Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehÄll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehÄllet i sexÄrsverksamhetens inskolning. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka inskolningsprocesser som anvÀnds i sexÄrsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehÄllet i inskolning. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sÀtta fokus pÄ individanpassad inskolning. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexÄrsverksamheten om det pedagogiska innehÄllet i inskolningen och anser de att inskolningen Àr individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehÄllet i inskolningen variera frÄn pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar pÄ en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades tvÄ förskollÀrare, tvÄ barnskötare och en lÀrare.

Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Studiens syfte Àr att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lÀrande tar sig uttryck pÄ de olika förskoleenheterna, framförallt nÀr det gÀller de för Reggio Emiliafilosofin vÀsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frÄgor. Resultaten visar ocksÄ att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion dÀr bara vissa aspekter av lÀrandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken vÀrjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. IstÀllet konstitueras en normerande bild av det önskvÀrda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lÀrares undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ lÀrares frÄgor i undervisningen dÄ frÄgan utgör ett av mÄnga redskap som kan anvÀnds för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi studerat teorier om kunskap och lÀrande och tittat pÄ olika typer av frÄgor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien Àr baserad pÄ en strukturerad observationsform dÀr vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser pÄ tvÄ VFU-skolor (F-3) i norrort.

Studiens syfte Àr att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans vÀrld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver och motiverar nÄgra pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer dÀr pedagoger frÄn sÄvÀl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn pÄ det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det Àr av yttersta vikt att utgÄngspunkt hela tiden ska tas utifrÄn barnet.

Rasten Àr en stor del av elevernas skoldag. Den pÄverkar elevernas trivsel och dÀrmed Àven i förlÀngningen deras mÄluppfyllelse. Elever som har svÄrt med raster tenderar att fÄ svÄrt Àven pÄ lektionerna. Eftersom det Àr pedagogerna i skolan som sÀtter ramarna för elevernas raster Àr jag intresserad av att undersöka vilka tankar lÀrare pÄ mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sÀtt pÄ vilket man tÀnker om rasten pÄverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frÄgestÀllningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens mÄluppfyllelse? lÄg till grund för frÄgor som jag stÀllde till trettioen lÀrare pÄ mellanstadiet i en enkÀt och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhÀlsoteam.

I uppsatsen föreslÄs, undersöks och problematiseras ett möjligt sÀtt att definiera begreppet "retorisk funktion"..

Syftet med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ hur medvetna förĂ€ldrar pĂ„ sju förskolor Ă€r om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill ocksĂ„ ta reda pĂ„ hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r:? KĂ€nner förĂ€ldrarna till att det finns en lĂ€roplan för förskolan?? Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för förĂ€ldrarna?? Är förĂ€ldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?? KĂ€nner förĂ€ldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och pĂ„verka förskolans pedagogiska arbete?Vi har anvĂ€nt oss av enkĂ€ter riktade till förĂ€ldrar och personal för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. I undersökningen deltog 73 förĂ€ldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av förĂ€ldrarna Ă€r medvetna om förskolans lĂ€roplan men att de inte Ă€r sĂ€rskilt delaktiga nĂ€r det kommer till att pĂ„verka det pedagogiska arbetet.

Syftet med studien var att beskriva hĂ€lsorelaterad livskvalitet, Ă„ngest/depression och vĂ„rdtillfredsstĂ€llelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvĂ€rsnittsstudie genomfördes som en enkĂ€tstudie kompletterat med medicinska data frĂ„n Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrĂ„gningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. NiohundratrettiotvĂ„ kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

AbstraktDen har undersökningen handlar om förĂ€ndringsagentens roll och funktion i förskolan och skolan. FörĂ€ndringsagentens funktion kan pĂ„ ett övergripande sĂ€tt beskrivas som att verka som pedagogiska ledare med uppgift att stimulera och driva pĂ„ förskolor och skolors förbĂ€ttringsarbete. I min studie intresserar jag mig för hur pedagoger upplever och erfar deras arbete och jag vĂ€nder mig till pedagoger som i nĂ„gon form interagerar med en agent i sitt yrkesliv.Forskning har visat att det varit svĂ„rt för en ensam rektor att fĂ„ till ett pedagogiskt ledarskap som leder till högre mĂ„luppfyllelse och en högre kvalitet pĂ„ elevens lĂ€rande. Vissa kommuner satsat extra resurser och inrĂ€ttat sĂ€rskilda tjĂ€nster för att stĂ€rka det pedagogiska ledarskapet. MĂ„lsĂ€ttning med de nya tjĂ€nsterna Ă€r sĂ„ledes att förstĂ€rka upp verksamheternas utvecklingsorganisation.2009 pĂ„börjades ett treĂ„rigt aktionsforskningsprojekt mellan Karlstads universitet och tre svenska kommuner; Hagfors, JĂ€rfĂ€lla och ÅrjĂ€ng.  Min studie ingĂ„r som en del av denna mer omfattande undersökning.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lÀrare och skolbibliotekarie sker. Vi vill Àven undersöka om man kan se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser lÀrare pÄ skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?? Samverkar lÀrare och skolbibliotekarier?? Kan man se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utfört en enkÀtundersökning med öppna frÄgor pÄ tvÄ skolor med lÀrare som undervisar i Är 2?6. Vi lÀmnade ut 50 enkÀter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens pÄ 72 %.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar Àven att de som undervisar i svenska anvÀnder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhÀllsorienterade och naturorienterade Àmnen anvÀnder mest facklitteratur.