Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

Syftet var att utvÀrdera en ny intervju, SRF-ED, Symptomspecific Reflective Functioning - Eating Disorders. Intervjun blev validerad i förhÄllande till Àtstörningssymtom, anknytningsstil och affektmedvetenhet. Sammanlagt deltog 22 personer, 21 kvinnor och en man. De intervjuades med SRF-ED samt ACI-S/O (Affect Consciousness Interview ? Self/Others) och fyllde i sjÀlvskattningsformulÀren ENR kortform (Erfarenheter i NÀra Relationer) och EDE-Q version 6,0 (Eating Disorder Examination Questionnaire).

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

I vÄrt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lÀrare anvÀnde sig av gÀllande lÀs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det mÄnga fakta, tips och idéer. VÄra frÄgestÀllningar handlade om lÀs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har lÀst poÀngterar vikten av att vuxna, sÄsom lÀrare och förÀldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig.

Studiens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse om hur svenska förskolebarn i Äldrarna fyra och fem Är interagerar med och uppfattar de olika artefakterna pÄ sin utegÄrd. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns pÄ förskolans utegÄrd. Vi har valt att inrikta oss pÄ om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrÄn given funktion eller skapad funktion samt hur de ser pÄ artefakter med hÀnsyn till estetiska omdömen. Vi har anvÀnt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vÄr studie har barn fotograferat utegÄrden.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

VÀgsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lÀrarna pÄ utbildningscentrumet bör dÀrför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur nÄgra av lÀrarna inom de tekniska utbildningarna ser pÄ lÀrande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till VÀgsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle fÄ veta hur vÀl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lÀrare och hur lÀrarna tÀnker kring lÀrande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lÀrare som höll i de observerade utbildningarna.FrÄn de intervjuer som hölls framkom det att lÀrarna ansÄg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lÀrande skulle ske. De ville Àven ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna nÀr de undervisade för att frÀmja lÀrandet, men detta var nÄgot som inte syntes sÄ tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Avsikten med denna studie Àr att undersöka rektorers funktion i elevhÀlsan, vad syftet Àr med att studie- och yrkesvÀgledare medverkar i elevhÀlsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjÀlp av de frÄgestÀllningar som formulerats som följande; ?Vad Àr syftet med att studie- och yrkesvÀgledare medverkar i elevhÀlsan??, ?vilka insatser bidrar studie- och yrkesvÀgledare med i elevhÀlsans uppdrag?? och ?vilken funktion har rektor i elevhÀlsan?? vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gÀllande syftet med studie- och yrkesvÀgledares medverkan i elevhÀlsan. DÄ det rÄder brist pÄ tidigare forskning kring valt studiefÀlt vill vi Àndra pÄ detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktÀr och utgjordes av djupintervjuer, detta för att fÄ ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frÄgor och eventuella följdfrÄgor.

Syfte: I den nya reviderade lÀroplanen för förskolan Àr uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande förstÀrkt. Vad Àr det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar ocksÄ vilka egenskaper och förmÄgor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen. Teori: Studien utgÄr ifrÄn en sociokulturell teori om barns lÀrande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lÀrande och om att utvÀrdera pedagogiskt arbete med barnen.

SammanfattningDenna studie Àr av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallÀrare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som Àr viktiga faktorer i detta arbete för att sÄsmÄningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar frÄn skolor dÀr nÄgra av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framtrÀdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar pÄ tre olika aspekter som i denna studie benÀmns dÄtid, nutid och framtid.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

Studiens syften Àr att undersöka musikens inverkan pÄ mÀnniskan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikÀmnet skapar i skolsammanhang. Metoden Àr en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade frÄn ett antal olika omrÄden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. UtifrÄn fem böcker som ingÄtt i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och mÀnniska?, ?Musik och hÀlsa? och ?Musik i skola?.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever pÄ grundskolan, och frÄn 2011 Àr det lag pÄ att skolmaten som serveras Àven ska vara nÀringsriktig. SkolmÄltiderna ses som ett lÀrtillfÀlle och kallas pedagogisk mÄltid. Studiens syfte var att belysa hur lÀrare och annan pedagogisk personal som arbetar pÄ högstadieskolor och Àter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar mÄltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frÄgeformulÀr med öppna svarsalternativ anvÀndes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrÄn informanternas bakgrundsfakta.