Sökresultat:
558 Uppsatser om Sjuksköterskans reaktion - Sida 18 av 38
F?r?ldrarnas upplevelse efter att deras barn f?tt br?nnskada
Bakgrund: Br?nnskada ?r en traumatisk upplevelse som kan leda till livsl?ng morbiditet. Det ?r runt sex tusen barn som drabbas av br?nnskador som ?r mellan tv? och sex ?r. Br?nnskador hos barn ?r ett stort problem p? grund av komplicerad behandlingsprocess samt den fysiologiska och psykologiska trauman som b?de barnen och f?r?ldrarna upplever.
Vi lÀr av varandra : En studie om berÀttelsen och religionsundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv
Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.
Upplevelser och hanterande av moralisk stress : - en studie bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, Ărebro
Ărebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ĂrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Ărebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Ărebro.
TvÄsprÄkiga elevers upplevelse av meningsfullhet med svenska som andrasprÄk
Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.
Kommunikation mellan ridlÀrare och elev: Röstens betydelse för samspelet vid en ridlektion
Ridning anses allmÀnt vara svÄrt att lÀra sig, speciellt i vuxen Älder. Det kan bero pÄ att ridning Àr svÄrt att förmedla eftersom det Àr en praktisk kunskap som till stor del bygger pÄ kÀnsla. Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur ridlÀrare anvÀnder rösten pÄ en ridlektion. Studien bygger pÄ intervjuer med sex ridlÀrare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlÀrare och elev och att ridlÀraren anvÀnde rösten olika beroende pÄ elev, mÄl och utbildningsnivÄ.
Att leva med hj?rtsvikt : Patienters upplevelser av egenv?rd
Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.
SJUKSKĂTERSKORS ERFARENHETER AV KRĂNKANDE SĂRBEHANDLING PĂ ARBETSPLATSEN - EN LITTERATURSTUDIE
Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.
NÀrstÄende och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg: en systematisk litteraturöversikt
Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva nÀrstÄende och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tÀnkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos mÀnniskor? Hur hanterar mÀnniskor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till mÀnniskor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades pÄ 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg Àr en naturlig reaktion pÄ en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, kÀnslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist pÄ kontroll som utlösande faktor, att acceptera och fÄ kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förstÄelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg Àr en smÀrtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor mÄste vara medveten om att den Àr normal, för att kunna ge en god omvÄrdnad..
Den sm?rtsamma v?ntan. Upplevelse av att v?nta p? en akut bukoperation ? en kvalitativ intervjustudie.
Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns
forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det
forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation.
Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin
v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.
UPPLEVELSEN AV ATT FĂ DIAGNOSEN DIABETES TYP 2 - EN LITTERATURSTUDIE
Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebÀr att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvÄrden, varför det Àr av intresse att studera upplevelsen av att fÄ diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i Àmnet kan möjliggöra en bÀttre och mer personlig omvÄrdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att fÄ diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, dÄ syftet var att beskriva en upplevelse.
 VO2-kinetik vid arm- och benarbete samt bara benarbete
   Kroppens syreupptagningskinetik innebĂ€r hur snabbt syreupptagningsmekanismerna i kroppen ökar mĂ€ngden upptaget syre (O2) vid ett pĂ„börjat arbete. Detta pĂ„verkar oss dagligen genom att en snabbare reaktion leder till en mindre syreskuld efter arbetet. Syftet med studien var att jĂ€mföra VO2-kinetiken mellan ett arm- och benarbete och ett rent benarbete och försöka hitta skillnader mellan dessa. Ă
tta mÄttligt trÀnade försökspersoner (sex mÀn och tvÄ kvinnor) rekryterades och fick genomgÄ tre tester pÄ en specialbyggd arm- och bencykelergometer. Testerna bestod av ett VO2-maxtest (kombinerad arm- och benarbete), ett submaximalt arm- och bentest (AB) och ett submaximal bentest (B) pÄ samma absolut arbetsintensitet (65 % av VO2max) dÀr VO2-kinetik mÀttes under fyra minuters arbete.
Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med diagnosen hiv/aids
SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.
Prototyputveckling av USB-vÀxel
SammanfattningI ett kraftvÀrmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi frÄn röken tillvaratas. PÄ kraftvÀrmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat pÄ möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och vid vilka förutsÀttningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att ocksÄ investera i utrustning för elproduktion vid lÄggradig vÀrme, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin frÄn rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristÄende aggregat som kan utvinna el vid lÄga temperaturer.
Företagsranking : En studie om hur företag förhÄller sig till ranking inom hÄllbarhet
Hur företag förhÄller sig till rankinglistor tros enligt tidigare forskning bero pÄ ett proaktivt agerande frÄn företagens sida för att motverka risken att dras med ett dÄligt rykte, vilket Àr nÄgot som företagsledare i dag ser som den mest oroande risken. Ryktet kan ses som en reaktion pÄ ett företags arbete utifrÄn uppfattningar frÄn dess intressenter gÀllande företagets beteende. Dessa reaktioner och uppfattningar kan tydliggöras genom bland annat rankingar och andra mÀtningar.Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur företag förhÄller sig till rankinglistor. Undersökningen utgÄr frÄn Sustainable Brand Insights (SBI) Ärliga index över Sveriges mest hÄllbara varumÀrke och genomfördes genom intervjuer med sex av de 20 högst rankade företagen, samt SBI. Studien visar för det första att företagen förhÄller sig olika till rankingen.
Selektiv uppmÀrksamhet och reaktion pÄ stress
Tidigare forskning har visat att selektiv uppmÀrksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser pÄ stressfyllda hÀndelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sÄrbarhet för Ängest i form av SA och fysiologiska samt sjÀlvskattade stressreaktioner pÄ en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan sjÀlvskattad stressreaktion och SA förvÀntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) pÄ subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mÄtt pÄ SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjÀrtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades.