleverna, hur de vÀljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.LÀroboken Àr det hjÀlpmedel som överlÀgset dominerar matematikundervisningen och bilderna i lÀroboken har med tiden blivit bÄde större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lÀrandet, pÄ bÄde positiva och negativa sÀtt. Det har bland annat konstaterats att inlÀrningen optimeras dÄ text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen Àr att besvara vÄra tre frÄgestÀllningar: UtifrÄn nÄgra utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder Ät ifrÄga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser nÄgra lÀromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser nÄgra lÀromedelsförfattare kan pÄverka valet av bilder till ett matematiklÀromedel?Studien Àr gjord i tvÄ delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i nÄgra utvalda matematikböcker för grundskolans senare Är, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematiklÀromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrÄn lika mÄnga funktioner.

Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lÄng livslÀngd, lÄga utslÀpp samt liten brÀnsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad Àn bensinmotorn men problemet med dieselmotorn Àr i form av utslÀpp dÀr lagstiftningen blir allt strÀngare. En del av utslÀppen frÄn dieselmotorn kan bero pÄ smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mÀngd oljeförbrukning. Denna kan Àven variera mellan samma modell av motor. Ett sÀtt att fÄ ner oljeförbrukningen och variationen av denna Àr att mÀta ytan och sÀkerstÀlla att denna Àr optimal för dess funktion.

NÀr ungdomar gÄr ifrÄn skolan och in i arbetslivet, gör de ocksÄ ett första kliv in i vuxenvÀrlden. De processer som sker i samband med det hÀr Àr ofta starkt bidragande i att forma dessa mÀnniskor till sjÀlvstÀndiga individer. DÀrför menar forskare att det kan uppstÄ vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte fÄr chansen att ta det dÀr första klivet. De som gÄr ifrÄn skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. VÄrt syfte har dÀrför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar sjÀlva reflekterar över hur arbetslösheten pÄverkar deras identitetsskapande, och utifrÄn det Àven se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

I denna uppsats granskas hur nattande av barn gÄr till. Studiens huvudfokus ligger pÄ vad en vaggvisa Àr, att kategorisera vaggviserepertoaren samt hur vaggvisan kan anvÀndas. Det kan handla om vad som pÄverkar vÄr tradering och vilka olika funktioner vaggvisan kan ha. Studien bestÄr av tre stycken parintervjuer. Resultatet visar pÄ att samtliga informanter har en vaggviserepertoar som de kan anvÀnda.

Studiens huvudsyfte Àr att analysera hur man i bildkonst och skulptur frÄn medeltiden fram till vÄra dagar beskrivit  hjÀrtat som centralt organ för sÄvÀl tillfÀlliga affekttillstÄnd som stabila personlighetsdrag. För att pÄ ett djupare sÀtt förstÄ dessa förestÀllningar jÀmförs hÀr ett urval  konstnÀrligt visuella uttryck inom bildkonst och skulptur med respektive epoks kunskaper och förestÀllningar  om hjÀrtats funktion som fysiskt organ.  Studien sÀtts dessutom in i ett större idéhistoriskt perspektiv genom en sammanfattning av de förestÀllningar om hjÀrtat som fun-nits i de antika kulturkretsarna. I uppsatsen diskuteras ocksÄ de metodproblem som har att göra med hur man i realtid skall förstÄ hur de bildmÀssiga och skulpturala uttrycken för kÀnslomÀssig affekt i bilder och skulp-turer tolkats av tidigare generationer. FrÄgestÀllningarna kommenteras utifrÄn Poppers och Gadamers syn pÄ ?förförstÄelse?, ?Kuhns paradigmteori?, ?New Historicism?, ?Foucaults dis-kursbegrepp? och ?New Cultural History?. ProblemstÀllningarna berörs för att betona att det givetvis finns alternativa sÀtt att förhÄlla sig till Àmnet.

I forced-attention dichotic listening paradigmet (Hughdahl & Andersson, 1986) lyssnar individer pÄ olika stavelseljud i bÄda öronen samtidigt. Detta genomförs utifrÄn tre olika betingelser. Instruktionen Àr att rapportera det som hörs (Non-forced, NF) eller att rapportera det som hörs i ett specifikt öra (Fored-right, FR och Forced-left, FL). NF anvÀnds för att studera dominansförhÄllandet mellan hemisfÀrerna vad gÀller att inhÀmta auditiv information. FR och FL kan anvÀndas för att studera förmÄga att medvetet rikta uppmÀrksamheten.

VÄr uppfattning Àr att det inom management florerar en mÀngd stÄende uttryck,metaforer, som ledarna gÀrna anvÀnder sig av nÀr de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att Äterkomma gÄng pÄ gÄng under de samtalvi har haft med olika ledare under vÄr studietid pÄ Högskolan i BorÄs, gjorde att vi intelÀngre sÄg dem som uttryck utan för oss framstod de istÀllet som klyschor. Det hÀr har isin tur vÀckt nya funderingar hos oss betrÀffande om ledarna verkligen tÀnker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förvÀntas vÀlja. SamtidigtmisstÀnkte vi att uttrycken mÄste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att anvÀnda sig av dem. Det Àr dÀrmed detta omrÄde som den hÀr uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillÀmpa en abduktiv metod.

Network Interdiction-problem innehÄller tvÄ mot varandra stÄende styrkor, en anvÀndare och en angripare, somÀr inbegripna i en krigsliknande konflikt. AnvÀndaren anvÀnder ett nÀtverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhÄllskonvoj sÄ snabbt som möjligt, eller maximera mÀngden materiel som transporterasgenom nÀtverket. Det innebÀr att anvÀndaren vill anvÀnda den kortaste eller snabbaste vÀgen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nÀtverket. NÀtverket kan t.ex. vara ett vÀgnÀt, kraftförsörjningsnÀt eller ettdatornÀtverk.

Introduktion: Kolorektalcancer Àr en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen gÄr oftast ut pÄ att kirurgiskt avlÀgsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan Àven behandlas med cytostatika och strÄlbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hÀlsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrÄn Ferrans et al. (2005) modell.