Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftsprÄk nÀr det gÀller antal verb och variationsgraden i verbens anvÀndning i skrift. Syftet Àr vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsÀmne vid fri skrivning pÄ nationella prov i svenska skiljer sig Ät. Slutligen Àr syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra nÄgra pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns nÄgra större skillnader mellan könen i anvÀndningen av verb. Vad gÀller val av uppsatsÀmne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

Bakgrund: Subacromialt impingement syndrom (SAIS) Àr den vanligaste orsaken till skuldersmÀrta. Syndromet karaktÀriseras av att smÀrta kan reproduceras genom rörelser som minskar utrymmet mellan acromion och humerus. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga för vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid SAIS som evidensen Àr prövad, samt att undersöka vilken evidens som fanns för behandlingsmetodernas effekt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med artikelsökning i databaserna Pubmed, Cinahl, Amed och PEDro. PEDro-scale och SBU:s evidensgradering anvÀndes för att bedöma artiklarna.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska lÀs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats anvÀnts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvÀrldar blivit synliggjorda och tolkats utifrÄn ?sakerna sjÀlva?. Enligt fenomenologin Àr det i dialogen vi förstÄr varandra.

Uppsatsens syfte var att undersöka om begreppet Hen kan fylla en funktion i skolans jÀmstÀlldhetsarbete. Jag har genomfört bÄde kvalitativa och kvantitativa studier genom tre djupdykningar, en enkÀtundersökning som verksamma lÀrare svarade pÄ, tre semistrukturerade intervjuer med informanter som frÀmst representerar ett akademiskt perspektiv samt en textanalys frÄn ett kapitel av en lÀrobok. Resultatet har jag teoretiserat genom Hirdmans begrepp det stereotypa genuskontraktet, Butlers teori om performativitet och genom den binÀra genusuppdelningens betydelse i genusordningen samt stÀllt resultatet i relation till tidigare forskning. Resultatet av teoretiseringen pekar i stor utstrÀckning pÄ att de verksamma lÀrarna ser ett problem med det stereotypa genuskontraktet samt performativitet, men inte den binÀra genusuppdelningen. Informanterna sÄg problem med alla dessa begrepp dÄ de Àr en del av genusordningen.

Undersökningen jÀmför en teoretisk bas, baserad pÄ Kerstin Bladinis ?Handledning som verktyg och rum för reflektion?, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tÀnker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att Àven om pedagogerna pÄ ett intellektuellt plan Àr vÀl insatta i dessa omrÄden, och kÀnner till specialpedagogens uppdrag sÄvÀl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, sÄ uppstÄr det ibland i praktiken en form av missförstÄnd mellan dem och specialpedagogen, dÀr man istÀllet efterfrÄgar helt andra kvaliteter Àn de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framtrÀder en bild av att den avgörande faktorn för detta Àr stress. Pedagogerna beskriver situationer dÀr specialpedagogens kompetens efterfrÄgas som en sista utvÀg, dÄ man försökt allt annat och lÀget Àr akut. Men befinner sig i ett lÀge dÀr man krÀver snabba, konkreta besked och inte Àr mottaglig för det processinriktade arbetssÀtt som kÀnnetecknar sÄvÀl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten pÄ kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks dÄ specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn ? och dÄ stressmomentet kunnat elimineras..

 Denna studie redogör för utbildningens betydelse i frÄga om nyexaminerade lÀrares pedagogiska och vetenskapliga förhÄllningssÀtt. För att studera nyexaminerade lÀrares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn pÄ utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare under former som sÀkerstÀllt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en lÄg grad av standardisering och fokus pÄ ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrÄn den nuvarande lÀrarutbildningens intentioner och tidigare forskning dÀr lÀrarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhÄllningssÀttet samt tiden som ny lÀrare berörs. Tre tydliga infallsvinklar pÄ utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan anvÀndes för att presentera resultatet.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försÀmrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för Àmnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och sprÄk i förskolan. I vÄr studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivÄ pÄverkas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Vi har vidare tagit reda pÄ hur essentiella elevers baskunskaper i matematik Àr, nÀr de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5Ärs Äldern i tvÄ förskolor med tvÄ olika lokala pedagogiska planeringar i tvÄ kommuner.

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Höftfrakturer Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige. MÄnga patienter har svÄrigheter att ÄterfÄ sin tidigare funktionsnivÄ efter en höftfraktur. Syftet med denna studie var att undersöka vad som pÄverkar höftfrakturpatienters möjligheter att ÄterfÄ tidigare funktionsnivÄ. Genom systematisk sökning av artiklar i tre databaser valdes 10 artiklar ut för denna litteraturstudie och granskades med hjÀlp av ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Resultatet visade att smÀrta, kognitiv funktion, depression, Älder, balans och rÀdsla för att ramla, annan sjukdom, rörelseförmÄga innan frakturen Àr faktorer som pÄverkar patienternas ÄterhÀmtning.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktÀrer i film, samt att fÄ en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör Àmnet. DÀrefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berÀttarfunktioner, presenterats. Analysen Àr grundad i tvÄ frÄgestÀllningar och dess syfte har varit att ta reda pÄ musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berÀttandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nÀmnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

BakgrundStorbritannien var ett av de första lĂ€nderna i vĂ€rlden som började anvĂ€nda smartboards (interaktiva skrivtavlor) i större skala. År 2003 gjorde staten i Storbritannien en stor satsning att köpa in interaktiva skrivtavlor till alla klassrum frĂ„n förskoleklass till Ă„rskurs fem. Sverige har inte kommit lĂ„ngt nĂ€r det gĂ€ller att fĂ„ in interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Det har gjorts fĂ„ undersökningar i Sverige eftersom det fortfarande Ă€r sĂ„ nytt.SyfteSyftet Ă€r att undersöka pedagogers syn pĂ„ smartboards möjlighet som bidrag för lĂ€rande i skolan.MetodI vĂ„r undersökning har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger pĂ„ nio intervjuade pedagoger frĂ„n förskoleklass till Ă„rskurs sex.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.