Trycksa?r a?r ett vanligt fo?rekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande fo?r den do?ende patienten. Sjuksko?terskan har da?rfo?r en viktig funktion och ansvar vid va?rd av dessa patienter, genom att med omva?rdnadsinterventioner minska lidandet fo?r patienten och mo?jliggo?ra en va?rdig do?d. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksko?terskans omva?rdnadsinterventioner vid va?rd av patienter med trycksa?r i livets slutskede.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom Ätta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. VÄr teoretiska referensram tar utgÄngspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhÄllande som rÄder mellan kvinnor och mÀn. I den teoretiska referensramen tar vi Àven upp organisationsteorin utifrÄn Wahl, Alvesson och Due Billing, dÀr kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet frÄn vÄr studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap pÄ lekmannanivÄ ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att fÄ reda pÄ detta stÀller jag följande frÄgor:Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmÀn i olika former av ledarskap Àr engagerade i?Finns det likheter/skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller vilken verksamhet man engagerar sig i?Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero pÄ?Hur uppfattar och vad berÀttar de aktiva kvinnorna sjÀlva om sitt ledarskap?.

MÄnga chefer vÀljer idag att dela pÄ ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer vÀljer att arbeta pÄ detta sÀtt Àr mÄnga, men grundar sig ofta i att de Àr missnöjda med den rÄdande situationen i organisationen. Chefer Àr inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna Àr inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats Àr att utifrÄn en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktÀristiska dragen för ett gott ledarskap stÀmmer överrens med utfallet av delat ledarskap.UtifrÄn mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehÄller mÄnga av de faktorer som brukar kÀnneteckna ett gott ledarskap. Det Àr dock svÄrt att generellt beskriva vad som Àr ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bÀst i alla organisationer.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare pÄ en högskola Àr speciellt dÄ avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt Àr begrÀnsat i bÄde tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer dÀr tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick Ät till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervÀgande del vara vad som enligt Luthans (1988) Àr ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare Àn ett karriÀrinriktat ledarskap..

Ledarskap har genom historien förÀndrats frÄn att styra till att leda. Teorier och studier kring sÄ kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fÄtt stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den hÀr studien undersöker effekterna av transformativt eller sÄ kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkÀtundersökning genomfördes inom tvÄ svenska organisationer (N = 37) dÀr medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

FörmÄgan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förÀndringar betonas i allt högre utstrÀckning. Mot bakgrund av detta och pÄ grund av vÄrt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att fÄ förstÄelse för om och, i sÄ fall, hur en organisations förÀndringsarbete pÄverkas om det Àr en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har anvÀnt oss av befintlig teori inom ledarskap och förÀndring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes pÄ tvÄ företag dÀr tvÄ av personerna har en kvinnlig ledara och de andra tvÄ en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt ledarskap vid förÀndring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervÀgande..

En kommun stÀlls ofta inför en mÀngd olika utmaningar, som stÀller krav pÄorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bÀst ta sig an dessautmaningar som samhÀllet och omvÀrlden stÀller för att kunna vara i framkant i sinorganisation och stÀndigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nÄ mÄlen som sÀtts upp iorganisationen. Alla frÄgor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetÀr centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning Àr att studera om ledarutvecklingen harbidragit med nÄgra förÀndringar eller effekter i kommunen.

Den hÀr uppsatsen undersöker frÄgestÀllningen Hur kan ett bra ledarskap vid slutskeden av en skolteaterproduktion pÄ gymnasienivÄ med konstnÀrlig ambition beskrivas och förstÄs? Forskningen sker utifrÄn en hermeneutisk ansats. Fallstudie anvÀnds som metod och empirin bestÄr av informella intervjuer och videoobservationer. Uppsatsen följer slutskedet av Per Brahegymnasiets teaterelevers uppsÀttning av Gökboet och fokuserar pÄ deras lÀrare Carl Michael Karlsson som Àr undersökningens informant.Genom att stÀlla empirin mot Malténs (2011) ledarskapsstilar kommer undersökning till slutsatsen att Àven om det demokratiska ledarskapet Àr en bra utgÄngspunkt borde man hellre strÀva efter ett situationsanpassat ledarskap..

Syftet med denna studie Àr att förmedla insikt i hur funktionÀrsledarna kan leda föratt fÄ ideellt arbetande funktionÀrer att kÀnna en meningsfullhet med det ideellaarbetet.Festivalorganisationerna menar att funktionÀrer Àr ovÀrderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstÄr under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionÀrerna som menar att de arbetar under orimliga förhÄllanden och för-bises av deras funktionÀrsledare.I denna studie framkommer det att det rÄder olika syn pÄ relationen mellan funk-tionÀrsledare och funktionÀrer. FunktionÀrer anser att funktionÀrsledare Àr förstressade och inte kan delegera och funktionÀrsledaren anser, i sin tur, att funktion-Àrerna inte har nÄgot intresse för att arbeta under festivalen dÄ de endast Àr ute efteren gratis biljett.Studien visar att det rÄder en omedvetenhet kring funktionÀrsledares ledarroll ochpÄ grund av det uppstÄr det ett bristfÀlligt ledarskap. FunktionÀrsledare bör, för attkunna reducera funktionÀrers missnöje, förstÄ funktionÀrers grundlÀggande driv-kraft till att arbeta pÄ festivalen; att deras arbete ska fÄ visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionÀr Àr att fÄ vara en del av en gemenskap.Denna studie har undersökt hur temporÀra funktionÀrsledare 1 och temporÀra,ideella funktionÀrer2 ser pÄ ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vÀnder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporÀra ledare som arbetar med temporÀra,ideella funktionÀrer..

Syftet med uppsatsen var att studera och analysera Chåvez ledarskap utifrÄn teorier om ledarskap. FrÄgestÀllningarna gÀllde hur Chåvez ledarskap sett ut under olika skeenden, om det förÀndrats över tiden och om han anpassade sitt ledarskap. AvgrÀnsningen innebar att bara Chåvez ledarskap som president undersöktes. Metoden bestod i att studera litterÀra kÀllor och hade inslag av deduktiv ansats, hermeneutiskt synsÀtt och kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultatet visade att Chåvez i sitt ledarskap uppvisar alla de tre ledarstilar som undersökts i uppsatsen: auktoritÀr, demokratisk och laissez-faire i olika kombinationer.