Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Uppsatsen syftar till att genom hermeneutik och retorisk teori analysera Johannes Anyurus verk "Det Àr bara gudarna som Àr nya" och försöka utröna dess retoriska funktion, framför allt dess relation till den epideiktiska genren sÄ som den definieras av Lawrence Rosenfield.Jag fann att "Det Àr bara gudarna som Àr nya" i första hand syftar till att berÀtta för berÀttandets och berÀttarens skull, samt att den pÄ intressanta sÀtt stÀller sig i en intertextuell dialog med mÄnga andra verk och olika sorters berÀttelser.Slutligen diskuterar jag lite kring verkets retoriska funktion och dess möjliga relationer till existerande teorier, samt den epideiktiska genren och dess relation till poesi som uttrycksform. Jag finner att verkets retoriska funktion med all önskvÀrd tydlighet Àr att förmedla tidigare okÀnda sanningar om livet som författaren ser det, och att han uppnÄr detta förmedlande genom ett mycket kreativt anvÀndande av metaforer.Den generella slutsats jag nÄr Àr dock att mer forskning borde göras pÄ den epideiktiska genren ? den innehÄller sannolikt mer Àn man hittills har hittat..

Bakgrund:Inspirationen till vÄrt valda Àmne fann vi genom vÄra personliga erfarenheter frÄn vÄra studier vid högskolan och frÄn de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfÀllen vi haft, dÄ vi bÄda upplevt hur skilda pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrande. Genom teoretiska utgÄngspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn pÄ barns lÀrande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jÀmfört hur pedagogiska förhÄllningssÀtt kan pÄverka barns lÀrprocesser.Syfte:Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och jÀmföra hur olika pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) Àr att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhÄllningssÀtt. VÄra frÄgestÀllningar för undersökningen Àr: Hur framtrÀder de pedagogiska förhÄllningssÀtten i de undersökta förskolorna? I vad mÄn bidrar pedagogernas förhÄllningssÀtt till att utveckla respektive hÀmma barns lÀrprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lÀrprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

Patellofemoralt smÀrtsyndrom, PFSS, innebÀr smÀrtor som förlÀggs till frÀmre delen av knÀet utan pÄvisbara strukturförÀndringar. Syndromet Àr utbrett och svÄrdiagnostiserat. MÄnga faktorer har föreslagits men pÄ senare tid har höftmuskulaturen lyfts fram som en orsak. Behandlingen Àr konservativ genom olika fysioterapeutiska interventioner, varför fysioterapin Àr viktig för personer med PFSS. Syftet med litteraturstudien var att studera effekter och vetenskaplig evidens för höftmuskeltrÀning för personer med PFSS.

MÄnga av de leksaker förskolebarn leker med pÄ sin fritid Àr kopplade till populÀrkulturen. Samtidigt ser man inte populÀrkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns populÀrkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populÀrkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vÄrt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess anvÀndning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrÄn socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt för pedagogerna och att processen Àr under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna Àr varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Offentlig skulptur Àr en viktig del av ett samhÀlles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhÀllet/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnÀrer var pÄ vÀg. De var grÀnsöverskridande bÄde i frÄga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta stÀllning i samhÀllsdebatten.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Detta arbete Ă€r en studie av konstpedagogikens funktion pĂ„ svenska lĂ€nsmuseer. Bakgrunden till frĂ„gestĂ€llningen Ă€r dels min egen erfarenhet och nyfikenhet kring konstpedagogikens verksamheter, samt vetskapen om att konstpedagogiken i Sverige Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Syftet med denna studie har varit att undersöka konstpedagogiken med fokus pĂ„ dess vidare begrepp, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt dĂ€rigenom spegla dess kulturella kontexter, och anstĂ€lldas attityder pĂ„ lĂ€nsmuseerna.Undersökningens huvudsakliga material Ă€r insamlat genom intervjuer med anstĂ€llda pĂ„ lĂ€nsmuseer, samt frĂ„n platsobservationer. Intervjuer och platsobservationer har gjorts pĂ„ Stockholms, Örebro, samt Jönköpings lĂ€ns museum. Resultatet belyser konstpedagogikens funktion pĂ„ lĂ€nsmuseerna i förhĂ„llande till lĂ€net, utstĂ€llningsrummen, publiken och anstĂ€llda. Resultatet pekar pĂ„ mĂ„nga likheter i konstpedagogikens funktioner pĂ„ lĂ€nsmuseerna, men ocksĂ„ pĂ„ mĂ„nga olikheter. Vad som förorsakar dessa likheter och olikheter har dĂ€remot inte kunnat faststĂ€llas i denna studie.

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Att öka engagemang och inlÀrning Àr syftet med att integrera en pedagogisk agent i mÄnga spel. Detta fungerar vÀldigt bra, studier har visat att agenterna pÄverkar anvÀndares engagemang i lÀrsystemet och det pÄverkar Àven prestationen i lÀrsystemet och minnet för det anvÀndaren lÀrt sig. LÀrsystem med pedagogiska agenter pÄverkar Àven instÀllningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sÀgs pÄverka anvÀndare olika, maskulina agenter sÀgs leda till bÀttre prestation Àn de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero pÄ de stereotyper vi mÀnniskor tillskriver bÄde mÀnniskor och fiktiva karaktÀrer för att veta hur nÄgon beter sig och hur man sjÀlv ska bete sig i relation till denne.

A qualitative, empirical study on how the nurse understands her role as a pedagogue..

Lag (1936:81) om skuldebrev Àr en av fÄ lagar som reglerar betalning. Skuldebrevslagen stiftades pÄ 1930-talet, nÀr de flesta betalningar gjordes med hjÀlp av sedlar och mynt. Idag sker emellertid betalningar ofta genom moderna betalningsmetoder sÄsom girering, konto- och kreditkortbetalning och e- betalning. 7 § Skuldebrevslagen reglerar betalningar av skulder stÀllda i en utlÀndsk valuta, och paragrafen ger gÀldenÀren en rÀtt att, istÀllet för den avtalade valutan, betala i en gÄngbar valuta pÄ betalningsorten. I uppsatsen utreds vilken funktion som 7 § Skuldebrevslagen kan och bör fylla nÀr betalning görs via en modern betalningsmetod.

Det finns mycket skrivet om upplevelsens funktion i teorier kring upplevelseekonomin, men upplevelsen som begrepp inom event marketing inte Àr lika utförligt behandlat. Upplevelsen Àr ett centralt begrepp som anvÀnds flitigt i litteratur rörande event marketing utan att man egentligen gÄr in pÄ dess funktion. Diskussionen stannar istÀllet vid konstaterandet att upplevelsens funktion Àr att förstÀrka budskapet och utreds inte mer noggrant Àn sÄ. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för upplevelsen vid event marketing, och analysera huruvida upplevelseekonomins teorier om upplevelsen Àr applicerbara inom event marketing. Vi har i denna uppsats anvÀnt av oss av en kvalitativ studie för att skapa en ökad förstÄelse för upplevelsen vid event marketing.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste Ären och majoriteten av alla barn gÄr i förskolan.1998 skedde en stor förÀndring dÄ ansvaret för förskolan överfördes frÄn Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolvÀsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhÄllande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan frÄn 1987 och i LÀroplanen för förskolan frÄn 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgÄtt frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger pÄ en uppfattning om att diskursen pÄverkar och pÄverkas av den diskursiva och socialapraktiken den Àr en del av (och Àven andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjÀlpav analysverktyg hÀmtat frÄn Fairclough analyserat texterna för att söka svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar.