Det metabola syndromet Àr ett utbrett och omfattande problem. PÄ grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta Àr WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter Àr undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehÄllsanalys.

BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att fÄ en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och förÀldrar uppfattar verksamhetens mÄlsÀttningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Resultatet frÄn intervjuerna med verksamma ledare, förÀldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens mÄlsÀttning handlar om att utforma en verksamhet utifrÄn individernas förutsÀttningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssÀttet.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:06.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var pÄ vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tÀnkte om bildernas funktion, uttryck och innehÄll. Dessutom undersöktes vad de tÀnkte om hur bilderna pÄverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme.

Transdiagnostisk KBT-behandling har under senare Är blivit ett allt vanligare forskningsomrÄde. FöretrÀdare för transdiagnostiska behandlingar har argumenterat för att gemensam psykopatologisk grund och gemensamma verksamma behandlingsmekanismer vid emotionella tillstÄnd gör att patienter med olika diagnoser och med komorbida tillstÄnd kan ha hjÀlp av samma behandling och att transdiagnostiska behandlingar kan öka tillgÄngen till evidensbaserad behandling. Unified Protocol Àr en transdiagnostisk behandling vid emotionella tillstÄnd. Syftet med denna studie var undersöka effekten av Unified Protocol som gruppbehandling i reguljÀr psykiatrisk vÄrd. Behandling genomfördes med sammanlagt 23 deltagare.

The survey aims to highlight and describe how the schools' teaching strategies look like in the work of pupils from the neuropsychiatric disability AD/HD (Attention Deficit / Hyperactivity Disorder). The pedagogical strategies have been investigated in an integrated and segregated teaching method. The study is qualitative in nature where the interviews conducted, first with a student who has been diagnosed AD/HD but also with teachers from each school who is well versed in student teaching and work. The results of the study show that knowledge and commitment about AD/HD is crucial to students' role and function in school. If knowledge and commitment is sufficient for the student teaching tailored to student needs and the risk of misunderstandings occur decreases. Security is a key factor for students who have been diagnosed AD/HD and learning form in itself is no guarantee that students will feel safe. Students have in the two teaching methods stressed that they feel safe at school and with their education and therefore has no teaching method preferred.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Detta examensarbete beskriver hur olika nollpunktsmotstÄnd och resistanser i ett felstÀlle pÄverkar nollföljdsströmmarna och nollföljdsspÀnningarna vid olika snedavstÀmningar i eldistributionsnÀtet. Eftersom snedavstÀmningarna i nÀtet pÄverkar om jordfelsskydden detekterar en jordslutning, genomförs en jÀmförelse mellan tvÄ olika jordfelsfunktioner, vinkelmÀtande funktion och admittansmÀtande funktion. Skillnaden mellan jordfels-funktionerna Àr att riktningen pÄ jordslutningen och instÀllningarna för kÀnsligheten sker pÄ olika sÀtt. Syftet med rapporten Àr att redovisa för- respektive nackdelar med de bÄda jordfelsfunktionerna.PÄ grund av att luftledningar ersÀtts med bland annat markkabel, har de kapacitiva jordslutningsströmmarna ökat i fördelningsstationerna. De kapacitiva jordslutnings-strömmara mÄste kompenseras eftersom kapacitansen kan orsaka stora snedavstÀmningar i nÀtet.

MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

SammanfattningMedieÀmnets korta historia som skolÀmne och dess splittrade karaktÀr gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssÀtt och arbetsformer. Detta gör det svÄrt för lÀrare och speciellt nya lÀrare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsÀtt Àr det kanske frÀmst lÀromedlen som nyblivna lÀrare kan vÀnda sig till för att fÄ hjÀlp nÀr det gÀller utformandet av undervisning.Denna studie syftar dÀrför till att undersöka vilka arbetssÀtt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieÀmnet i ett lÀromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktÀrskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingÄr i lÀromedelsserien ?Medieboken? genom att rÀkna förekomsten av ord som sedan fÄtt bilda kategorier för olika arbetssÀtt.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, dÀrför Àr det inte konstigt att kunskaperom symbolsprÄket behövs för att uppnÄ en full förstÄelse av Àmnet. Den hÀr studiensyftar dÀrför pÄ att utreda anvÀndningen av det symboliska sprÄket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett sprÄkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det hÀr arbetetbestÄr av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolsprÄkets roll i styrdokumenten har ocksÄ belysts i det hÀr arbetet. FrÄn elevernasfel i testet var det möjligt att ÄskÄdliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlÀrningen.

Att kunna mÀta ordförstÄelse Àr viktigt bÄde inom forskning och kliniska sammanhang. Föreliggande uppsats har tre syften. Det första syftet Àr att studera de psykometriska egenskaperna hos tvÄ nyutprovade parallella test för ordförstÄelse, Ordprovet A och B, hos Àldre vuxna. Uppsatsens andra syfte Àr att undersöka Äldersskillnader i ordförstÄelse. Det tredje syftet Àr att undersöka om sambandet mellan kognitiva förmÄgor ökar som funktion av ökad Älder.

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra, dels hur ett urval av lÀrare i Ärkurs 4-6 förhÄller sig till fenomenet lÀxa, dels utsagor i tidigare forskning. SÄvÀl som att belysa empirin i ljuset av olika teorier om lÀrande och utbildning. Genom detta vill vi skapa förstÄelse för variationer i Äsikter gentemot lÀxor och nyansera den pÄgÄende debatten. Studien tar sin utgÄngspunkt ur syfte och frÄgestÀllningar. Valet av metod Àr dels en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka lÀrares sÀtt att tala om fenomenet lÀxor, dels en gedigen genomgÄng av tidigare forskning för att synliggöra utsagor som kommer till uttryck om lÀxan. Hos de intervjuade lÀrarna kan vi se att samtliga anvÀnder sig av lÀxan som ett komplement till sin undervisning. LÀrarna talar om lÀxor pÄ mÄnga olika sÀtt, de beskriver dels egna avsikter med de lÀxor som de ger ut till sina elever, dels framkommer det Àven en del tvivel kring lÀxans nytta i allmÀnhet.